14 896 läst ·
64 svar
15k läst
64 svar
Byte till elbranschen som vuxen
Jag skulle vilja säga att det är svårt, nästan omöjligt att ta det steg TS vill utan att samtidigt ta någon slags relativt stor ekonomisk smäll.
Nu skrev jag bara en rad här, men nu ligger tråden i mitt flöde, jag ska se om jag hinner/orkar utveckla det lite mer ikväll, eller i helgen.
elmont skrev i ett inlägg rätt tidigt som rätt bra ringar in "problemet".
Nu skrev jag bara en rad här, men nu ligger tråden i mitt flöde, jag ska se om jag hinner/orkar utveckla det lite mer ikväll, eller i helgen.
elmont skrev i ett inlägg rätt tidigt som rätt bra ringar in "problemet".
Moderator
· Stockholm
· 57 787 inlägg
Om du är ingenjör nu. Så borde du kunna växla in på ett mer praktiskt tekniskt arbete inom ingenjörsområdet.
Ex. servicetekniker på avancerade industrisystem.
Eller FAE (field applikation engineer), i princip tekniskt säljstöd för maskiner, instrument eller mjukvaruprodukter.
Även om du nu är ingenjör inom ”fel” område, så brukar det finnas ett sug efter intresserade med bra grundutbildning.
Ex. servicetekniker på avancerade industrisystem.
Eller FAE (field applikation engineer), i princip tekniskt säljstöd för maskiner, instrument eller mjukvaruprodukter.
Även om du nu är ingenjör inom ”fel” område, så brukar det finnas ett sug efter intresserade med bra grundutbildning.
Allt har väl sin tid och utan att vara mer insatt i din vardag så kan jag bara uppmuntra dig till att prova. Jag bytte när jag var 27 med en nyfödd och radhus, det var tuffare i 1,5 år men fullt görbart! Jag startade som installationselektriker som var alltför enformigt för min del (har du dragit elen i ett hus har du dragit i alla) därefter blev det industrin och där är det inte brist på variation med oftast en brant inlärningskurva och har du arbetat i den miljön en flock år har du väldigt mycket att välja mellan därefter. Fördjupning mot industrielektriker, automationstekniker, automationsingenjör, instrumenttekniker osv. Idag är jag på 36 med 3 barn, arbetar som generalist på ÅF med bl.a. serverbaserade styrsystem, elkraftsystem och instrumentering med bra lön och då utan annan utbildning än gymnasie. Så prova, det är skitkul!
Skulle vilja ge min syn, eftersom jag bytte från elektronik till larmtekniker till elektrikeroch sen vidare
Rent realistiskt kan det vara en utmaning att komma in som elektriker när man är vuxen, det vanligaste är att man går någon utbildning där man lotsas in via utbildninen. Jag spontanbytte från larmtekniker till elektriker och jag kommer ihåg att jag fick söka jobb ganska länge innan jag fick napp... det var ett bemanningsföretag för elektriker. Sedan gick allting ganska fort när man väl fått in foten. Jag fick dock börja på noll som lärling så rent enonomiskt var det inget vidare.
Rent teoretiskt skulle du kunna börja idag och byta lampor och stickkontakter som underhållselektriker med full betalning. Allt hänger på företaget som anställer dig.
Det finns vissa som kommer att hävda att du inte kan bli elektriker utan en fullgod elutbildning, detta stämmer inte (dom som bytt elmätare kan intyga). Detta var ute på remiss av Anna Karin Hatt för många år sedan men det blev aldrig något.
Den elbehörigheten som finns idag utfärdas av elsäkerhetsverket, A, AL, B. och för att kunna få dessa måste man ha utbildning. Elsäkerhetsverket är en myndighet och dessa accrediteringar är lagstadgade. Dessa för man inte utan utbildning men....
ECY Certifikat och annat utfärdas där emot av fackföreningar, och har ingen lagtext bakom sig... så ett företag kan i princip klappa ett pizzabud på ryggen och skicka ut denne på eljobb... Detta görs aldrig på grund av ett antal anledningar, dels så blir det en konflilt med facket, och för det andra så ansvarar företaget för att man den anställda har tillräckliga kunskaper... och händer en olycka med en elektriker som inte har utbildning så får nog chefen det hett om öronen.
