Inget nämns om dagvattnet eller markavvattning i den gamla byggnadsplanen från 50-talet. Men diket är tydligt utritad över de blivande fastigheterna med två streck. Här det område som blev fastigheten 1:25:R Räknenisse skrev:
Det går givetvis att argumentera från den synvinkeln, om man vill ha byggnation. Å andra sidan kan man också hävda att orsaken till att man i PBL 2 kap. 5 § säger "Vid planläggning och i ärenden om bygglov" (min fetmarkering) är att man även i bygglovsansökan bör göra en helhetsbedömning. Som bl a Boverket påtalar att allt går inte att reglera i detaljplanen och ibland är det inte ens lämpligt att göra det.Claes Sörmland skrev:
Sedan behöver man nog dela upp frågan lite. Den första frågan är om området är lämplig för bostäder, vilket den då ska ha bedömts som av Lantmäteriet för tio år sedan. Den andra är om den exakta utformningen och placeringen sedan är lämplig. Som jag tolkar det ligger din oro mer i den andra punkten och den känns ju lämpligast hanterad i en bygglovsprocess. Därav menar jag att jag inte delar handläggarens åsikt att det inte är något för bygglovet.
Nu är byggnadsplanen runt 70 år gammal, så jag tycker inte att man kan anse att det finns en carte blanche att få bygga utan det finns en rimlighet i att pröva bygglovet mot dagens regelverk, normer och förhållanden. Jag tror att djävulen sitter i detaljerna i detta fall.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Skulle kunna läsas som att planeraren ansett att hus kan rymmas tillsammans med dike på tomten.Så ingen anledning att reglera något mer om vattnet.
Om det är den tolkningen man vill ha stöd för. Exploatören kan bygga att hus, men kanske inte ett som har den storlek och placering som önskas idag...
Svårigheten här är väl att jag inte sitter med någon makt över handläggaren. D v s jag antar att min enda möjlighet att påverka är kommunikation och ytterst överklagan.BeaumontX skrev:
Pragmatiskt sett är det väl bara att flytta täckdiket till t ex den västra tomtgränsen och så är problemet ur världen från byggperspektiv. Det var denna lösning jag hoppades skulle blir en del av bygglovet.R Räknenisse skrev:
Jag antar att en sådan t o m kan vara en fördel från byggarens sidan. Det är smacklera så det finns ingen möjlighet att hantera dagvatten på fastigheten via infiltration. Så jag antar att de kan bygga en "stenkista" som i själva verket under marken leder dagvattnet till täckdiket. Så är problemet ur världen. Så är det löst i samhället nedströms för samma kulverterade dike.
Delar din känsla. Det bästa är nog att försöka hålla en god kommunikation men samtidigt se att använda sig av processen, så du kan få frågan prövad av en högre instans om det behövs. Har varit med om att kommunen "glömt" yttranden som inte passar den tes man drivit. Sådant får kommunen på tassen av högre instanser ganska omedelbart.
Nu har jag läst på lite om bakgrunden till PBL 2 kap. 5 §.
Teten har en bakgrund i gamla PBL 2 kap 4 § så jag har läst den gamla propositionen från 1985/86 för att förstå vad det handlar om. Det visar sig att man har valt ordet "lokaliseras" i paragrafen för att tydliggöra att det handlar om de större frågan om vilka delar av kommunen som alls ska bebyggas. Det handlar således inte om den mer specifika frågan om hur ett hus ska "placeras". Den här skillnaden mellan lokalisera och placera är klagrådet uppfinning (s. 33 propositionen) och plockas upp av lagstiftaren (s. 472).
Jag förstår det således som att i min fråga så är denna fråga redan avgjort i och med att byggnadsplanen antogs. Kommunen har redan bedömt att man vill lokalisera bebyggelse på den här marken. I bygglovsprövningsskedet blir det således mer en fråga om hur enskilda byggnader ska placeras. Men det regleras inte i 2 kap 5 §.
(Detta är ett första försök med förarbeten. Jag har ännu inte läst propositionen till nya PBL som kanske ändrar spelreglerna.)
