Dragigt längs kattvindar och golv på ovanvåningen
Hej,
Jag har ett Hjältevadshus från 2007 (Björken 2).
I huset har vi kattvindar i ena halvan av huset och gipsskiva nästan längst in mot takfot i andra halvan. Dessa husen verkar ha byggts med metallstödfot och stora masonitbalkar som möjliggjorde en helt öppen planlösning på ovanvåningen hela vägen upp till nock.
Jag har märkt att det är dragigt från eluttag och runt golvlist, gipsskivorna längst ner mot golvet på ovanvåningen blir väldigt kalla, nästan utomhustemperatur. Jag misstänkte därför att ångspärren inte var tät och jag öppnade därför upp i väggarna och började täta. Jag gjorde detsamma i kattvindarna. Detta förbättrade klimatet rejält, men jag märker fortfarande att golven är kalla och att temperaturen längs ångspärren är ganska kall.
Jag öppnade därför upp inklädnaden vid takfoten utifrån huset och tittade in. Såg då att masonitskivorna har bågnat rejält. Isoleringen är helt exponerad och jag antar att kalla vindar strömmar rakt in i isoleringen. Upptäckte också avsaknad av insektsnät vilket jag kommer montera.
Hur gör jag på bästa sätt för att täta utan att riskera att täppa tull luftspalten? Kan jag sätta en längsgående läkt som trycker tillbaka masonitskivan och därav minskar öppningen mot isoleringen?
Ska jag sätta en ny masonitskiva som blir som ett lock över den bågnade skivan?
Se bifogad bild
Jag har ett Hjältevadshus från 2007 (Björken 2).
I huset har vi kattvindar i ena halvan av huset och gipsskiva nästan längst in mot takfot i andra halvan. Dessa husen verkar ha byggts med metallstödfot och stora masonitbalkar som möjliggjorde en helt öppen planlösning på ovanvåningen hela vägen upp till nock.
Jag har märkt att det är dragigt från eluttag och runt golvlist, gipsskivorna längst ner mot golvet på ovanvåningen blir väldigt kalla, nästan utomhustemperatur. Jag misstänkte därför att ångspärren inte var tät och jag öppnade därför upp i väggarna och började täta. Jag gjorde detsamma i kattvindarna. Detta förbättrade klimatet rejält, men jag märker fortfarande att golven är kalla och att temperaturen längs ångspärren är ganska kall.
Jag öppnade därför upp inklädnaden vid takfoten utifrån huset och tittade in. Såg då att masonitskivorna har bågnat rejält. Isoleringen är helt exponerad och jag antar att kalla vindar strömmar rakt in i isoleringen. Upptäckte också avsaknad av insektsnät vilket jag kommer montera.
Hur gör jag på bästa sätt för att täta utan att riskera att täppa tull luftspalten? Kan jag sätta en längsgående läkt som trycker tillbaka masonitskivan och därav minskar öppningen mot isoleringen?
Ska jag sätta en ny masonitskiva som blir som ett lock över den bågnade skivan?
Se bifogad bild
Redigerat:
Du behöver täta till det där, ja.
Fortsätter den undre bågnande masonitskivan in mellan takstolarna/mellanbjälklaget eller är det en smal remsa endast för takfoten?
Är det mellan den och isoleringen det finns en glipa, (i mitten där masoniten bågnar ner)?
Finns det glipor även ute i kanterna, mot takstolsbenen, mellan luftspaltsskivan och isoleringen?
Oavsett, det får inte kunna komma in ngn luft på ngt av de ställena.
En sådan här flimsig lösning med bågnande masonit är hopplös att få till bra så att den blir både vindtät och insekts-/fågel-/gnagarsäker. Masoniten rör sig mkt beroende på årstid. Dvs, under fuktiga årstider hänger den ner mkt, och under torra årstider sträcker den upp sig, (inte som ett trumskinn men åt det hållet). Det bästa är att byta ut den mot styva mtrl som går att spika i, dvs rejäla brädor.
Luft ska endast kunna komma in mellan råspont och luftspaltsskivan. Överallt annars ska det vara helt tätt och rejält drevat. Det ska stå pall och inte släppa in ngn luft i mellanbjälklaget om det så blåser orkan. När man vet vilka krafter stark blåst har så inser man att det krävs rejäla doningar. Annars kommer en rejäl storm att slita sönder flimsiga lösningar och skapa lufthål/spalter som det sedan alltid drar in kalluft genom även när det är vindstilla.
Om huset inte är helt vindtätt så spelar isoleringstjockleken ingen roll. Det kommer alltid att vara ett dragigt och otrivsamt hus.
Fortsätter den undre bågnande masonitskivan in mellan takstolarna/mellanbjälklaget eller är det en smal remsa endast för takfoten?
Är det mellan den och isoleringen det finns en glipa, (i mitten där masoniten bågnar ner)?
Finns det glipor även ute i kanterna, mot takstolsbenen, mellan luftspaltsskivan och isoleringen?
Oavsett, det får inte kunna komma in ngn luft på ngt av de ställena.
En sådan här flimsig lösning med bågnande masonit är hopplös att få till bra så att den blir både vindtät och insekts-/fågel-/gnagarsäker. Masoniten rör sig mkt beroende på årstid. Dvs, under fuktiga årstider hänger den ner mkt, och under torra årstider sträcker den upp sig, (inte som ett trumskinn men åt det hållet). Det bästa är att byta ut den mot styva mtrl som går att spika i, dvs rejäla brädor.
Luft ska endast kunna komma in mellan råspont och luftspaltsskivan. Överallt annars ska det vara helt tätt och rejält drevat. Det ska stå pall och inte släppa in ngn luft i mellanbjälklaget om det så blåser orkan. När man vet vilka krafter stark blåst har så inser man att det krävs rejäla doningar. Annars kommer en rejäl storm att slita sönder flimsiga lösningar och skapa lufthål/spalter som det sedan alltid drar in kalluft genom även när det är vindstilla.
Om huset inte är helt vindtätt så spelar isoleringstjockleken ingen roll. Det kommer alltid att vara ett dragigt och otrivsamt hus.