Men hittar man rätt företag som är villigt så är det inte omöjligt, jobbade några veckor på saab i trollhättan tidigt 2000 tal och där va både snickare och studenter med och stripsade kabel
Rent realistiskt kan det vara en utmaning att komma in som elektriker när man är vuxen, det vanligaste är att man går någon utbildning där man lotsas in via utbildninen. Jag spontanbytte från larmtekniker till elektriker och jag kommer ihåg att jag fick söka jobb ganska länge innan jag fick napp... det var ett bemanningsföretag för elektriker. Sedan gick allting ganska fort när man väl fått in foten. Jag fick dock börja på noll som lärling så rent enonomiskt var det inget vidare.
Rent teoretiskt skulle du kunna börja idag och byta lampor och stickkontakter som underhållselektriker med full betalning. Allt hänger på företaget som anställer dig.
Det finns vissa som kommer att hävda att du inte kan bli elektriker utan en fullgod elutbildning, detta stämmer inte (dom som bytt elmätare kan intyga). Detta var ute på remiss av Anna Karin Hatt för många år sedan men det blev aldrig något.
Den elbehörigheten som finns idag utfärdas av elsäkerhetsverket, A, AL, B. och för att kunna få dessa måste man ha utbildning. Elsäkerhetsverket är en myndighet och dessa accrediteringar är lagstadgade. Dessa för man inte utan utbildning men....
ECY Certifikat och annat utfärdas där emot av fackföreningar, och har ingen lagtext bakom sig... så ett företag kan i princip klappa ett pizzabud på ryggen och skicka ut denne på eljobb... Detta görs aldrig på grund av ett antal anledningar, dels så blir det en konflilt med facket, och för det andra så ansvarar företaget för att man den anställda har tillräckliga kunskaper... och händer en olycka med en elektriker som inte har utbildning så får nog chefen det hett om öronen.
Men hittar man rätt företag som är villigt så är det inte omöjligt, jobbade några veckor på saab i trollhättan tidigt 2000 tal och där va både snickare och studenter med och stripsade kabel
Jag skolade om mig till elektriker och runt hälften av de jag jobbar med är också omskolade. Vi gjorde nog alla på olika sätt och vi är i Norge, så jag vet inte hur relevant det är. Men jag gick i femton år som "hjälparbetare" och gjorde skitjobb, sedan hade jag arbetserfarenhet så jag kunde göra ett speciellt yrkesprov för utländsk arbetskraft som inte nådde upp till de normala kraven på utbildning och arbetserfarenhet. Två dagar långt prov, teoretiskt och praktiskt, kostnad 10.500kr. Jag var då den första som någonsin gjort provet, jag vet inte om någon gjort det efteråt men jag kan vara den enda någonsin. Efteråt har jag gått en kurs här i Sverige för auktoriserad elinstallatör AL och det norska provet var betydligt tuffare fast det var på en lägre nivå.
Imponerad... det är inga lätta test det därKalle B skrev:
Jag skolade om mig till elektriker och runt hälften av de jag jobbar med är också omskolade. Vi gjorde nog alla på olika sätt och vi är i Norge, så jag vet inte hur relevant det är. Men jag gick i femton år som "hjälparbetare" och gjorde skitjobb, sedan hade jag arbetserfarenhet så jag kunde göra ett speciellt yrkesprov för utländsk arbetskraft som inte nådde upp till de normala kraven på utbildning och arbetserfarenhet. Två dagar långt prov, teoretiskt och praktiskt, kostnad 10.500kr. Jag var då den första som någonsin gjort provet, jag vet inte om någon gjort det efteråt men jag kan vara den enda någonsin. Efteråt har jag gått en kurs här i Sverige för auktoriserad elinstallatör AL och det norska provet var betydligt tuffare fast det var på en lägre nivå.