Redigerat:
Är det inte PBL 8 kap 9 § "Tomter" som är relevant för denna fråga? Min understrykning.
Nu har jag läst lite i propositionen till nya PBL. Inte oväntat så fortsätter de skilja på lokalisera (det stora) och placera (det lilla). Jag letar således efter skrivningar där kommunen ska ta hänsyn till effekter på markavvattningsledningen av placeringen av den nya byggnaden. Och här finns den kanske, i 2 kap:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 950 inlägg
Det där tror jag inte att du kommer långt med. Det är ju inte grundvattnet som eventuellt påverkas, utan en vattenledning. Att ett borttagande av vattenledningen förvisso leder till översvämning är förvisso sant, men det är likafullt inte en påverkan av grundvattnet i den meningen.
Att säga att det är grundvattenpåverkande är ungefär som att hävda att någon som gräver av en olovlig avloppsledning är ansvarig för den skit som rinner ur den.
Ansvaret måste finnas uppströms (eller ha överförts genom servitut/vattenföretag/whatnot).
Att säga att det är grundvattenpåverkande är ungefär som att hävda att någon som gräver av en olovlig avloppsledning är ansvarig för den skit som rinner ur den.
Ansvaret måste finnas uppströms (eller ha överförts genom servitut/vattenföretag/whatnot).
Du kanske har rätt men det är vad PBL erbjuder enligt vad jag kan hitta. Å andra sidan är det kommunens och inte mitt jobb att hantera ärendet enligt PBL.
Jag gav i alla fall kommunen informationen om problemet med kulverten för markavvattning (de kontaktade mig som granne p g a en annan planstridighet i placeringen av en av byggnaderna). Enligt handlingarna avser den sökanden ställa dels bostadshuset och dels garaget på kulverten (den ligger rätt ytligt). Kanske har de rätt att göra det utan att kommunen lägger sig i? Mitt argument är att det äventyrar kulvertens framtida underhåll och därmed funktion.
Tomten ska vid byggnation ordnas så att denna betydande olägenhet inte uppkommer (PBL 8 kap 9 §) och placeringen av byggnaderna ska inte ske på ett sätt så att deras användning medför en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär betydande olägenhet; i det specifika fallet ökad översvämningsrisk och höjt grundvatten p g a att kulvertens funktion äventyras (PBL 2 kap. 9 §).
Ansvaret är vad jag förstår respektive markägares. Det finns inget dikesföretag utan detta är vattnets naturliga flöde genom terrängen som genom enskilda markägares försorg först har lagts i dike (före förra sekelskiftet) och sedan (kring tio år sedan) kulverterats. Slutligen har det under 60-talet letts in i ett kommunalt rörsystem nedströms (kommunen gjorde det). (Sen har det också kopplats på lite lokala diken men det är en annan sak.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 950 inlägg
Ja, jag tycker som sagt att det är bra att du engagerar dig i frågan, men jag tror inte att det slutligen blir exploatören som måste lösa de här problemen. Däremot är det förstås bra om någon bråkar lite om dem så att de ändå löses när det är relativt lätt gjort.
Folk vill generellt inte ha kostnader så jag tror aldrig detta kommer att lösas juridiskt, t ex att någon ansöker om bildande av en GA. Kulverten blir kvar och en dag om 30 år så fallerar den någonstans. Då kommer vattnet att flöda hos en småhusägare som kommer att åtgärda det snabbt med en grävmaskin. Sen går det 30 år till.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Det borde räcka för att hävda att frågan om placering och utformning innebär betydande olägenhet ska ingå i bygglovprövningen.
Sen är det en öppen fråga om det aktuella problemet bedöms vara något hinder för att ge lov till en viss utformning/placering eller inte.
Men när frågeställningen påpekats av sakägare behöver BN göra en bedömning av om det finns någon relevans i synpunkten. Och det är en sakfråga som finns relevans i att överklaga om BN inte gjort någon vettig motivering kring sin ståndpunkt.