Byta gamla automatsäkringar mot nya?

[HenrikHuslöse]

En sak är absolut kristallklar här trots mitt dåliga minne: Jag har inte hämtat siffran från USA

Förmodligen gäller samma fysik där som här. Vi kanske oftare har grupper med låg belastning som minskar värmen i elcentralerna.

Ja, det är även problem i Sverige, och vi håller faktiskt med USA där om att säkringar ska inte lösa ut. Dvs en säkring som löser är ett fel som ska åtgärdas - i första hand genom att ta lärdom och ändra sina vanor. Det är väldigt dumt att göra om ett misstag två gånger.

Eller så ska man ha dimensionerat anläggningen så att säkringarna inte går annat än vid fel eller onormal användning.

 

[GK100]

En sak är absolut kristallklar här trots mitt dåliga minne: Jag har inte hämtat siffran från USA

Den har du säkert sett i olika anvisningar för fullbelastade säkringar i olika montage både antal sida vid sida och läge. Inget direkt konstigt med det egentligen men knappast vanligt att behöva fundera så mycket över i BH fallen.

 

[tommib]

Varför har vi inte vattenkokare med Perilexkontakt? Det skulle koka vatten SNABBT.

Det finns, t.ex. på Storulvåns fjällstation.
Den är inte en sån man kan bära med sig dock, den står på en bänk och har en tappkran.

 

[dan_norstedt]

Eftersom de inte tar betalt av hushåll för hur stor mätarsäkring de har så länge det är "normala" storlekar så blir effektvakter inte samma grej som här. Nu har jag inte standarden tillhands, men jag tror det är US National Electric Code, 210.20(A).

Efter lite googlande landade jag på den här länken, det verkar ha att göra med hur man designar säkringar i USA, det finns både "80% rated" och "100% rated" varianter i USA: https://www.se.com/us/en/faqs/FA104355/

Så i grund och botten är det andra krav i USA, och det verkar som man börjat gå över till "100% rated" inom industrin. Idén med att ha säkringar som inte kontinuerligt tål sin nominella ström mer än 3 timmar känns lite skakig.

 

[Avemo]

Varför har vi inte vattenkokare med Perilexkontakt? Det skulle koka vatten SNABBT.

 

[Björne57]

Jag bor i en bostadsrätt och har ett proppskåp med 5st automatsäkringar. Säkringen som går till köket och sovrummet har börjat bli väldigt känslig och löser ut för ganska så lite om man exempelvis kör vattenkokare och har en tv på. Jag tror de är cirka 30 år gamla så jag antar att det är en god ide att byta ut samtliga? Blir automatsäkringar känsligare med tiden?

Har bifogat en bild på centralen, det är den längst till höger nr 12 som ständigt löser ut.

[bild]

Kontakterna i brytare kan bli lite brända och då blir ddt värme löser då lättare.
bara och låta byta. Även jordfelsbrytaren
slm man skall motionera i mellan åt byt den med till typ A.

 

[Bo.Siltberg]

Förmodligen gäller samma fysik där som här. Vi kanske oftare har grupper med låg belastning som minskar värmen i elcentralerna.

Ja, Ohms lag gäller, där USA har halva spänningen mot oss, vilket dubblerar strömmen.

Men Hagers anvisningar antyder att dvärgens märkström inte spelar någon roll för den egna värmeutvecklingen, vilket låter rimligt.

Det är mer anslutningar som påfrestas vid högre ström. Det är nog en anledning till att de kör med gnistsläckare därover.

Eller så ska man ha dimensionerat anläggningen så att säkringarna inte går annat än vid fel eller onormal användning.

Jo men så är det ju idag. Problemet är att man inte har kontroll på vad folk pluggar in i uttag. Och så finns en ekonomisk faktor för hur mycket man vill dimensionera för.

 

[Bo.Siltberg]

Idén med att ha säkringar som inte kontinuerligt tål sin nominella ström mer än 3 timmar känns lite skakig.

Säkringar tål sin nominella märkström.

Men om man vill belasta flera dvärgar med sin märkström kontinuerligt så får man ordna lite luft mellan dem. En halv modul kanske räcker, men luften står stilla.

 

[fusion]

Ja, Ohms lag gäller, där USA har halva spänningen mot oss, vilket dubblerar strömmen.

De har väl i snitt 120 V per fas för mindre förbrukare och med 2 fas system kopplar man väl in kraftigare utrustning typ kokare på speciella uttag för 240V .

 

[dan_norstedt]

Säkringar tål sin nominella märkström.

Schneider säger explicit att deras "80% rated breaker" inte kontinuerligt får köras på sin märkström. Har dock inget att göra med vad elmaterial här i Sverige klarar.

 

[HenrikHuslöse]

Schneider säger explicit att deras "80% rated breaker" inte kontinuerligt får köras på sin märkström. Har dock inget att göra med vad elmaterial här i Sverige klarar.

Våra vanliga dvärgbrytare är ganska lika deras vanliga 80% brytare och beter sig nog ungefär likadant monterade i en kapsling. De där 100%-brytarna är temperaturkompenserade på någon vänster.

 

[Bo.Siltberg]

Schneider säger explicit att deras "80% rated breaker" inte kontinuerligt får köras på sin märkström. Har dock inget att göra med vad elmaterial här i Sverige klarar.

Jag pratar om Sverige....låt oss hålla oss till Sverige här. Åtminstone jag är totalt ointresserad av USA's elsystem.

 

[HenrikHuslöse]

Jag pratar om Sverige....låt oss hålla oss till Sverige här. Åtminstone jag är totalt ointresserad av USA's elsystem.

Svenska brytare (IEC) är testade för 1,13 ggr märkströmmen i en timme utan att slå ifrån. Det gäller nya brytare vid en viss referenstemperatur. När de är slitna, sitter i ett varmt utrymme eller sitter ihop med andra brytare som är belastade nära märkström kan de bryta vid en lägre ström.

 

[GK100]

Svenska brytare (IEC) är testade för 1,13 ggr märkströmmen i en timme utan att slå ifrån. Det gäller nya brytare vid en viss referenstemperatur. När de är slitna, sitter i ett varmt utrymme eller sitter ihop med andra brytare som är belastade nära märkström kan de bryta vid en lägre ström.

Just slitna är nog lite luddigt vad menar du mer konkret med det som skulle påverka i detta fallet. Det andra är ju korrekt och något man kan ta hänsyn till enligt data på komponenterna men knappast vanligt att tänka på i BH fallen.

 

[HenrikHuslöse]

Just slitna är nog lite luddigt vad menar du mer konkret med det som skulle påverka i detta fallet.

Brytare brukar ha en angiven elektrisk resp mekanisk livslängd på databladet. Till exempel 5000 resp 10000 till- och frånslag. När vippan har ramlat ner tillräckligt många gånger är livslängden slut och brytaren kan inte längre antas möta kraven.