Jag sitter faktiskt och handlägger utvecklingsplanen för de som saknar DSB godkänning på ett Norskt Elföretag, branschen är mycket hårdare uppstyrt i Norge och det är löpande kontroller ifrån myndigheter, ett av kraven är att man ska ha en handlingsplan för just hjälparbetare inom el. Dom kallar det "nelfon skolen" och det är några dagar i oslo, vid klarat prov så erhåller dom dsb godkänning som grupp L. Vi får banne ifrån DLE om vi inte har en plan för varje hjälparbetare.
Ska man jobba i Norge som elektriker så är det väldigt viktigt att man läser vad som krävs i ansökan hos dsb, det vanligaste misstaget som dom från östeuropera gör är att dom ser elindustrin som en trappa, Elektriker, Basledare, Ingenjör osv. Så dom tar med alla diplom från sina respektive universitetsutbildingar. Detta blir oftast inte bra, och resultatet är att vanliga elektriker får DSB medan dem som varit Elektriker och utbildat sig vidare blir hjälparbetare eftersom deras ansökan innehåll mycket som inte va relevant.
Tror man får vara beredd på ett antal hundår när man tar sig in, är man inte helt dum i huvudet så är utvecklingsmöjlugheterna goda.
Börjar man bli med åren så är installation och entreprenad inte att rekommendera, dammigt, högljudt och ganska tufft.
Underhållselektriker inom industri är då ett bättre val, ofta har man ett litet eget kontor och nära till kaffemaskin. Jobbet utgörs av att ta hand om inkommna felanmälningar, dessa jobben kan bli rätt softa emellanåt och passar bra om man vill ha något att göra.
Har du andra färdigheter inom till exempel programmering så kommer du troligtvis åka in på kontoret igen.
Kul att vi även fått in bra info om den norska marknaden i tråden. Är det bra med jobb där just nu och framöver eller heldött? Hur är lönerna jämfört med i Sverige?
I Sverige letar man ju med ljus och lykta efter hundratals elektriker inom industrin så det är väldigt bra läge att utbilda sig nu.
Hur är läget i Danmark? Har vi någon här som har koll på den danska arbetsmarknaden?
I Sverige letar man ju med ljus och lykta efter hundratals elektriker inom industrin så det är väldigt bra läge att utbilda sig nu.
Hur är läget i Danmark? Har vi någon här som har koll på den danska arbetsmarknaden?
Sitter tyvärr inte med ekonomin utan jag jobbar nästan uteslutande emot DLE (tänk fågelskrämma och att fåglarma är myndigheter)A avh67f skrev:Kul att vi även fått in bra info om den norska marknaden i tråden. Är det bra med jobb där just nu och framöver eller heldött? Hur är lönerna jämfört med i Sverige?
I Sverige letar man ju med ljus och lykta efter hundratals elektriker inom industrin så det är väldigt bra läge att utbilda sig nu.
Hur är läget i Danmark? Har vi någon här som har koll på den danska arbetsmarknaden?
En nackdel inom elbranschen är just ketchupeffekten, för några månader sedan slet ägarna med att placera sina absoluta favoriter, projektledare fick finna sig i elektrikerjobb, och vissa blev permiterade.
Nu är det tvärt om... nu skriker projekten efter folk. Vi har folk i bland annat danmark och finland nu och det som är hett verkar vara uppbyggnad av datacenter, dock vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om det, våra elektriker får finna sig att gå utbildningar i helt rudimentära saker som att använda skruvdragareinnan innan dom kommer in på datacenter site, troligtvis någon konsult som fått bra betalt för att komma på detta.
Jag har inte varit verksam som elektriker i sverige på ett bra tag så jag är osäker på skillnaden, jag har fått intrycket av att den jämnats ut och att man måste vara högutbildad för att det ska bli en stor skillnad, företaget jag jobbar på anställer väldigt mycket ifrån östeuropa och jag har fått intrycket av att vi ligger steget under i löneligan. Jag tror jag kan avslöja att lönespecarna jag råkat se i skrivaren ligger runt över 30 och undre 40 utbetalt utan att jag skadar företaget jag jobbar på. Dock kan detta innefatta olika typer av tillägg.
