Nä, det var ingen antagande, utan det byggde på exakt det du själv skrev, att vi skulle ha en kapacitet att exportera enormt mycket mer, så att det händer något med elpriset.pacman42 skrev:
Och det kan ju inte betyda annat än det jag just skrev, vi svenska skattebetalare subventionerar el åt andra länder.
Det smakar naturligtvis illa i munnen, men om vi i slutändan tjänar på det så what the hell? Men vi ska göra det via Vattenfall isf.Mikael_L skrev:
Men kan du förklara på vilket sätt vi skulle tjäna på att subventionera el som skickas till utlandet, och samtidigt subventionera elen vi förbrukar själv.
Om pappa staten subventionerade oxfilé så alla skulle kunna köpa den för 100 kr/kg, och överskjutande 400 kr tas ut genom skatt, var tjänar man på detta? Särskilt som denna oxfilé sen säljs till vilket land som helst som vill köpa.
Ärligt talat kan jag inte se det scenariot där vi tjänar på att subventionera elproduktion, ni har inte lyckats förklara det för mig.
Och jag tvivlar på att det finns någon sådan finess.
Min mening, att regeringen bara borde peka med hela handen åt Vattenfall att bara bygga ett kärnkraftverk - det är nästan lika dåligt.
Förutom att då bestämmer staten (dvs i förlängningen vi alla) lite mer. Om det visar sig att kärnkraftverket är olönsamt halva året, så kan regeringen bestämma att reaktoerna står still under halvårslånga revisioner, med avsikten att inte bara pumpa ut skattepengar ur landet.
Men bygger utländska bolag dessa, med garantier på elpris, så kommer de absolut inte stoppa reaktorerna mer än absolut minsta möjliga, för de får ju bra betalt även om elpriset är minus - och du vet ju var de pengarna kommer ifrån.
I värsta scenariot så pumpar vi in skattepengar till el som säljs utomlands, och sen går även vinsten från dessa kärnkraftverk till utlandet.
Om pappa staten subventionerade oxfilé så alla skulle kunna köpa den för 100 kr/kg, och överskjutande 400 kr tas ut genom skatt, var tjänar man på detta? Särskilt som denna oxfilé sen säljs till vilket land som helst som vill köpa.
Ärligt talat kan jag inte se det scenariot där vi tjänar på att subventionera elproduktion, ni har inte lyckats förklara det för mig.
Och jag tvivlar på att det finns någon sådan finess.
Min mening, att regeringen bara borde peka med hela handen åt Vattenfall att bara bygga ett kärnkraftverk - det är nästan lika dåligt.
Förutom att då bestämmer staten (dvs i förlängningen vi alla) lite mer. Om det visar sig att kärnkraftverket är olönsamt halva året, så kan regeringen bestämma att reaktoerna står still under halvårslånga revisioner, med avsikten att inte bara pumpa ut skattepengar ur landet.
Men bygger utländska bolag dessa, med garantier på elpris, så kommer de absolut inte stoppa reaktorerna mer än absolut minsta möjliga, för de får ju bra betalt även om elpriset är minus - och du vet ju var de pengarna kommer ifrån.
I värsta scenariot så pumpar vi in skattepengar till el som säljs utomlands, och sen går även vinsten från dessa kärnkraftverk till utlandet.
Det är naturligtvis omöjligt att säga hur utfallet skulle bli, båda alternativen kräver antaganden om framtida priser.
Dina worst-case liksom mina eventuella snälltolkningar.
Bakgrunden till mina hejarop för kärnkraft finner du i andra aspekter egentligen.
Bäst vore såklart att inte subventionera alls, men då är det adjöss med framtida kärnkraft sannolikt.
Nja, statliga SvK är väl ungefär lika saktfärdiga med att ansluta ny last som ny produktion.
Det är inte så att de som vill bygga datacenter i Sverige får en anslutning på momangen. Utan de som står sist i kön får väl vänta 20-30 år på anslutning.
Och det är inget unikt för Sverige. Likartat med statliga nätägare i andra länder. Det är detta som ger SpaceX ett business case för datacenter i rymden. Och andra med datacenter i havsbaserade vindkraftverk mm.
