Bygglovsbefriad pott
Lägger in denna som en separat tråd.
Vi har ett hus från 1909 (ja det ÄR byggt 1909 då tomten köptes av tidigare ägares mormor 1908) och på tomten står ett uthus på prickad mark, närmare 4.5m från tomtgräns (kommun) och dessutom ett skärmtak ända fram till tomtgräns. Detta hus har jag försökt datera, det är målat brunt vilket stämmer med hur huvudhuset såg ut fram till 30-talet. Tidigare ägare visade också några gamla foton där uthuset fanns med när han var barn, vilket måste varit 40-50-tal. Kommunen har slarvat bort / kastat alla gamla ritningar på de äldre husen i området. Det är vad jag vet aldrig sökt något bygglov. Är ett sådant hus, som tillkom långt innan attefall och troligen innan det ens var någon "stadsplan" här, att räkna som om det har bygglov, dvs yttreligare byggnader på tomten är då upp till 45m2? Jag har räknat med det, har inte velat fråga kommunen och väcka den björn som sover så att säga...
(utbruten från https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-hantera-svartbygge.573633/page-2#post-6608444)
Jag har en fråga till dig Claes som verkar rätt påläst, sorry om lite OT.Claes Sörmland skrev:
Vi har ett hus från 1909 (ja det ÄR byggt 1909 då tomten köptes av tidigare ägares mormor 1908) och på tomten står ett uthus på prickad mark, närmare 4.5m från tomtgräns (kommun) och dessutom ett skärmtak ända fram till tomtgräns. Detta hus har jag försökt datera, det är målat brunt vilket stämmer med hur huvudhuset såg ut fram till 30-talet. Tidigare ägare visade också några gamla foton där uthuset fanns med när han var barn, vilket måste varit 40-50-tal. Kommunen har slarvat bort / kastat alla gamla ritningar på de äldre husen i området. Det är vad jag vet aldrig sökt något bygglov. Är ett sådant hus, som tillkom långt innan attefall och troligen innan det ens var någon "stadsplan" här, att räkna som om det har bygglov, dvs yttreligare byggnader på tomten är då upp till 45m2? Jag har räknat med det, har inte velat fråga kommunen och väcka den björn som sover så att säga...
(utbruten från https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-hantera-svartbygge.573633/page-2#post-6608444)
Bästa svaret
Det låter som att åtgärden att nybygga dessa komplementbyggnader skedde före det ens fanns bygglovskrav för dem. Därmed har de ej uppförts enligt PBLs regelverk för bygglovsbefriade byggnader som kom först 1 juli 1987 när ÄPBL trädde i kraft. De har ej heller uppförts enligt bygglovsundantag enligt äldre lagstiftning. De ska enligt denna läsning av lagregleringen, inte räknas med i potten. Lagtexten:
Men det ska sägas att propositionen inte uttryckligen förklarar om gamla komplementbyggnader av denna typ ska räknas med i potten eller inte. Man kan läsa proposition och lagtext som att de inte ska räknas med enligt ovanstående resonemang. Det finns heller ingen förklaring i den utredning som lagändringen baseras på. Inte heller Boverket har något helt klart svar men har en tolkning/bedömning som överenstämmer med att de inte ska räknas med:
Boverket sammanfattar vilka byggnader som ska räknas med i potten:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ikt/byggnader/nybyggnad/komplementbostadshus/
Det alternativa tolkningen av PBLs reglering som har diskuterats här på BH är att man inte ska ta hänsyn till den faktiska historiska åtgärden av nybyggnation av komplementbyggnaden för att bedöma om den ska räknas med i potten eller ej. Istället ska man enligt detta resonemang räkna med de befintliga byggnader som enligt dagens regelverk hypotetiskt skulle kunna uppföras utan bygglov idag. Alltså en kontrafaktiskt bedömning av en tänkt åtgärden. Jag har själv svårt för denna läsning (och det har tydligen Boverket också!), men oavsett vad jag och Boverkets medarbetare bedömer så vet jag att MÖD har landat i märkliga eller oväntade domslut förr. Så säker kan man nog inte vara före MÖD ger oss en prejudicerande dom. D v s att en byggnadsnämnd eller granne driver en tillsyn kring detta med potten och gamla byggnader hela vägen till MÖD. Förhoppningsvis blir du inte det rättsfallet!