Vad ligger en svenskelektriker lön idag?
Har du några tips på industrier som söker? flickvännen började sedan en tid tillbaka jobba utomlands och det är inte kul med räkningar som gått till inkasso när man kommer hem från Norge, så någon måste stanna hemma.
Går att lösa skapligt enkelt ändå i dagens samhälle. Väldigt få som enbart skickar faktura brevledes idag om det ens finns någon?K KenNo skrev:
Har lite av ett privat logistiknätverk, och då vissa av delarna skickas i mitt företags org nummer så kommer faktura för tull som ett fysiskt brev med relativt kort betaldatum beroende på leverantörer, lite beroende på vilken telefon man använder så får man köra olika webläsare på olika telefoner för att man ens ska kunna ladda ner en pdf faktura på vissa plattformar. jag ska inte gå in på för mycket detaljer men våran tillvaro är relativt komplex, vi har inga vanliga 7-4 jobb. samhället är ganska väl anpassat till medelsvensson men så fort man gör frånsteg blir det besvärligt... till exempel jag har en god vän som har skyddade personuppgifter, det är extremt svårt att fixa bankid, all post gå igenom skatteverket så kör han sin bil igenom göteborg när tullarna är aktiva så skickas det dit... varpå det kommer fram för sent... dvs 500kr varje dag han kör bilen i gbgPurre skrev:
fast du hade ju lärlingstid med som man nog ska räkna in i utbildningen. Som sägs i denna tråd.G Grod4n skrev:
Sen som tjänsteman frågar jag alltid. Vad har du för tjänstepensionsavtal. För där har jag sett att de stora pengarna ligger för tjänstemän.
Man ska inte heller underskatta hur skönt det är att ha "förtroendetid". Tror väldigt få tjänstemän över 40 skulle bli långvarig i branscher där det är 100% produktion 7-16. Jag skulle inte det
Som @SueCia skriver är det en enorm skillnad mellan hantverkare och tjänstemän. Hantverkarna och de som gick till industrin i unga år har fördelen av att de fick en rätt bra lön i handen pga ob, övertid och skifttillägg. Men över tid rasslar det till för många tjänstemän.
Och jag som är 70-talist ser tyvärr att nästan alla bekanta som jobbade inom hantverk/industri nu har bytt bransch pga utslitna i kroppen eller att man inte klarat av att kombinera skitftjobb med familjeliv.
Så är det lärlingstiden är seg speciellt om man då är äldre. Sen går du även utanför ackordslaget som lärling.Appendix skrev:
fast du hade ju lärlingstid med som man nog ska räkna in i utbildningen. Som sägs i denna tråd.
Sen som tjänsteman frågar jag alltid. Vad har du för tjänstepensionsavtal. För där har jag sett att de stora pengarna ligger för tjänstemän.
Man ska inte heller underskatta hur skönt det är att ha "förtroendetid". Tror väldigt få tjänstemän över 40 skulle bli långvarig i branscher där det är 100% produktion 7-16. Jag skulle inte det
Som @SueCia skriver är det en enorm skillnad mellan hantverkare och tjänstemän. Hantverkarna och de som gick till industrin i unga år har fördelen av att de fick en rätt bra lön i handen pga ob, övertid och skifttillägg. Men över tid rasslar det till för många tjänstemän.
Och jag som är 70-talist ser tyvärr att nästan alla bekanta som jobbade inom hantverk/industri nu har bytt bransch pga utslitna i kroppen eller att man inte klarat av att kombinera skitftjobb med familjeliv.
Sen självklart är pensionen betydligt bättre som tjänsteman.
Jag är 90-talist och trivs fortfarande ute dock finns det oändligt med möjligheter för dom som är drivna och duktiga. I stort sätt alla våra arbetsledare och även högre chefer är från början vanliga elektriker.
Nu har dock lönerna ute för dom som driver runt dom större jobben ökat så pass för att dom har väl insett att även dom behövs för att få ihop det ute på plats och avlasta arbetsledaren.
