Jag kör med https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-po4-phosphat-sensitive/10035584/ för fosforn och https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-no3-nitrat/10035583/ för att mäta nitrat
De tillåtna nivåerna är så höga att för fosfortestet skall hålla sig inom sin mätområde måste man späda ut provet med 4 delar (fosforfri) vatten till som tex. 2 ml av provvattnet och 8 ml utspädningsvatten och sedan får man ta gånger 5 på avlästa värdet av mg/l PO4 och för att sedan få fram tot-P så delar man PO4-värdet med 3 (max 1 mg/l för tot-P vid förhöjda krav)
för nitrattestet räcker det oftast med 5 ml av provvattnet och sedan 5 ml (nitratfri) utspädningsvatten sedan ta avlästa värdet gånger 2 för NO3 i mg/l och för tot-N så delar man värdet med 4 (max 40 mg/l tot-N vid förhöjda krav)
---
För pH-värde bör man skaffa elektronisk pH-mätare med glaselektrod, gärna också med ORP och går att hitta för några hundringar på Amazon - just med pH i område 6 - 8 är jättesvår att avgöra med teststickor och dropptester då det handlar om att avgöra olika nivåer av grönt eller rött beroende på indikatorfärg(er), och generellt när pH är under 5 i processkammrarna är det inte bra och man bör överväga att kalka med några kilo trädgårdskalk eller kalkgranulat. Och är det under pH 4,5 så håller verket på att dö biologisk och riskerar att gå över i sur fermentering (rötning), och det bildas stora mängder illaluktande gaser (avloppslukt) och svavelväte (ruttna ägg), vilket inte är arbetssättet för den här typen av verk med ältande slam och vattenlabyrint.
verk som inte fungerar bruka utmärkas av att slammängderna ökar fort och verket luktar illa (för verk som normalt inte luktar så mycket) och i värsta fall kan tvinga till akut-tömmning på halva den schemalagda tiden för slamtömmningsintervall. kort sagt slammet bryts inte ned när verket har 'magont'.
.
Är pH under 4,5 så kan man akut försöka med att strö ut 1-2 dl natriumsoda (tex pH-plus för pool) i verket eller spolas ned med mycket vatten och sedan kolla med några timmar mellanrum i kamrarna att pH höjts över 4,5 och helst närma sig pH 5 och helst gå något över detta... när det sedan stabiliserats på rätt sida - dvs. över pH 5 kan man sedan prova att kalka i kamrarna och den vägen får lite alkali-depå som lugnar ned pH-svängning - och detta gäller speciellt om man ha mjukt vatten och därmed dålig pH buffringsförmåga.
För SBR-verk kan andra regler gälla och de brukar lukta även i normal drift då de samlar på sig avlopp i mer eller mindre stor mängd anaerob arbetande slamförvaring innan det når processtegen med luftning enligt en viss cykel, men för låg pH i processtegen är inte bra ens här, så pH är viktigt att kolla.
De tillåtna nivåerna är så höga att för fosfortestet skall hålla sig inom sin mätområde måste man späda ut provet med 4 delar (fosforfri) vatten till som tex. 2 ml av provvattnet och 8 ml utspädningsvatten och sedan får man ta gånger 5 på avlästa värdet av mg/l PO4 och för att sedan få fram tot-P så delar man PO4-värdet med 3 (max 1 mg/l för tot-P vid förhöjda krav)
för nitrattestet räcker det oftast med 5 ml av provvattnet och sedan 5 ml (nitratfri) utspädningsvatten sedan ta avlästa värdet gånger 2 för NO3 i mg/l och för tot-N så delar man värdet med 4 (max 40 mg/l tot-N vid förhöjda krav)
---
För pH-värde bör man skaffa elektronisk pH-mätare med glaselektrod, gärna också med ORP och går att hitta för några hundringar på Amazon - just med pH i område 6 - 8 är jättesvår att avgöra med teststickor och dropptester då det handlar om att avgöra olika nivåer av grönt eller rött beroende på indikatorfärg(er), och generellt när pH är under 5 i processkammrarna är det inte bra och man bör överväga att kalka med några kilo trädgårdskalk eller kalkgranulat. Och är det under pH 4,5 så håller verket på att dö biologisk och riskerar att gå över i sur fermentering (rötning), och det bildas stora mängder illaluktande gaser (avloppslukt) och svavelväte (ruttna ägg), vilket inte är arbetssättet för den här typen av verk med ältande slam och vattenlabyrint.
