Dagvattnet och bygglov
En tomt ska bebyggas med småhus och för närvarande avvattnas ett större markområde rakt genom denna lilla tomt, dels via ett gammalt täckdike med en stor kulvert i och dels via ett stenöga där ett annat dike ansluter. Byggnation utan att flytta på dikena (man kan väl inte gjuta en platta över dem?) är omöjligt. Skulle dessa diken helt sonika grävas bort under husbyggnationen så skulle det orsaka översvämningar i grannskapet.
Jag är granne och skulle få vattenproblem genom att stigande vatten skulle rinna in på min tomt från dikena. Vad har jag för möjligheter att vara proaktiv och påverka denna situation i en god riktning? Jag förstår inte ens juridiken här.
Mer detaljer i ärendet. Det lilla byggföretaget inkom just med en bygglovsansökan (De äger ännu inte tomten utan det gör ett litet exploateringsföretag som är en enmansshow). Tomten styckades av för kring tio år sedan baserat på en gammal byggnadsplan från 50-talet. Lantmäteriet tog inte upp avloppsfrågan vid fastighetsbildningen annat än att spillvattenavloppet kan anslutas till det kommunala avloppet som finns i gatan. Men det finns inget verksamhetsområde för dagvatten på platsen (kommunen vill inte kännas vid dessa diken) men det stora kulverterade diket leder till vad jag förstår är en kommunala dagvattenledningar nedströms. All detaljplanerad allmän mark är i enskilt huvudmannaskap eller rent privat (samfälligheter har inte genomförts), så den kommunala närvaron är mycket begränsad (=VA). Inga gemensamhetsanläggningar finns heller för dikena, inte heller äldre dikesföretag det hela har skötts privat. Ett större parti högre belägen skogsmark avvattnas genom dessa diken. Dikena är urgamla, troligen förra sekelskiftet eller äldre (de finns inritade som existerande på byggnadsplanen från 50-talet och syns på foton från 1910-talet.
Jag är granne och skulle få vattenproblem genom att stigande vatten skulle rinna in på min tomt från dikena. Vad har jag för möjligheter att vara proaktiv och påverka denna situation i en god riktning? Jag förstår inte ens juridiken här.
Mer detaljer i ärendet. Det lilla byggföretaget inkom just med en bygglovsansökan (De äger ännu inte tomten utan det gör ett litet exploateringsföretag som är en enmansshow). Tomten styckades av för kring tio år sedan baserat på en gammal byggnadsplan från 50-talet. Lantmäteriet tog inte upp avloppsfrågan vid fastighetsbildningen annat än att spillvattenavloppet kan anslutas till det kommunala avloppet som finns i gatan. Men det finns inget verksamhetsområde för dagvatten på platsen (kommunen vill inte kännas vid dessa diken) men det stora kulverterade diket leder till vad jag förstår är en kommunala dagvattenledningar nedströms. All detaljplanerad allmän mark är i enskilt huvudmannaskap eller rent privat (samfälligheter har inte genomförts), så den kommunala närvaron är mycket begränsad (=VA). Inga gemensamhetsanläggningar finns heller för dikena, inte heller äldre dikesföretag det hela har skötts privat. Ett större parti högre belägen skogsmark avvattnas genom dessa diken. Dikena är urgamla, troligen förra sekelskiftet eller äldre (de finns inritade som existerande på byggnadsplanen från 50-talet och syns på foton från 1910-talet.
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Skulle pröva med att ringa Länsstyrelsen och fråga.
Om så mycket mark avvattnas borde det krävas tillstånd (vattenverksamhet?) att leda om/gräva i det så funktionen väsentligt påverkas. Kartorna bevisar historisk hävd och relevant storlek...
Tror du det kan vara något som är uppkommet som ett dikningsprojekt, eller är det troligare en å som rensats, rätats successivt genom åren och sedan kulverterats? Hur ser det ut på Laga Skiftes-karta, äldsta ekonomiska kartan e.dyl.? Vet du när kulverteringen gjordes och av vem? Helt säker på att något gammalt ärende inte kan finnas hos Länsstyrelse, Lantbruksnämnd e.dyl.?
Sen hade jag nog meddelat Byggnadsnämnden om frågeställningen och bakgrunden, samt påpekat för dem att det bör utredas konsekvenser och ev. ställas krav innan man beviljar ett bygge. (Utan att direkt veta hur mycket det påverkar lämplighetsbedömningen, men en så gammal byggnadsplan borde väl inte ge en ovillkorlig byggrätt på tomten?)
Om så mycket mark avvattnas borde det krävas tillstånd (vattenverksamhet?) att leda om/gräva i det så funktionen väsentligt påverkas. Kartorna bevisar historisk hävd och relevant storlek...
Tror du det kan vara något som är uppkommet som ett dikningsprojekt, eller är det troligare en å som rensats, rätats successivt genom åren och sedan kulverterats? Hur ser det ut på Laga Skiftes-karta, äldsta ekonomiska kartan e.dyl.? Vet du när kulverteringen gjordes och av vem? Helt säker på att något gammalt ärende inte kan finnas hos Länsstyrelse, Lantbruksnämnd e.dyl.?
Sen hade jag nog meddelat Byggnadsnämnden om frågeställningen och bakgrunden, samt påpekat för dem att det bör utredas konsekvenser och ev. ställas krav innan man beviljar ett bygge. (Utan att direkt veta hur mycket det påverkar lämplighetsbedömningen, men en så gammal byggnadsplan borde väl inte ge en ovillkorlig byggrätt på tomten?)
Jag är okunnig om detta men är inte vattenverksamhet annat än avledning av dagvatten inom detaljplan? Har något minne av detta från tidigare trådar, att det räknas som avlopp. Eller blir det vattenverksamhet trots att det är detaljplanerat p g a att uppströms skogsmark avvattnas via diket?R Räknenisse skrev:
Nej det är ingen naturlig å, utan är ursprungligen ett större dike för avledning av dagvatten från omgivande mark och även det större skogspartiet uppströms. Till detta dike ansluter ett antal mindre diken i det detaljplanerade området för det lilla samhällets dagvattenhantering. För ungefär 10 år sedan så la exploatören som äger marken ett stort rör i diket och anslut det till det befintliga rör som nedströms leder vattnet under samhället. Sedan fylldes diket med grovt grus och förvandlades till ett täckdike. Jag tror att det nedströms röret är en del av kommunens dagvattenverksamhet, men jag har aldrig kollat upp detta.R Räknenisse skrev:
Ursprungligen är detta åkermark som på 1910-talet exploaterades för bebyggelse. Diket finns inritat i häradsekonomiska kartan från 1897-1901 så diket fördaterar garanterat samhället.
Så tänkte jag också så jag försöker nå dem via email. Inget svar ännu, skickar tredje emailet se början av december idag. Börjar känna mig rättshaveristisk.R Räknenisse skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Vet inte...?Claes Sörmland skrev:
Tänker du kan få lite bra vägledning oavsett genom att prata med någon som är insatt i området på Lst. Om inte annat klargör de dessa gränsdragningar.
Göta Älv kan inte räknas som avlopp bara för att det rinner genom DP-område. Det måste finnas fler kriterier.
Fattade inte att det var "urban" dagvattenhantering inblandad också. Komplicerar det hela.
Bra info att du har ursprunget dit klart. Om du tänker 100 år till bakåt. Var skogen en blötmark utan utflöde och inget rann genom åkern? Eller var det naturlig avvattning från skogen som snirklade sig mellan två åkrar (alt mark som fungerade för slåtter/bete)?
Jag är igen ute efter om det från första början är ett omvandlat naturligt vattendrag eller ett vid någon tidpunkt helt konstgjort dike. Vad säger ett historiskt perspektiv på den naturliga terrängen?
(Vet inte om det avgör något, men tänker det kan påverka bedömningar om dess status)
Verkar vara en komplex frågeställning med många aspekter du snubblat över!!!