Men det ska sägas att propositionen inte uttryckligen förklarar om gamla komplementbyggnader av denna typ ska räknas med i potten eller inte. Man kan läsa proposition och lagtext som att de inte ska räknas med enligt ovanstående resonemang. Det finns heller ingen förklaring i den utredning som lagändringen baseras på. Inte heller Boverket har något helt klart svar men har en tolkning/bedömning som överenstämmer med att de inte ska räknas med:
Boverket sammanfattar vilka byggnader som ska räknas med i potten:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ikt/byggnader/nybyggnad/komplementbostadshus/
Det alternativa tolkningen av PBLs reglering som har diskuterats här på BH är att man inte ska ta hänsyn till den faktiska historiska åtgärden av nybyggnation av komplementbyggnaden för att bedöma om den ska räknas med i potten eller ej. Istället ska man enligt detta resonemang räkna med de befintliga byggnader som enligt dagens regelverk hypotetiskt skulle kunna uppföras utan bygglov idag. Alltså en kontrafaktiskt bedömning av en tänkt åtgärden. Jag har själv svårt för denna läsning (och det har tydligen Boverket också!), men oavsett vad jag och Boverkets medarbetare bedömer så vet jag att MÖD har landat i märkliga eller oväntade domslut förr. Så säker kan man nog inte vara före MÖD ger oss en prejudicerande dom. D v s att en byggnadsnämnd eller granne driver en tillsyn kring detta med potten och gamla byggnader hela vägen till MÖD. Förhoppningsvis blir du inte det rättsfallet!
Vilken tillgång du Claes Sörmland är för detta forum - tusen tack för alla dina kloka inlägg❣️
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 188 inlägg
Nja. Det tycker jag är en dålig tolkning av den positionen. Den bygger snarare på just den faktiska situationen vid nästa bygge, oberoende av tidigare regler. Positionen bygger på 9 kap. 5 § andra stycket ovan. För att tillämpa den så måste man dock ha en mer extensiv syn på vad ett bygglov är än vad du har. Såhär:
Ett bygglov gäller en åtgärd, inte en byggnad i sig, därom är vi ense. Det gör att en byggnad som byggts enligt gamla regler aldrig kan bli olaglig för att den inte uppfyller nya regler, då handlingen, byggandet, var lovligt när det skedde.
När det kommer till byggrätter och vad som är tillåtet att göra stämmer det dock inte längre. Tillåter detaljplanen en huvudbyggnad om 200 kvm får man inte bygga till ett gammalt 150 kvm hus från före detaljplan och bygglovskrav fanns med 100 kvm. De gamla kvadratmetrarna räknas då in i den nya planen.
Samma sak med potthus. Det gör det rimligt att läsa lagen som att alla byggnader som idag skulle behandlas som potthus om de ny- eller tillbyggdes ska behandlas som sådana vid pottberäkningen. Det är som jag ser det poängen med andra stycket och hur det är tänkt att läsas. Att varken förarbete eller lag tydligt poängterar om det är byggandet eller byggnaden som ska räknas gör det dock till en fråga för rättstillämpningen att reda ut.
Mot ovanstående kan man ställa att en byggnad helt utom regleringen inte ska räknas alls, och att en byggnad som har villkor som inte går att bedöma (som om en byggnad nära gränsen hade grannmedgivande eller ej) hamnar i limbo. Det gör förstås regleringen bristfällig, men så blir det ju ofta med säkerhetsventiler – man tar till konstiga utvägar för att slippa ge sig i kast med det verkliga problemet, det grundläggande förbudet att fritt förfoga över sin egendom.
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
När blev området planlagt första gången? Om det är byggen från 40/50-tal och kommunen inte har ritningar är det mer troligt att det inte var något krav på att söka bygglov där än att papprena på dem är borta. På den tiden var det om det fanns stadsplan eller inte som avgjorde var det behövdes bygglov.J JohanLun skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Fast man borde kunna hävda att i alla fall hus som är byggda innan det fanns några bygglovkrav alls på tomten ska jämställas med ett hus som är lovligt byggt utan några villkor knutna till det. Dvs. inte jämställda med potthus utan med ett lovgivet hus.
Sen kan det ena eller andra vara mer eller mindre bra beroende på hur det krockar med ev. detaljplaneregler och vad man vill kunna göra i framtiden. Man borde inte kunna byta statusen när man väl hävdat det ena eller det andra.
Jag tveksam om din parallell med utbyggnad håller. Det är ju lovligt byggd yta + lovligt byggd yta. Vilket inte är samma som lovbefriad yta. Byggande som inte alls omfattas av bygglovregler och byggande som skulle ha omfattats av bygglovregler, men givits undantag från dem är tekniskt sett olika saker.
Det blir ju också oerhört märkligt om man på en tomt har tre gamla uthus med olika storlek och avstånd till gräns som när de byggdes hade en likvärdig status, men som idag skulle översättas till olika bygglovsrättslig status. Däremot kan jag tänka mig att man av pragmatiska skäl skulle tillåta att de kan "omvandlas" till att vara potthus.
