Även om jag håller med dig i mycket i denna tråd tycker jag detta är rent trams. Det går utmärkt att förpacka ”skit” så att det inte sölar ner transportfordonet och det vet du mycket väl. Sen att en MC naturligtvis har mindre lastkapacitet än en bil är en annan fråga.T Troberg skrev:
När man kör MC så är omvägar en bonus, inte ett problem.F fribygg skrev:
Det handlar om känslan. Jag har samma hoj när jag handlar mat, och jag har ibland extrakläder i samma väskor. Jag vill separera avskräde från mat och kläder.Alfredo skrev:
Dessutom, säg att jag förpackar kattlådepåsar i dubbla plastpåsar. Säg att jag går omkull, och sadelväskorna/paketväskan slits loss (been there, done that), kommer påsarna att hålla då? Jag litar inte på det.
Det är ingen skatt. Det hela finansieras av förpackningsavgiften. Du (och alla andra) betalar alltså för detta när man köper en förpackning.Claes Sörmland skrev:
Ja, men förpackningarna ska som sagt tas omhand av förpackningsproducenterna och finansieringen av insamlingen ska gå via dem. Även om kommunerna är utförarna.
Tja, när jag gick omkull så gjorde jag, i tur och ordning:
* Kollade att jag inte höll på att bli överkörd av bilar.
* Reste upp hojen och stoppade motorn.
* Berättade för min fru att jag var OK (det tog några sekunder för henne att stanna, sätta sin hoj på stödet, stoppa den och gå fram till mig).
* Tog av hjälmen.
* Samlade ihop de avslitna väskorna och kollade att kameran och datorn var OK.
* Snackade med en kille som kom för att hjälpa.
* Körde hem hojen till honom.
* Reparerade hojen och drack kaffe.
* Tackade och körde vidare.
Så, jo, att få skit överallt har viss prioritet.
Alla krasher är inte "worst case"-scenario. Incidenten ovan hände i ungefär 40 km/h, på ett dieselspill på en ny asfaltlappning.A AndersS skrev:
Det är inte fel att skademinimera även mindre incidenter.
M Maledictus skrev:
Hur flödar pengarna i denna de facto skatt på förpackningar? Betalas denna förpackningsavgift till företaget Näringslivets Producentansvar i Sverige AB? Det verkar så när jag googlar. Betalar detta företag sen ut dessa medel till samtliga kommuner? Varför betalar vi då soptaxa till kommunen? Principen uppges ju på hemsidan vara att förpackningsavgiften ska täcka både (kommunal) insamling av förpackningen och dess återvinning.
https://npa.se/om-oss/nyheter/filmer-och-webbinarium/grunder-for-forpackningsavgifterna
Något går inte ihop här. Tar man ut för låg förpackningsavgift för att täcka den fulla kostnaden? Varför gör man så?
Märkligt system där man har tagit ifrån förpackningsproducenterna ansvaret för insamlingen, socialiserat detta på kommunal nivå, och bara ålagt dem ett delfinansieringsansvar.M Maledictus skrev:
Min tolkning av detta:
Avgiften på förpackningar täcker kostnaderna för förpackningsinsamlingen, men inte för restsopor, kompost mm. Detta är orsaken till att avgiften för sophanteringen inte höjdes när kommunerna tog ansvar för förpackningsinsamlingen.
Här skall man dock notera att det sätt som förpackningarna idag (i vissa kommuner snart) samlas in är dyrare och att detta måste kompenseras på något sätt. Min kommun har dock inga planer på att höja avgifterna för insamlingen av avfall, vilket antyder att dessa kostnader skall täckas upp av mindre restavfall och/eller höjda avgifter på förpackningarna.
Nu blev det för många frågor och jag blev för nyfiken så jag läste i producentansvarsförordningen.
Den s k avgiften betalas till staten (till kammarkollegiets "förpackningsproducenternas konto"). Kammarkollegiet betalar sedan till kommunerna. En s. k. producentansvarsorganisation är behjälplig med att samla in medlen från företagen åt staten. Upplägget är alltså rätt likt en statlig punktskatt med en kommunal mottagare.
Naturvårdsverket beslutar hur stor avgiften ska vara. Avgifterna ska finansiera kommunernas och Naturvårdsverkets verksamhet avseende förpackningarnas insamling, avyttrande/återvinning och administration.
Jag får ingen klarhet i varför avgifterna är satta så lågt att de inte täcker sophanteringen ute i kommunerna. Soporna är ju nästan uteslutande förpackningar och således borde soptaxan vara extremt låg idag med detta system.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...1274-om-producentansvar-for_sfs-2022-1274/#K9
Den s k avgiften betalas till staten (till kammarkollegiets "förpackningsproducenternas konto"). Kammarkollegiet betalar sedan till kommunerna. En s. k. producentansvarsorganisation är behjälplig med att samla in medlen från företagen åt staten. Upplägget är alltså rätt likt en statlig punktskatt med en kommunal mottagare.
Naturvårdsverket beslutar hur stor avgiften ska vara. Avgifterna ska finansiera kommunernas och Naturvårdsverkets verksamhet avseende förpackningarnas insamling, avyttrande/återvinning och administration.
Jag får ingen klarhet i varför avgifterna är satta så lågt att de inte täcker sophanteringen ute i kommunerna. Soporna är ju nästan uteslutande förpackningar och således borde soptaxan vara extremt låg idag med detta system.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...1274-om-producentansvar-for_sfs-2022-1274/#K9
De borde sänka avfallstaxan eftersom nästan alla sopor är förpackningsavfall. Om dessa samlas in blir det inte mycket extrakostnad att lösa det minimala restavfall, bioavfall o s v som ett hushåll genererar. Kostnaden för den del av förpackningarna som hushållen lägger i restavfallet ska ju också betalas av förpackningsavgiften. Annars skulle ju systemet vara korrupt.pacman42 skrev:
Det kan man tycka, men i mitt restavfall så finns det i huvudsak saker som dessa (några exempel, inte nödvändigtvis de vanligaste):
- trasiga strumpor och underkläder
- trasiga galgar (vi har köpt många av en modell som har en tendens att gå sönder)
- damm från dammsugare och torktumlare
- glasögonservetter
- tvättdukar
- fönsterkuvert
- äggskal (det vill man inte ha i komposten hos oss)
- tandpetare
- bomullspads
- tops
- plåster
- sanitetsprodukter
- osv
Det är inte mycket, men det skall driva en sopbil som hämtar varannan vecka. Och även en kompostbil. Och jag misstänker att en rätt stor del av kostnaderna är "fasta kostnader" utifrån hur lite dyrare det är att ha mer frekvent sophämtning eller ett större kärl.
Vi betalar restavfallet per kilogram, det brukar bli några enstaka kronor per månad i vårt hushåll.
Kommunen.L llundberg skrev:
Det är inte en lösning för mig, och inte för kommunen att diktera. Det kanske är en lösning för dig, men inte för mig.
Fler exempel:
* Förpackningar man inte vill slänga i papper, tex fryslasagnelådor.
* Plast som inte är förpackningar.
* Tyg som inte är kläder.