verk som inte fungerar bruka utmärkas av att slammängderna ökar fort och verket luktar illa (för verk som normalt inte luktar så mycket) och i värsta fall kan tvinga till akut-tömmning på halva den schemalagda tiden för slamtömmningsintervall. kort sagt slammet bryts inte ned när verket har 'magont'.
.
Är pH under 4,5 så kan man akut försöka med att strö ut 1-2 dl natriumsoda (tex pH-plus för pool) i verket eller spolas ned med mycket vatten och sedan kolla med några timmar mellanrum i kamrarna att pH höjts över 4,5 och helst närma sig pH 5 och helst gå något över detta... när det sedan stabiliserats på rätt sida - dvs. över pH 5 kan man sedan prova att kalka i kamrarna och den vägen får lite alkali-depå som lugnar ned pH-svängning - och detta gäller speciellt om man ha mjukt vatten och därmed dålig pH buffringsförmåga.
För SBR-verk kan andra regler gälla och de brukar lukta även i normal drift då de samlar på sig avlopp i mer eller mindre stor mängd anaerob arbetande slamförvaring innan det når processtegen med luftning enligt en viss cykel, men för låg pH i processtegen är inte bra ens här, så pH är viktigt att kolla.
Vilken kunskap du har om detta område!
Om jag får gissa så sitter xxargs med ett AQUATEC reningsverk som har lite lägre reningsgrad på pappret än August.
Jag har inte kunskap varför skillnaden finns på pappret eller om det avspeglar verkligheten, vet någon?
Om provtagning läser jag svaret som att det finns gedigen kunskap i området. Vet du var man kan finna lite bredare basala kunskaper om provtagning?
Jag i vart fall upplever att provtagning och skötsel är ett områden där det finns ekonomiskt intresse att behålla informationen.
Eller serviceavtal är lukrativt.
Ex som skrivs i tråden att man inte kommer åt service koden,,,det är ju sniket illa av leverantören eller utpressning.
Jag har inget reningsverk idag men planerar för ett August at 15 som jag i sådana fall kommer köpa i Klaipeda efter årsskiftet.
Liten minisemester med bil å släp på båt över diket!
Och jag blir ju ju inte imponerad av miladds erfarenheter med serviceavtal, så själv är bäste dräng.
Och man behöver nog i stort avdramatisera det här med service så att det sjunker in hos kommunerna att det faktiskt går att sköta dem själv.
Med det sagt så menar jag absolut inte sämre service utan har man ett reningsverk så ska det leverera. Och den som sköter reningsverket ska säkerställa att den uppfyller kriterierna.
Om jag får gissa så sitter xxargs med ett AQUATEC reningsverk som har lite lägre reningsgrad på pappret än August.
Jag har inte kunskap varför skillnaden finns på pappret eller om det avspeglar verkligheten, vet någon?
Om provtagning läser jag svaret som att det finns gedigen kunskap i området. Vet du var man kan finna lite bredare basala kunskaper om provtagning?
Jag i vart fall upplever att provtagning och skötsel är ett områden där det finns ekonomiskt intresse att behålla informationen.
Eller serviceavtal är lukrativt.
Ex som skrivs i tråden att man inte kommer åt service koden,,,det är ju sniket illa av leverantören eller utpressning.