Givet att solpaneler och landbaserad vindkraft ordnar el för 30 öre/kWh så får väl el för 80 öre anses som ganska dyr.
Matchar inte produktion och köpvilja exakt så uppstår en prisvariation så att köpviljan anpassar sig till produktionen. Eller hur. Iaf när det gäller en produkt som effekt.
Och med prisvariationer uppstår affärsmöjligheter att köpa, lagra och sälja senare.
Hur stora blir prisvariationerna för kunderna i praktiken?
-------------------------------
För att förstå konsekvenserna i marknadsekonomi och i verkligheten i största allmänhet så behöver man tänka/förstå i flera logiska steg.
Det finns inte ekonomiska möjligheter att lagra så stora energivolymer som behövs. Detta driver bara byggnation av fossilkraft i Sverige eller utomlands. Men vil man ha fossilkraft, så varsågod.D daVinci skrev:
Samtidigt som folk inte vill behöva begränsa sitt effektuttag med effektavgifter så tycker man att det är helt OK att begränsa effektuttaget med prissignaler. Jag tycker att det är ett rejält hyckleri. Eller så vill man bara inte se verkligheten.
En av dessa lär ju hamna i Sverige:
- https://www.nyteknik.se/tech/miljardsatsning-eu-vill-bygga-sju-ai-gigafabriker-i-europa/4482912
Ännu en "mellanstor kärnreaktor" (som jämförelse) i konsumtion som behövs alltså.
Nu kan inte allt som efterfrågas byggas, men Sverige som ett land med överskott av el känns inte som den framtid vi går mot.
- https://www.nyteknik.se/tech/miljardsatsning-eu-vill-bygga-sju-ai-gigafabriker-i-europa/4482912
Ännu en "mellanstor kärnreaktor" (som jämförelse) i konsumtion som behövs alltså.
Nu kan inte allt som efterfrågas byggas, men Sverige som ett land med överskott av el känns inte som den framtid vi går mot.
Gör man en enkel sökning på nätet ser man för utility scale BESS: "global turnkey averages near $117/kWh".
Så circus 1000 kr/kWh i inköp. Inte för bara batteriet då utan hela BESS.
Med 8000 laddcykler och 80% utnyttjande (pga degradering mm) så landar vi då på 16.5 öre/kWh för att lagra en kWh.
Nu köper jag att det tillkommer någon kostnad. Så dra upp detta till 30 öre då. Lagrar vi hälften så landar vi på 45 öre i snittkostnad för el.
Vad kostar ny fossil elproduktion per kWh? Kan du matcha 45 öre? Eller landar du på 120 öre/kWh?
Om du inte kan det, kommer de som kan räkna bygga sol+vind+BESS. För det är det som ger billigaste elen. Ingen kommer köpa någon ny fossil elproduktion av dig.
Det är detta som har betydelse. Inte var du fantiserar om att någon "har råd med". Är det lönsamt så finns kapital att investera.
Varför är det så extremt svårt att förstå detta?
Det finns ingen ekonomi i att lagra stora mängder energi för några kalla vinterveckor i rad. Så enkelt är det. Du kan inte bara titta på vad det kostar att lagra en kWh, du måste också titta på hur ofta det går att nyttja den batterikapaciteten. Detta är orsaken till att man sneglar mot pumpkraft, värmelagring i bergrum osv. Men inte heller det skalar tillräckligt.D daVinci skrev:
Jag har gått igenom tysklands elproduktion för sol+vind månadsvis och den är så pass konstant att längsta lagring bör kunna maximeras till 1 månad. Troligen kortare.
Ja, man har batterier för:
A) korttidslagring på minuter där man korrigerar för avvikelser mellan produktion och förbrukning, för att hålla frekvensen stabil. Och minska slitage på turbiner i vattenkraft mm.
B) lite längre tids lagring på timmar för ovanstående, samt arbitrge
C) lite längre tids lagring (dagar) för att hantera variation i vindkraftsproduktion, samt ovanstående.
Slitaget är större för A, därför kan man låta de migrera över till B med tiden och köpa nya till A. Och samma visa för B till C. Och i C får dom vara tills dom är slut.