En test av din tolkning:
En (komplementbyggnad) carport som är 29,5 kvm och 3,8 m till nock och står längre än 4,5 m från alla relevanta gränser och uppfördes 2024 inom detaljplan med bygglov när småhuset byggdes. Ska den räknas med i potten?
Carporten skulle ju om den hypotetiskt uppfördes från 1 dec 2025 inte omfattas av krav på bygglov.
(För tydlighets skull: Jag menar ju att carporten inte ska räknas med eftersom den omfattades av krav på bygglov när den uppfördes enligt PBL och ej heller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser när den uppfördes.)
Vad är det för "status" du tänker på här? I grund och botten har sällan byggnader någon "status" enligt bygglagstiftningen. Det praxisundantag jag känner till är en- eller tvåbostadshus. Det finns dom att ett enbostadshus som olovligen hade tagits i bruk som ett sådant en gång (en sjöbod som togs i bruk som fritidsbostad om jag minns rätt) inte gav rätt till vissa bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus som fanns i tidigare bygglagstiftning. D v s det ovanliga med den domen var att byggnaden faktiskt hade en "status" som skiljde sig från pågående användning.R Räknenisse skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 188 inlägg
Ja, den skulle ingå i potten på grunden att den uppfyller dagens krav. Det är för övrigt analogt med att ett nybyggt potthus är ett potthus även om det får bygglov.
Som du vet (jag skriver det för andras förståelse, inte din) är inte det här detsamma som att det är bra att/om det är så. Det är bara så jag tolkar regeln.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 188 inlägg
Det skulle man kunna hävda. Man skulle också kunna hävda att en normal bebyggelse av en tomt är det som detaljplan eller politiker i deras allvetande kunskap godkänner genom bygglov plus 45/65 kvm och att det inte finns något skäl att låta dagens bygglovsfria pott vara större eller mindre beroende på hur äldre bodar kommit till.R Räknenisse skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 188 inlägg
Visst är det så. Man kan i så fall ha tur beroende på någon enstaka kvm hit eller dit eller beroende på en godtycklig nockhöjd.R Räknenisse skrev:
Jag tycker fortsatt att det rimliga är att det som ingår i potten är alla komplementbyggnader som inte uppförts med bygglov, men jag är väl medveten om att det 1) inte direkt går att utläsa vare sig av lagens ordalydelse eller i förarbeten samt 2) eventuellt inte ens är det som är tanken bakom lagen.
Allt tal om "lovbefriat", "som inte krävde lov", "inte omfattas av krav på bygglov", "har undantagits från krav på lov", "lovfritt" etc. kokar helt enkelt ner till "uppförts utan bygglov".
Med det sagt ser jag gärna att mina eventuellt svartbyggda byggnationer inte ingår i potten...
Allt tal om "lovbefriat", "som inte krävde lov", "inte omfattas av krav på bygglov", "har undantagits från krav på lov", "lovfritt" etc. kokar helt enkelt ner till "uppförts utan bygglov".
Med det sagt ser jag gärna att mina eventuellt svartbyggda byggnationer inte ingår i potten...
Jag tror ju som jag redan har redovisat inte att dina gamla svartbyggen ingår i potten.W Weimik skrev:
De termer som finns i lagtexten har sin förklaring:
"som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag"
Denna fras är rätt val om man tänker på att lagstiftaren med ändringen av PBL från 1 dec 2025 hade som målsättning att minska kraven på bygglov avseende vissa åtgärder. D v s rent lagtekniskt har man velat komma bort ifrån tidigare lagstiftnings bygglovsundantag och istället ändra vilka åtgärder som i grunden alls kräver bygglov överhuvudtaget. (Man kan diskutera om man lyckades eller om det faktiskt fortfarande handlar om undantag snarare än en generellt minskad bygglovsplikt. Kanske blir en semantisk diskussion?)
"har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser"
Den här frasen är rimlig eftersom enligt äldre bestämmelser var bygglovskravet mer generellt men det infördes med tiden fler och fler undantag från det. Detta diskuteras i utredningen och propositionen från s 88.
Du kan säkert ha rätt. Jag tänker mer fritt och att man (väl?) vill ha så tydlig lagstiftning som möjligt. Om man ser till beståndet av komplementbyggnader utgörs det av tre delar:
- Komplementbyggnader som uppförts med bygglov
- Komplementbyggnader som uppförts utan bygglov där inget bygglov krävdes
- Komplementbyggnader som uppförts utan bygglov trots att bygglov krävdes
Den första delmängden är tydlig och det är den jag hade velat utgå ifrån om jag strävade efter en tydlig lagstiftning.
Och nej, om målsättningen var att definiera vad som kräver bygglov istället för att definiera vad som inte kräver bygglov så tycker inte jag att man har lyckats särskilt bra.