Digitala stämmor / röstningar samfälligheter

[martin.sveg]

Vi kan lämna debiteringslängden därhän eftersom det endast är en räkneövning med andelstalen när en utgifts- och inkomststat väl är antagen. Debiteringslängden ska förevisas stämman (=finnas till påseende i mötesrummet) och detta skall föras till protokollet, men man röstar inte om den.

Däremot undrar jag uppriktigt vad du har för belägg för vad jag uppfattar är din slutsats om utgifts- och inkomststat, inkl. avsättningarnas storlek. Stämman (själva mötet) kan ändra i förslag, ta ställning till alternativ som förhandlas fram under mötet, göra tillägg till motioner och propositioner och så vidare. Jag ser alltså kallelse och stämmohandlingar som ett underlag för förhandlingarna och de ska finnas för påseende i god tid för att delägarnas ska kunna bilda sig en uppfattning, inte som "take it or leave it". Vilket var just det som Claes Sörmland uttryckte viss ambivalens inför.

Min (nuvarande) uppfattning är alltså diametral, nämligen att stämman (dvs. de medlemmar som finns införda i röstlängden och bevisligen deltagit) är suverän och får besluta vad den vill i kraft av att representera ägarna. Det är också ägarna som gemensamt får ta konsekvenserna av felaktiga beslut: en klandertalan riktas alltid mot föreningen som helhet (=delägarkollektivet), inte mot den som kommit med förslaget till beslut. Stämman kan alltså enligt min uppfattning inte låsas upp av "styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat" vilket är så det är formulerat i Lantmäteriets normalstadgar. Om stämman inte godkänner styrelsens förslag ser jag inte någon relevant lagstiftning som hindrar att stämman från att förhandla fram ett förslag som kan godkännas av en majoritet, lika lite som den är förhindrad att ändra eller lägga till något i en motion. Det enda den uttryckligen är förhindrad att göra är att lägga till nya beslutspunkter som inte omnämnts i kallelsen. Om stämman beslutar om ändringar i förslaget till utgifts- och inkomststat får alltså sittande styrelse snällt pinna iväg och upprätta en ny debiteringslängd som kan förevisas stämman.

Och sedan är det dags för punkten "val av ledamöter till styrelsen"...

/Urbota

Jag håller med om allt, men jag letade efter en öppning för att poströstning skulle kunna vara tillåtet, och hittade inget som direkt förbjuder ett system med poströstning utifrån hur ärenden ska hanteras, det vill säga att jag hittade inget som direkt motsäger att stämman kan välja att anta eller förkasta ett ärende, vilket krävs vid poströstning. Men som jag också har skrivit tidigare är ju det normala att man diskuterar saker på stämman. Jag har själv suttit som ordförande på en stämma som har ändrat i Utgifts- och inkomststaten och där styrelsen då behövt uppdatera debiteringslängden.

Och som vi har konstaterat tidigare i denna tråd; Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, i mål F 5101-20, ansåg att innebörden av 49 § SFL är att medlem måste närvara personligen eller genom ombud för att kunna utöva rösträtt, vilket utesluter poströstning. Däremot kan man förstås utnyttja möjligheterna för att utvidga omröstning med ombud.