Jag har inget reningsverk idag men planerar för ett August at 15 som jag i sådana fall kommer köpa i Klaipeda efter årsskiftet.
Liten minisemester med bil å släp på båt över diket!
Och jag blir ju ju inte imponerad av miladds erfarenheter med serviceavtal, så själv är bäste dräng.
Och man behöver nog i stort avdramatisera det här med service så att det sjunker in hos kommunerna att det faktiskt går att sköta dem själv.
Med det sagt så menar jag absolut inte sämre service utan har man ett reningsverk så ska det leverera. Och den som sköter reningsverket ska säkerställa att den uppfyller kriterierna.
Jo det är en Aquatec men skillnaden mellan en Agusta och Aquatec är bara på detaljer i utseendemässigt som kranar för luften till de olika delarna och ändmuffen på röret som tar ut vattnet ur verket från fällningsfickan, och var pumpen, ev. fällningskemikalierna med behållare och styrning placeras.G Gote39 skrev:
Plasttanken i sig är närmast identiskt för storleksklassen och det som kan skilja sig är utförande på överbyggnaden ovanför nivån där kammrarna befinner sig.
Skillnaderna är så små att det är på samma nivå som skillnaden mellan en Citroeën C1, Peugeot 107 och Toyota Aygo när det gäller trillingbilarna med samma komponenter men olika märken stämplat och små utförandeskillnad på detaljer och som tillverkas på samma fabrik, men ingen funktionell skillnad - inte ens kontrollboxen för verket skiljer sig nämnvärd åt utformningsmässigt och förmodligen med samma mjukvara i...
Biologiskts processmässigt kan jag inte se att det är någon revolultionerande skillnad mellan en Agusta och en Aqutec med exakt samma utförande på kammrarna och mammuthpumparnas placering och flöden då det enda man kan laborera med är pumptider och intervall mellan pumpomgångarna och sedan hur mycket luft man matar på de olika mammuthpumparna och med det flödena mellan kammrarna.
Delar verkligen din bild av likheten. Men eu testet som august genomfört i Tyskland borde inte ljuga. Borde vara någon sanning i det likadant som bränsleförbrukning i bilar. Som aldrig stämmer…X xxargs skrev:
kanske har man matat verket med osannolik gynnsamt svart vatten eller så är tryckluften annorlunda inställd.
Eller så är det ren å skär bluff.
Vore kul å veta.
Men jag tycker att båda fabrikaten är smakfulla I sin enkelhet.
En reflektion från servicemanualen för August från annat inlägg är att det inte verkar sitta någon service kod från tillverkaren.
Är svensksålda verk, extra utrustade? Manualen har jag inte hitta på svenska utan litauiska.
Ofta kan man beställa sk. P-steg i samband med anskaffning av verket - och det kan också vara ett krav från kommunen för att alls få ett avloppstillstånd vid förhöjda krav (liksom stenkistan efter utloppet och kanske också UV-desinfekterare för utgående vattnet) för verket oavsett vad tillverkaren lovar i fina värden i avseende fosforreducering.
Kommunen vill vara säker på att fosforn fångas i tillräcklig grad och utan att fastighetsägaren skall sköta verket som ett litet barn för att precis klara kraven med optimal 'mat'
Kommuner vill ha verk som fungerar tillfredsställande robust även om fastighetsägaren närmast total skiter i skötseln, ja förutom att just fylla på kemidunkarna när de blir tomma - ungefär.
Sedan är testerna som ofta hänvisade till gjorda i Tyskland och inte i Sverige, och våra kallare vintrar ger lite andra förutsättning för biologins funktion och framförallt lägre kapacitet i verket under framförallt vintertid, så det är inte direkt jämförbart.
Jag vet att det inte klarar fosforkraven utan hjälp av P-steg är efter att jag kollat i hur verket beter sig med test minst månadsvis med minst fosfortest och att det har bokförs i excelark under typ 2 år, mycket av egen intresse för att förstå hur verket fungerar och lite mer än att se att det just bubblar som tänkt i de olika ställen i verken.
Men det är min bakgrund som mättekniker som spelar in här, och lite kemiintresse. - och att akvariebutikerna har det mesta som behövs till överkomliga pengar för just vattenanalys, så det var inte jättesvårt att komma igång med att göra mätningar. - egentligen inte mycket värre än laga mat efter recept men med annat syfte.
Den stora förbättringen var när man tog steget att köpa sig en elektronisk pH-mätare med glaselektrod, efter att man har strulat med teststrip och dropptester för att mäta pH - det är för oexakt med indikatorfärgerna helt enkelt - och hela intressanta området för fungerande miniverk är i olika grade av grönt (och är det gult med en smula inslag av rött mot orange så är det fara på färder rent pH-mässigt och verkets funktion och måste åtgärdas akut med pH-höjande åtgärder) - från ljusgrön till blågrön och två band i det gröna och beroende på ljuskvalitet från lampa eller sol som nästan är omöjlig att skilja åt fast det är nära helt pH steg mellan dem - typ, så jag ruttnade till slut och köper man på amazon så var en elektronisk pH-meter med kalibreingssalter inte så blodigt i pengar och med snabb leverans hem.
Kommunen vill vara säker på att fosforn fångas i tillräcklig grad och utan att fastighetsägaren skall sköta verket som ett litet barn för att precis klara kraven med optimal 'mat'
Kommuner vill ha verk som fungerar tillfredsställande robust även om fastighetsägaren närmast total skiter i skötseln, ja förutom att just fylla på kemidunkarna när de blir tomma - ungefär.
Sedan är testerna som ofta hänvisade till gjorda i Tyskland och inte i Sverige, och våra kallare vintrar ger lite andra förutsättning för biologins funktion och framförallt lägre kapacitet i verket under framförallt vintertid, så det är inte direkt jämförbart.
Jag vet att det inte klarar fosforkraven utan hjälp av P-steg är efter att jag kollat i hur verket beter sig med test minst månadsvis med minst fosfortest och att det har bokförs i excelark under typ 2 år, mycket av egen intresse för att förstå hur verket fungerar och lite mer än att se att det just bubblar som tänkt i de olika ställen i verken.
Men det är min bakgrund som mättekniker som spelar in här, och lite kemiintresse. - och att akvariebutikerna har det mesta som behövs till överkomliga pengar för just vattenanalys, så det var inte jättesvårt att komma igång med att göra mätningar. - egentligen inte mycket värre än laga mat efter recept men med annat syfte.
Den stora förbättringen var när man tog steget att köpa sig en elektronisk pH-mätare med glaselektrod, efter att man har strulat med teststrip och dropptester för att mäta pH - det är för oexakt med indikatorfärgerna helt enkelt - och hela intressanta området för fungerande miniverk är i olika grade av grönt (och är det gult med en smula inslag av rött mot orange så är det fara på färder rent pH-mässigt och verkets funktion och måste åtgärdas akut med pH-höjande åtgärder) - från ljusgrön till blågrön och två band i det gröna och beroende på ljuskvalitet från lampa eller sol som nästan är omöjlig att skilja åt fast det är nära helt pH steg mellan dem - typ, så jag ruttnade till slut och köper man på amazon så var en elektronisk pH-meter med kalibreingssalter inte så blodigt i pengar och med snabb leverans hem.
Redigerat:
Respekt xxargs för din grundliga kunskap i detta ämne!X xxargs skrev:
När jag anlagt mitt system kommer jag mäta pH..
verkar grundläggande för att verken ska fungera oavsett märke.
Om jag läst på rätt så finns det två typer av verk som klarar sig utan polenit eller kemisk fällning.
Det ena August och Mälaren. Det sistnämnda är om jag förstått polskt patent men annan teknik än August.
Det gemensamma för dem är biologisk rening och som jag förstår utanför Sverige så tillför man enzym och bakterier till dessa verk för att få upp reningen till vad man i Sverige menar är hög skyddsnivå.
Men i Sverige väljer man andra alternativ och rimligen finns det en rationell förklaring, som stavas temperatur.
Så min fundering är om det finns något mer info om det här med biologisk rening.
Finns det några kurvor om hur reningsfunktionen går ner med temperaturen?
Det lär ju kosta att tillföra enzymer och bakterier regelbundet om det behövs.
Å andra sidan om det är det som gör jobbet vore det kul att löpa linan ut och verkligen få det att fungera.
Jag menar då blir funktionen förmodligen friktionsfri.
Jag har ingen aning, jag häller aldrig i några kemikalier utöver flockning och fosforbindmedlet.
på mig känns det mycket att man försöker få upp ett 'beroende förhållande' att man hela tiden skall köpa kemikalier - somliga av dem som säljs är ju direkt skadliga med tex natriumperoxidoxihydrat som skall hällas i och i princip desinfekterar verket till dött och sedan menar man att det fins sporer av rätt sort bakterier och i andra andemeningen också tar bort odör
tacka fasen för det när man i princip tippar i burk Vanish oxi-action eller 10 flaskor med klorin på en gång i verkan... med den syresättningen så tar det helt klart bort lukt... är man rädd om verkets befintliga och för det mesta väl fungerande bakterieliv - inte mycket...
Enzymer är i regel proteiner - frågan är hur länge ihällda enzymer egentligen verkar i verket - då det också är värdefull mat för bakterier (iom. att det är proteiner) - är det timmar, dygn eller veckor som de är verksamma med någon nämnvärd mängd kvar - och var gör dom??
Jag kan heller inte se vad för enzymer som skulle göra att med fosfor binds in i bakterier, som sen inte släpper ut fosforn igen när de dör.
tror det är rätt mycket ormolja när det gäller tillsatser, och hur 'levande' är dessa om det har varit på dunk i kanske över 1 år på lagerhyllan och butikshyllan innan försäljning ??
Har man bekymmer bakteriellt med sitt reningsverk så är receptet färsk nybajad hästgödsel eller att få låna någon hink med slam från grannens avloppsbrunn - typ - ja förutom kolla att pH inte är för låg och kalka innan om behov finns.
på mig känns det mycket att man försöker få upp ett 'beroende förhållande' att man hela tiden skall köpa kemikalier - somliga av dem som säljs är ju direkt skadliga med tex natriumperoxidoxihydrat som skall hällas i och i princip desinfekterar verket till dött och sedan menar man att det fins sporer av rätt sort bakterier och i andra andemeningen också tar bort odör
tacka fasen för det när man i princip tippar i burk Vanish oxi-action eller 10 flaskor med klorin på en gång i verkan... med den syresättningen så tar det helt klart bort lukt... är man rädd om verkets befintliga och för det mesta väl fungerande bakterieliv - inte mycket...
Enzymer är i regel proteiner - frågan är hur länge ihällda enzymer egentligen verkar i verket - då det också är värdefull mat för bakterier (iom. att det är proteiner) - är det timmar, dygn eller veckor som de är verksamma med någon nämnvärd mängd kvar - och var gör dom??
Jag kan heller inte se vad för enzymer som skulle göra att med fosfor binds in i bakterier, som sen inte släpper ut fosforn igen när de dör.
tror det är rätt mycket ormolja när det gäller tillsatser, och hur 'levande' är dessa om det har varit på dunk i kanske över 1 år på lagerhyllan och butikshyllan innan försäljning ??
Har man bekymmer bakteriellt med sitt reningsverk så är receptet färsk nybajad hästgödsel eller att få låna någon hink med slam från grannens avloppsbrunn - typ - ja förutom kolla att pH inte är för låg och kalka innan om behov finns.