Redigerat:
Min gissning är att det ursprungligen har runnit vatten från skogsmarken ned på den lägre liggande marken som någon gång började den börjat användas som fuktäng för bete (detta är ursprungligen utmark till en gård från järnåldern). Detta har fortsatt in i modern tid. Delar av marken är ännu idag en blöt sak med älggräs och stående vatten vår och vinter. Någon gång på 1800-talet har gårdsägaren bestämt sig för att avleda vatten för att förbättra betet och grävt diket. Sen har man grävt fler diken som har kopplats på under 1900-talet när vägar och hus började byggas.R Räknenisse skrev:
//
Egentligen är min frågeställning hur jag säkerställer att husbyggnationen inte resulterar i att detta kulverterade dike och anslutande dike försvinner i schaktningen för hus och trädgård. Om de flyttas men bibehåller sin funktion är helt OK med mig. Jag kan se hur detta med enkelhet kan hända under sensommaren när det inte finns några vattenflöden. Sen kommer vinterns regnande och vattenmisären slår till i grannskapet. Lagom tills dess har en ovetande barnfamilj flyttat in i det nybyggda huset och det lilla byggföretaget och exploatören har vandrat vidare till nya marker. Det är scenariot som jag vill undvika.
Här är problemet:
Tomt 1:25 (och 1:26) ska bebyggas. Men rakt genom tomten går det större kulverterade diket (blå streckad linje). Dessutom ansluter ett annat dikessystem genom stenöga på tomt 1:25 (blå linjer).
Redigerat:
Det tog sina veckor men nu fick jag kontakt med handläggaren av byggloven. Men nej, kommunen menar att bygglovsprocessen inte har något som helst att göra med denna avvattning. Det enda som de bryr sig om är att dagvattenhanteringen på den egna fastigheten ska vara löst vid startbeskedet.
Oklart hur jag ska gå vidare, handläggaren hade inget uppslag utan började fundera på att detta skulle ha lösts vid fastighetsbildningen (för tio år sedan) eller vid detaljplanearbetet (byggnadsplanen är från 50-talet).
Oklart hur jag ska gå vidare, handläggaren hade inget uppslag utan började fundera på att detta skulle ha lösts vid fastighetsbildningen (för tio år sedan) eller vid detaljplanearbetet (byggnadsplanen är från 50-talet).
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 166 inlägg
Är dikena oreglerade genom avtal gissar jag att de uppströms, skogsägaren alltså, åker på det. De här fastigheterna har ju rimligen inte skyldighet att ansvara för andras konstgjorda avvattning utan avtal.
Trist läge, men var och en är ansvarig för sitt dagvatten och har skogsägaren först dränerat och sen sålt av marken med dikena/kulverten på har ju denne bäddat för det själv. Och är det flera ägarled inblandade så... synd där.
Så det är nog bra att vara lite rättshaveristisk i frågan om du är nedströms och riskerar att få din mark översvämmad eller på annat vis blir påverkad.
Trist läge, men var och en är ansvarig för sitt dagvatten och har skogsägaren först dränerat och sen sålt av marken med dikena/kulverten på har ju denne bäddat för det själv. Och är det flera ägarled inblandade så... synd där.
Så det är nog bra att vara lite rättshaveristisk i frågan om du är nedströms och riskerar att få din mark översvämmad eller på annat vis blir påverkad.
Bästa svaret
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Nej, man kan inte bara dämma befintliga vattenflöden som man känner för med hänvisning till att vatten ska hanteras inom fastigheten.
Det finns regler om att saker man gör på den egna fastigheten inte får orsaka orimlig skada på andras fastigheter. Ingen väsentlig skillnad om det ursprungligen var bäck eller dike eller kombination, när det är ett så bevisligen gammalt, vedertaget samt allmänt erkänt och dokumenterat flöde.
Det där med dagvattenansvar inom fastigheten gäller väl om det regleras i detaljplan, t.ex. när man skapar nya hårdgjorda ytor. Inte allmänt markvatten som rinner i terrängen sedan innan.
Vet inte om detta är den bästa källan, men @Claes Sörmland kanske kan söka vidare själv på temat. Se bl.a. sidan 10-12 om ansvar vid grävningar som påverkar andra och rättsfallet där en bäck lagts igen (verkar vara mindre påverkan än i TS fall?) https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:137101/FULLTEXT01.pdf
Kanske blir det så att det måste tas civilrättsligt med fastighetsägaren? Oroande dock att det bara verkar gå att få skadestånd, inte återställande åtgärd. (om jag tolkar rätt?) Men om man t.ex. påverkar ett annat hus grundläggning /markens stabilitet pga vattenmättnad bör det bli nog med pengar för att motivera förebyggande åtgärder.
Dokumentera förebyggande. Påtala för den som ska bygga. Hoppas på samarbete. I värsta fall kan du bevisa att de känt till riskerna.
