Jag skolade om mig efter 10 år i vården. Gick ca 1,5 år inkl. praktiken medans jag jobbade, förutom dagarna på plats för praktiska övningaroch slutprov i kurserna. Sökte via lokala komvux, det var en privat utbildare, och bifogade ett personligt brev om varför jag behövdes mer som elektriker och kommunen betalade utbildningen via omställningsstödet. Tog CSN under praktiken. Fick ca 16500 första perioden lärling och ca 18 andra perioden, man får försöka anpassa utgifter men lite sparpengar gick. Men jag ser det som en investering i mig själv. Nu är jag snart fullbetald och ångrar mig inte, omväxlande yrke som installationselektriker. Vara på projekt, felsöka hos både privat och företag, renoveringar, data och fiber, brandlarm m.m.S skyttet skrev:
Så för mig var det bra val men det är klart att det var lite tufft i början ekonomiskt men jag värderar att gilla mitt jobb högre än pengar.
Och du kommer nog inte få småjobba hos en seriös elfirma utan utbildning och certifikat tyvärr.
Ska tillägga att jag hade 2 barn på under 10 år, separerade och flyttade under utbildningen så det går men är inte så kul alltid. Men som sagt, en investering 🙂
Redigerat:
Hej, jag tänkte bara kolla.S skyttet skrev:
Är du fortfarande med i tråden, och läser?
Kring 45000 i installationsavtalet. Finns säkert de som har både högre och lägre. Jag känner ej till övriga avtalsområden.K KenNo skrev:
https://ledigajobb.se/pr/elektriker-jobb
Jag hade tankar på att berätta om min väg in i branschen, men känns inte som någon större idé om du inte längre läser tråden.Mikael_L skrev:
Medlem
· Stockholms län
· 639 inlägg
Skulle du kunna tänka dig att göra det ändå? Min äldsta grabb klarade inte riktigt matten på Kth och har lite svårt att hitta sin väg just nu och tänkte att din erfarenhet kanske skulle hjälpa?
Mvh
Det bästa är nog att se till att han får tillräckligt stöd för att klara sig igenom första årskursen vilken kan vara en chock om man kommer från en mindre bra gymnasieskola. Årskurserna ett och två var svåra men svårast var det i början. När man kom till trean var det ett helt annat bättre läge med gedigna grundkunskaper och bra studieteknik.
När jag gick där för länge sedan så var en årskurs indelad i sex studiegrupper där det bedrevs klasslektioner, som komplement till föreläsningarna, och övningar ledda av assistenter som ofta var äldre elever. Den pedagogiska förmågan och andra kompetenser varierade stort mellan dessa assistenter så att hoppa mellan grupperna beroende på ämne kunde göra stor skillnad. Studievägledarna kan förmodligen ge tips om vad som fungerar bäst idag.
När jag gick där för länge sedan så var en årskurs indelad i sex studiegrupper där det bedrevs klasslektioner, som komplement till föreläsningarna, och övningar ledda av assistenter som ofta var äldre elever. Den pedagogiska förmågan och andra kompetenser varierade stort mellan dessa assistenter så att hoppa mellan grupperna beroende på ämne kunde göra stor skillnad. Studievägledarna kan förmodligen ge tips om vad som fungerar bäst idag.
Jag har haft lite för mycket på bordet, jag läser när tiden och minnet hinner ikapp. 😆
Jag läste till elkraftsingenjör för flera år sedan men hamnade på några bananskal och arbetar idag som konstruktör, fortfarande inom el i olika former.
Har gått flera elsäkerhetsutbildningar, bland annat ESA grund, även om den nog gått ut vid det här laget (de gäller ju bara i fem år, om jag minns rätt).
Jag har precis fått nyheter som gör att trygghet och lön just nu väger tyngre än trivsel, så lärlingsvägen är inte aktuell för mig. Det verkar dessutom vara den vanligaste vägen in i branschen.
Jag tackar alla som tagit sig tid, jag stänger inga dörrar på sikt, särskilt inte med tanke på alla positiva berättelser.
Problemet med ditt påstående blir, när ens företag skickar runt sig på olik arbetsplatser där jobben ej mäts på ackord. Eller som när jag drog en data installation och sa att jag lämnar in sedel, då så PL att det kan du inte göra för det kommer skrivas mera tid på det projektet av anda personer som ska driftsätta och greja. Så att säga att som elektriker kan man mäta alla jobb stämmer tyvärr inte alla gånger. Då harvar man runt på grundlön. Sen kan man såklart byta företag till vissa som har kulturen att följa avtalet vad gäller att alla jobb ska lämnas ut på ackord. Men det är inte alltid så.A avh67f skrev:
Jag har nu efter 18 som elektriker börjat plugga elkraftingenjör på YH. Får se vad det leder till.
Utbildningen lovordar jobb och praktikplatser, men när det väl kommer till dessa dagar så får man knappt svar från företagen om praktik, trodde det skulle finna möjligheter i överflöd nu när Sverige ska ställa om.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 164 inlägg
Ja, som alltid när man är ny på en arbetsmarknad i Sverige, dvs junior, så påverkas tillgången på jobb av i stort sett en, och endast en, faktor.K karkka skrev:
Den faktorn är konjunkturläget.
