11 076 läst ·
26 svar
11k läst
26 svar
Dimensionering av "gammal" a-takstol
Hej
Ja det är min slutsats, dvs att takstolarna stod där innan kattvind/åsar kom till. Hade varit skönt med någon form av formel/tumregel för dimensionering av takstolar som bekräftelse...
Jag har kvar min bok i hållfasthetslära från Chalmers men jag gick maskin och inte Väg och Vatten.... kanse är läge att gräva fram den.
K
Ja det är min slutsats, dvs att takstolarna stod där innan kattvind/åsar kom till. Hade varit skönt med någon form av formel/tumregel för dimensionering av takstolar som bekräftelse...
K
Hittade detta trevliga program
http://www.planhelp.com/public/98.cfm
Jag får ett spann(halva takstolen på 3,5m eller mer vilket matchar mina 7m total bredd).
http://www.planhelp.com/public/98.cfm
Jag får ett spann(halva takstolen på 3,5m eller mer vilket matchar mina 7m total bredd).
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Egentligen tycker jag inte att man behöver räkna på det. De tveksamheter när det gäller takstolarnas konstruktion som jag hade först har försvunnit i och med de senaste bilderna. (Skulle ändå vara kul och se en bild av takstolens upplag på ytterväggen om det går) Även om det tekniska kunnandet brast förr, så var de inte dumma. Dessutom var virkeskvaliteten genomgående högre än idag. Vill du göra en koll kan du testa Träguiden från Träinformation. Som en jämförelse så är böjmotståndet för en 3x7 tums träregel något större än för 45x195 mm regel. Dessutom är ditt c/c avstånd mellan takstolarna mindre än normala 1200 mm.
Kul att stöta på en Chalmerist i förskingringen! Själv gick jag där 67-72 (cirka). Kollade också den amerikanska lathunden. Roligt men knöligt. Jag jobbade en sommar på arkitektkontor i USA 1969. Största nackdelen med fot- och tummått är skalorna. I stället för att rita i 1:100 så ritar man i 1 tum till 8 fot. dvs ≈ 1:96!
Kul att stöta på en Chalmerist i förskingringen! Själv gick jag där 67-72 (cirka). Kollade också den amerikanska lathunden. Roligt men knöligt. Jag jobbade en sommar på arkitektkontor i USA 1969. Största nackdelen med fot- och tummått är skalorna. I stället för att rita i 1:100 så ritar man i 1 tum till 8 fot. dvs ≈ 1:96!
Tack, återkommer med bilder på upplaget efter helgen men om minnet inte sviker så går de rakt igenom väggen. Väggarna är gjorda av liggande plank, 3 1/4", 80mm. Spilbitarna har de använt bl.a. väggar på våning2
Jag har snurrat runt på träguiden men inte hittat tabeller med böjmotstånd.
K
Jag har snurrat runt på träguiden men inte hittat tabeller med böjmotstånd.
K
Nej den slutsatsen håller jag inte med om justusandersson.
Vad jag tycker mig se är två bärande sidoåsar som samverkar med A-takstolar. En vanlig konstruktion vid den tiden. Kattvindsväggarna är inte bärande av just den orsaken som du beskriver men åsarna är sannolikt bärande.
Sådär på ögonmått borde 3x7 tums virke hålla som åsar om avståndet mellan tvärgående mellanväggarna är under 3 meter och taket är plåt eller annat lätt material.....men eftersom åsar och A-takstolar samverkar och det finns en del okända faktorer är det här bara en riktgivande gissning.
Vad jag tycker mig se är två bärande sidoåsar som samverkar med A-takstolar. En vanlig konstruktion vid den tiden. Kattvindsväggarna är inte bärande av just den orsaken som du beskriver men åsarna är sannolikt bärande.
Sådär på ögonmått borde 3x7 tums virke hålla som åsar om avståndet mellan tvärgående mellanväggarna är under 3 meter och taket är plåt eller annat lätt material.....men eftersom åsar och A-takstolar samverkar och det finns en del okända faktorer är det här bara en riktgivande gissning.
Minst en av åsarna ligger inte an takstolarna. Kanske pga sättningar de senaste 100åren men i vilket fall så vilar åsen på en pelare som "bara" står på en golvregel
Återkommer med detaljbilder efter helgen
Återkommer med detaljbilder efter helgen
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag har stor respekt för våra finlandssvenska vänners kunskap om gammal byggnadsteknik. Man blir lätt begränsad till de lösningar som man själv sett. Jag har dock svårt att se att "åsarna" skulle kunna vara bärande. om inte huset är väldigt kort. Har dock inte sett någon uppgift om husets längd. En vanlig takstolsmodell kallas för svensk takstol. Där vilar högbenets yttre del på snedställda stödben som landar på en stock som ligger på vindbjälklagets bjälkar. Denna takstol är särskilt vanlig vid murade ytterväggar där man inte vill ta ner lasten direkt på murväggarna. Verkar emellertid inte vara aktuell i detta fall.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Är det i "Kråkan"? Bra med plåttak eftersom det är en ganska lätt konstruktion. Med 8 m längd kan inte åsarna vara bärande. Alldeles för lång spännvidd för de dimensionerna.
Hej
Det är på Styrsö i Göteborgs skärgård(Jag bor iofs i eller nära Kråkan
). 8m är total längd, varje ås är ca 2,5m på varje sida om mittpartiet.
Bifogar ritningar(nygjorda) som kanske kan ge en bättre inblick.
Visa bilaga Planritning.pdf
Visa bilaga Fasadritning.pdf
Det är på Styrsö i Göteborgs skärgård(Jag bor iofs i eller nära Kråkan
Bifogar ritningar(nygjorda) som kanske kan ge en bättre inblick.
Visa bilaga Planritning.pdf
Visa bilaga Fasadritning.pdf
Hej
Efter att ha noga övervägt alternativen så kommer bjälkar/balkar att ersättas av limträ och nya stöd av kontruktionsvirke.
Bifogar en bild från helgens renovering, golvet lutar 61mm från högsta till lägsta punkt.
Efter att ha noga övervägt alternativen så kommer bjälkar/balkar att ersättas av limträ och nya stöd av kontruktionsvirke.
Bifogar en bild från helgens renovering, golvet lutar 61mm från högsta till lägsta punkt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Hej
Limträbalkar på plats.
Kristoffer
Limträbalkar på plats.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kristoffer
Redigerat:
Klicka här för att svara