Hur tänker husbyggaren? Blir ju väldigt svårt att få till vettig bebyggelse på tomt 25 utan att hantera diket?
Deras plan är kanske att bugga ovanpå det täcka diket? Huruvida det är möjligt antar jag beror på hur djupt röret ligger?
Deras plan är kanske att bugga ovanpå det täcka diket? Huruvida det är möjligt antar jag beror på hur djupt röret ligger?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 166 inlägg
Jag tänkte också på det rättsfallet och det var därför jag uttryckligen skrev konstgjord avvattning. Det är möjligt att det skulle finnas en hävdvunnen rätt att leda vattnet där, men om fastigheterna är avstyckade från skogsfastigheten känns det minst lika troligt att ett servitut skulle påverkat köpeskillingen, varmed stamfastigheten borde vara den som är ansvarig för sin avvattning.R Räknenisse skrev:
Oavsett vilket tycker jag att @Claes Sörmland gör klokt i att bevaka frågan och undersöka hur exploatören tänkt då han befarar att han kan bli påverkad.
Det större kulverterade diket leder huvudsakligen bort dagvatten from uppströms skogsmark (det dränerar ett alkärr) men också dagvatten från detaljplanerad natur (ett uppströms fält) samt diken längs vägar och vissa tomtgränser (alltså dagvatten från vägföreningens vägar samt enskilda tomter). Det är nog mer att se som dagvattenhantering än bäck, men inte enbart dagvattenhantering inom detaljplanen.R Räknenisse skrev:
Tack jag ska kolla. Jag funderar på de allmänna hänsynsreglerna i jordabalken samt de mer specifika reglerna kring skador hos grannarna orsakade av grävning. Men jag vill naturligtvis inte att det ska komma dit, detta ska lösas praktiskt inte i tinget,R Räknenisse skrev:
Redigerat:
Johnny-come-lately här. Jag har försökt skumma igenom tråden, om jag förstår det rätt så finns det en gällande detaljplan (har genomförandetiden löpt ut?) men att den inte tar upp avvattningsfrågan. Har det nu inkommit en bygglovansökan skulle jag skicka en ett yrkande om avslag och att frågan om vattenhanteringen behöver utredas först. Då kan du överklaga ett eventuellt bygglov med hänvisning till det, om kommunen väljer att strunta i processen. Delar @Räknenisse:s åsikt om att det i detta fall inte bara går att hänvisa till vatten ska hanteras inom fastigheten utan frågan behöver utredas mer. Således delar jag inte heller handläggarens åsikt, tycker du ska snegla lite på PBL 2 kap. 5 §.
Intressant med PBL 2 kap 5 §. Men Lantmäteriet har ju redan funnit marken lämpad för bostäder när de bildade fastigheterna för tio år sedan och kommunen har gjort detsamma när de antog byggnadsplanen på 50-talet.BeaumontX skrev:
Byggnadsplanen är från 50-talet så genomförandetiden är inte pågående. Det finns ett område norr om dessa fastigheter där en ny detaljplan med pågående genomförandetid har antagits. Där pågår också en förrättning för att stycka av ännu fler fastigheter. Dessa fastigheter påverkas inte på samma sätt av detta dike eftersom diket går i detaljplanerad natur.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Men hur mycket bedömdes dessa frågor i planer på 50-talet? Och LM gör väl inte någon bedömning när de styckar efter en plan? Planen i sig gör att man bara förutsätter ändamålsenligheten vara uppfylld.
Borde kunna vara naturligt med mer utredning/bedömning i bygglovet om det finns mindre av det i planen?
Att fastigheten som sådan kan fungera för boendeändamål behöver ju inte betyda att det kan finnas (mindre eller större) tekniska begränsningar på var och hur huset kan byggas. Ex. speciella krav på placering, grundläggning, omledning av dike för att en viss utformning på bygget ska vara genomförbart/tillåtet...
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Jag tänker att någonstans (i alla fall med denna typ av ytterst informella och hävdvunna diken) så är det inte en anläggning det handlar om, utan snarare terrängformationer.
Oavsett hur ett dike eller en slänt har tillkommit från början så finns ett hinder för att omvandla på ett för omgivande mark skadligt sätt. Marken är helt enkelt avstyckad med det utseende den har, inkl. passerande vattenflöde.
Bara min känsla för rimlighetsbedömning som säger det, har ingen koll på praxis.