Just nu är det lite kärvt, och det återspeglar sig direkt och hårdast på de som har minst förankring på arbetsmarknaden.
För oss som redan är etablerade så ser det lite annorlunda ut, men för de som inte är det så är det konjunkturen, konjunkturen och åter konjunkturen.
Mitt enda tips är att ändå inte tappa sugen och trots allt försöka. Ibland har man tur, och förr eller senare så vänder det.
YH har ju LIA som betygsgrundande så missar man den blir det svårt.
Dock trodde man att de företag som sitter i ledningsgruppen skulle vara angelägna att ha LIA platser öppna.
Jag är ju inte direkt ny elbranschen, hittils så har utbildning varit ganska lätt, fram tills nuvarnade Elkraftsystem kurs där är det lite mera tungjobbat.
Sen ställer man sig frågan, om behovet av elkraftingenjörer gäller YH eller högskole utbildade.
Hur bra fungerar arbetsmarknaden inom elkraftområdet? Det tjatas ju ständigt här om att det är en stor brist på elkraftingenjörer. Är det verkligen så?
Jag minns för länge sedan när Ericsson och andra storföretag ständigt försökte påverka politikerna att skapa fler utbildningsplatser för civilingenjörer. Detta rimmade illa då dessa företag var urusla på att utnyttja kompetensen hos redan anställda och gärna anställde en civilingenjör istället för en gymnasieingenjör för det kostade då ganska lite extra. Sedan hade man mängder av ingenjörer av olika slag som utförde ganska enkla administrativa uppgifter. Viljan att ta tag i det problemet var då obefintlig.
Idag är löneläget väsentligt bättre i vissa storföretag så missbruket av ingenjörer har nog minskat.
Vill man ha fler elkraftingenjörer så finns det en enkel lösning. Betala mer och informera studentera om att det finns intressanta arbetsuppgifter som också lönar sig för den som anstränger sig.
Jag har haft en kollega som har gått elkraft på KTH men aldrig arbetat inom området. Datorteknik, styrsystem och liknande lönade sig mycket bättre. Jag har även haft en kollega som hade doktorerat i kärnfysik men jobbade med ekonomiadministration. En väldigt kompetent kollega var doktor i Kemi men hade på egen hand studerat elektronik och jobbade med det. Kemijobben var lätträknade och dåligt betalda.
Det är som vanligt, man får det man betalar för 😀
Jag minns för länge sedan när Ericsson och andra storföretag ständigt försökte påverka politikerna att skapa fler utbildningsplatser för civilingenjörer. Detta rimmade illa då dessa företag var urusla på att utnyttja kompetensen hos redan anställda och gärna anställde en civilingenjör istället för en gymnasieingenjör för det kostade då ganska lite extra. Sedan hade man mängder av ingenjörer av olika slag som utförde ganska enkla administrativa uppgifter. Viljan att ta tag i det problemet var då obefintlig.
Idag är löneläget väsentligt bättre i vissa storföretag så missbruket av ingenjörer har nog minskat.
Vill man ha fler elkraftingenjörer så finns det en enkel lösning. Betala mer och informera studentera om att det finns intressanta arbetsuppgifter som också lönar sig för den som anstränger sig.
Jag har haft en kollega som har gått elkraft på KTH men aldrig arbetat inom området. Datorteknik, styrsystem och liknande lönade sig mycket bättre. Jag har även haft en kollega som hade doktorerat i kärnfysik men jobbade med ekonomiadministration. En väldigt kompetent kollega var doktor i Kemi men hade på egen hand studerat elektronik och jobbade med det. Kemijobben var lätträknade och dåligt betalda.
Det är som vanligt, man får det man betalar för 😀
Jag fick ju göra urvalsprov för att gå vidare. Det vara som ett litet högskoleprov. Så nog finns det folk som ansöker.
Ja det sägs att ska anställas ca 2000-3500 eller dyl närmsta åren. Och behovet finns men det är väl som vanligt att företagen vill ha de som redan har jobbat några år. Men mga av oss pluggar rätt hårt och har man även +15år som elektriker så måste det väl räknas som ngt.
Ja det sägs att ska anställas ca 2000-3500 eller dyl närmsta åren. Och behovet finns men det är väl som vanligt att företagen vill ha de som redan har jobbat några år. Men mga av oss pluggar rätt hårt och har man även +15år som elektriker så måste det väl räknas som ngt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 164 inlägg
Det spelar som sagt liten roll om konjunkturen pekar på neddragningar. Då blir det inga platser; det är tom så att de är de första som ryker. (Tro mig, jag har varit där...)K karkka skrev:
Som TommyC säger så skall man vara lite skeptisk när näringslivet i Sverige skriker efter mer ingenjörer. Det är inte alltid en nykter analys av faktiskt behov ligger bakom utan mer pekuniära motiv.K karkka skrev: