Med alla sina undantag, reservationer och begränsningar är väl dolda fel-försäkringar i första hand tänkta att täcka försäkringssäljarens behov av mer inkomster 
Så vitt jag förstår så undantar de flesta försäkringar fel på VVS och el, och en del annat. Så det är nog rätt stor chans att ett dolt fel inte täcks av en försäkring.DIY_freak skrev:
I det här fallet så är ju första frågan huruvida det överhuvudtaget är ett dolt fel. Vilket på den knapphändiga informationen låter tveksamt. Nästa fråga är ju om köparen har anmält felet inom stipulerad tid efter upptäckt av felet. Det är ett lite luddigt villkor, men går det ex. ett år från upptäckt av felet tills köparen anmäler att de vill ha ersättning så har man ingen rätt till ersättning oavsett hur uppenbart dolt fel det är.
Här har jag hört talas om fall där en köpare iofs meddelar säljaren att de har problem med huset, men kanske långt senare kommer med ett specificerat krav. Säljaren kör då med att han aldrig uppfattat att köparen menade att det var ett fel som de ansåg att han som säljare skulle stå för. Om en sådan argumentation sedan håller i rätten är kanske mer tveksamt, men det ger ytterligare uppförsbacke för köparen.
Här har jag hört talas om fall där en köpare iofs meddelar säljaren att de har problem med huset, men kanske långt senare kommer med ett specificerat krav. Säljaren kör då med att han aldrig uppfattat att köparen menade att det var ett fel som de ansåg att han som säljare skulle stå för. Om en sådan argumentation sedan håller i rätten är kanske mer tveksamt, men det ger ytterligare uppförsbacke för köparen.
För att det skall uppstå en skuld för dödsboet så måste väl till en dom? Åtminstone när man pratar om dolda fel.
Intressant men huvudsakligen väldigt teoretisk diskussion...
Köparen ska först få tingsrätten(?) att återuppliva dödsboet. Sedan ska han/hon vinna en process mot dödsboet om att det är ett dolt fel. Till sist ska tillgångar återvinnas från arvingarna till dödsboet. (De ska inte ha hunnit gömma eller förbruka pengarna.)
Vilken gigantisk uppförsbacke för köparen! Den finns i stort sett hur många möjligheter som helst att det bara slutar med att köparen förlorar ännu mer pengar. Vilken köpare vid sin sinnes fulla bruk skulle vilja ta den risken?
Köparen ska först få tingsrätten(?) att återuppliva dödsboet. Sedan ska han/hon vinna en process mot dödsboet om att det är ett dolt fel. Till sist ska tillgångar återvinnas från arvingarna till dödsboet. (De ska inte ha hunnit gömma eller förbruka pengarna.)
Vilken gigantisk uppförsbacke för köparen! Den finns i stort sett hur många möjligheter som helst att det bara slutar med att köparen förlorar ännu mer pengar. Vilken köpare vid sin sinnes fulla bruk skulle vilja ta den risken?
Inte riktigt. Även om arvingarna satt sprätt på pengarna, så kan den nya ägaren få ut sina pengar via kronofogden. Efter att domen fallit så kan man kontakta dom och de kontrollerar vad personerna har för tillgångar, har de inga tillgångar exempelvis i form av hus att sälja, så dras skulden från lönen samt skatteåterbäringen.Eld skrev:
Dessutom så är dte i så fall ett solidariskt betalningsansvar, så kronofogden kan driva in hela beloppet från den arvinge som verkar vara lättast att driva in ifrån.
Men som sagt det är en hel del punkter som måste klaras innan det skulle kunna gå så långt som indrivning. En rejält brant uppförsbacke för köparen.
Nyfiken som jag är: Vet någon om hur dödsboet återaktiveras? Sker det på begäran sv den som anser att boet har en skuld, alltså köparen. Eller blir arvingarna tvungna att agera, och återaktivera boet, för att kunna bemöta påståendet om dolt fel?
Men som sagt det är en hel del punkter som måste klaras innan det skulle kunna gå så långt som indrivning. En rejält brant uppförsbacke för köparen.
Nyfiken som jag är: Vet någon om hur dödsboet återaktiveras? Sker det på begäran sv den som anser att boet har en skuld, alltså köparen. Eller blir arvingarna tvungna att agera, och återaktivera boet, för att kunna bemöta påståendet om dolt fel?
Precis, det är definitivt värt att nämna att en av arvingarna kan bli tvungen att betala hela skulden i värsta fall.hempularen skrev:
Visst blir det en del arbete för köparen, men visar det sig vara ett dolt fel är det definitivt värt arbetet. Och då blir det dyrare för arvingarna eftersom övriga kostnader tillkommer. Det enklaste är att ta reda på om detta är ett dolt fel och om dt är det lösa detta privat sedan. Då kan man ju till och med erbjuda sig att hjälpa till att åtgärda problemet istället för att ta in hantverkare.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Är ni verkligen säkra på att det skulle bli solidariskt betalningsansvar?hempularen skrev:
Det skulle ju innebära att man är inne och petar i andelarna som arvet fördelats efter om någon får täcka upp för att andra inte betalar. Tom att någon inte får sin laglott om man konstruerar ett exempel med rätt förutsättningar.
Jag tänker att dödsboet kommer få en skuld till köparen. Men arvingarnas skuld till dödsboet borde bli individuell när man gör ett nytt arvsskifte. Skillnaden mellan vad de fick och vad de skulle fått om man först räknat av skulden före fördelningen.
Räknenisse skrev:
Jag tolkar detta som att delägare är solidariskt ansvariga, men endast upp till hur mycket delägaren har fått ut av boet. Samt att den som har kravet på boet måste jaga alla delägare och kunna visa att det inte går att få ut pengarna, alltså inte bara välja den som är lättast.Ärvdabalk 21 kap. 4 § skrev:
Sedan får delägarna lösa det sig emellan, ev. via kronofogde. Dvs. den som inte betalar är ju inte skuldfri utan kan bli föremål för indrivning senare.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Hittade detta som handlar om hur skatteverket gör med obetalda dödsboskulder, men det lär ju vara samma som gäller för andra som vill ha ut pengar.
Skiftat dödsbo Ärvdabalkens återgångsregler
I ÄB finns speciella återgångsregler som dödsboet kan använda om boet har skiftats utan att alla skulder betalas. Reglerna innebär att ett arvskifte ska gå åter om arvskiftet har skett innan boets skulder betalats. Så mycket ska återgå att skulderna och kostnaderna för boutredningsmannen kan betalas. Om det är någon delägare som inte kan betala tillbaka sin del kan de andra delägarna i boet bli tvungna att täcka upp även för denna del. En delägare behöver dock aldrig betala tillbaka mer än vad han eller hon har fått i arv. Finns inte tillgången kvar ska dödsbodelägaren betala ersättning till dödsboet (21 kap. 4 ÄB).
Återgång av arvskifte kan ske formlöst (dvs. utan en skriftlig skifteshandling) genom frivillig betalning. Om dödsboet inte förvaltas av en boutredningsman får delägarna själva verkställa återgången. Delägarna kan komma överens om att betala den aktuella skulden av egna medel men om de inte kan enas så ska dödsboet se till att arvskiftet går åter.
En borgenär (t.ex. Skatteverket) kan inte agera direkt mot delägarna genom att tvångsvis kräva återgång av skiftet. Om delägarna inte frivilligt ser till attskulden betalas kan en borgenär ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska förordnas. Det är sedan boutredningsmannen som måste agera för dödsboets räkning. Boutredningsmannen har möjlighet att väcka talan för boets räkning mot dödsbodelägarna om återgång av skiftet (19 kap. 1 § ÄB och NJA 2002 s. 136). Syftet är att arvskiftet ska gå tillbaka i så stor utsträckning som är nödvändigt.
Skiftat dödsbo Ärvdabalkens återgångsregler
I ÄB finns speciella återgångsregler som dödsboet kan använda om boet har skiftats utan att alla skulder betalas. Reglerna innebär att ett arvskifte ska gå åter om arvskiftet har skett innan boets skulder betalats. Så mycket ska återgå att skulderna och kostnaderna för boutredningsmannen kan betalas. Om det är någon delägare som inte kan betala tillbaka sin del kan de andra delägarna i boet bli tvungna att täcka upp även för denna del. En delägare behöver dock aldrig betala tillbaka mer än vad han eller hon har fått i arv. Finns inte tillgången kvar ska dödsbodelägaren betala ersättning till dödsboet (21 kap. 4 ÄB).
Återgång av arvskifte kan ske formlöst (dvs. utan en skriftlig skifteshandling) genom frivillig betalning. Om dödsboet inte förvaltas av en boutredningsman får delägarna själva verkställa återgången. Delägarna kan komma överens om att betala den aktuella skulden av egna medel men om de inte kan enas så ska dödsboet se till att arvskiftet går åter.
En borgenär (t.ex. Skatteverket) kan inte agera direkt mot delägarna genom att tvångsvis kräva återgång av skiftet. Om delägarna inte frivilligt ser till attskulden betalas kan en borgenär ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska förordnas. Det är sedan boutredningsmannen som måste agera för dödsboets räkning. Boutredningsmannen har möjlighet att väcka talan för boets räkning mot dödsbodelägarna om återgång av skiftet (19 kap. 1 § ÄB och NJA 2002 s. 136). Syftet är att arvskiftet ska gå tillbaka i så stor utsträckning som är nödvändigt.
Renoveringsnovis
· Dalarna
· 3 173 inlägg
Tänk på att undersökningsplikten sträcker sig extremt långt för en köpare. Att takstolarna är felkonstruerade låter som raka motsatsen till ett dolt fel. Hade man genomfört en besiktning och kallvinden saknar manlucka så skulle fet definitivt lysa rött i protokollet med rekommendationen "fördjupad undersökning". Har man då accepterat läget och skrivit på så har man sig själv att skylla. Även utan besiktningsman så är det ovanstående som gäller - dom är bara mer sakkunniga* än köparen. Men ansvaret ligger alltid på köparen att huset undersöks korrekt.
*Med en gnutta/skopa/cistern variation och paragrafrytteri
*Med en gnutta/skopa/cistern variation och paragrafrytteri
Ja men det förutsätter att det finns några tillgångar, lön, skatteåterbäring eller annat (över existensminimum) att driva in. Den som vill starta en sådan här process gör nog säkrast i att ha väldigt torrt på fötterna och undersöka att det verkligen finns tillgångar att hämta innan processen startar.MissAnpassad skrev:
Eftersom TS verkar oroad, så finns det nog tillgångar... De som är minst oroade för att få nya skulder är de som redan är fullbokade hos kfm... är min erfarenhet