Därmed får man ett vettigt utnyttjande av alla batterierna.
(De som går på föreställningar och slagord, tänker inte efter och hamnar väldigt fel).
Ja, olika aktörer tittar på olika saker. Och är det inom det offentliga besluten tas kan det mer vara föreställningar hos en potentat än rationell ekonomi som styr.
Jag vet inte vad ny pumpkraft kostar men det är nog inte värre än att det kan betala sig med dagens priser. Det går ju att räkna på framtida prisprognoser vid investeringskalkyler. Och man kanske ser att det går runt de närmaste åren.
För Juktan är det bara mindre nya investeringar som skall göras så där kan man nog få till lönsamhet.
Att de blir olönsamma om 20 år kan dom ju blunda för nu.
Bergrum och gropar (man kör med i Danmark) är väl utmärkt för fjärrvärme. Det kan ju vara lönsamt där och då är det ju rätt att göra. Och detta är oftast inga stora investeringar så de lär betala sig inom överskådlig tid.
Schweiziska Flexbase bygger ett flödesbatteri på 2,1 GWh, störst i världen enligt bolaget. Mastodontbatteriet ska lagra energi från sol- och vindkraft.
Ett annat exempel där man bygger ett flödesbatteri i källaren på en kontorsbyggnad. Vet inte vad det kostar men det går antagligen runt med datens priser. Sedan är det nog lång avskrivningstid på den där typen av batterier. Vätskan går att byta ut.
Stationära energilager om 5 GWh med natriumjonceller ska installeras i Europa. Det är innebörden i ett avtal mellan världens största batteritillverkare, kinesiska Catl, och nederländska Alfen.
Na-jon rullar in. Det är mest du och en del andra som sitter och orerar i förnekelse.
Så länge inte överheten hindrar kommer det lönsamma billiga att verkställas. Och sänka elpriset.
https://www.nyteknik.se/energi/natr...-i-europa-i-form-av-stora-energilager/4481855
Tener Sodium ska klara 15 000 cykler och ha en livstid om 25–30 år.
15k laddcykler minsann. Nu ökar det snabbt. Var inte länge sedan man låg på 10k laddcykler och en del i div forum grät över att det inte kunde vara sant. Jag var alldeles för restriktiv med 8000 laddcykler ovan då.
Ja, när jag köpte min nu äldsta elcykel så var man nere på 1000 laddcykler.
Det rör på sig när profitjagande privatkapitalister tar sig an saker.
Enligt Catl ska batteriparker med Tener Sodium vara ytterst pålitliga, tack vare ett så kallat självläkande system som gör att fel upptäcks och isoleras inom 200 millisekunder. Genom att elen kopplas om kan fungerande enheter i parken snabbt komma igång och fungera igen.
Inte så tokigt.
Sedan saknar Na-jon kemin de explosiva brandrisken som Li-jon har. Så man slipper brandskydd. Och så är Na-jon kemin ganska opåverkad av temperatur. Dvs fungerar bra i kalla klimat.
Tener Sodium ska klara 15 000 cykler och ha en livstid om 25–30 år.
15k laddcykler minsann. Nu ökar det snabbt. Var inte länge sedan man låg på 10k laddcykler och en del i div forum grät över att det inte kunde vara sant. Jag var alldeles för restriktiv med 8000 laddcykler ovan då.
Ja, när jag köpte min nu äldsta elcykel så var man nere på 1000 laddcykler.
Det rör på sig när profitjagande privatkapitalister tar sig an saker.
Enligt Catl ska batteriparker med Tener Sodium vara ytterst pålitliga, tack vare ett så kallat självläkande system som gör att fel upptäcks och isoleras inom 200 millisekunder. Genom att elen kopplas om kan fungerande enheter i parken snabbt komma igång och fungera igen.
Inte så tokigt.
Sedan saknar Na-jon kemin de explosiva brandrisken som Li-jon har. Så man slipper brandskydd. Och så är Na-jon kemin ganska opåverkad av temperatur. Dvs fungerar bra i kalla klimat.
Källa på detD daVinci skrev: