Byggarea altan

1k läst  12 svar

  1. P
    Medlem Nivå 1
    Hej!
    Har svårt att tolka vad som verkligen gäller avseende altan som ska räknas in i byggytan. I vår kommun säger man allt över 1.79 cm från mark ska räknas in. Men har sett lite olika bud på detta forumet bl a, där definitionen underbyggd diskuteras. I vårt fall ska vi bygga den direkt mot berg på ojämn yta, där ingen volym eller beträdbart golv kan utnyttjas. Alltså helt öppen. PÅ vissa ställen är den 3m hög från mark till underkant golv, där är knäckfrågan.
    Är det upp till kommunen att bestämma, och vad säger SIS-reglerna?

    Med vänlig hälsning,
    Putte
     
  2. H
    Moderator · Nivå 25
    Som jag förstått det så finns det inga klara regler. Det fanns en klar regel som tillämpades. Det står någonstans i SiS reglerna, eller om der är i Plan o bygglagen, att allt som skapas som sticker upp mer än ca 50cm (det är en komplicerad formulering som olika kommuner tolkade till 40, 50 eller 60 cm), är ett byggnadsverk. Om det sedan är en träbit, betongklump eller staplad jord spelar ingen roll.
    Kommuner ansåg att en altan som var högre än 50 cm ingick i byggnadsarean.

    Sedan kom det ett rättsfall som siktade in sig på om det byggda skapar en användbar volym, annars inte en del av byggnadsarean. Jag har för mig att rättsfallet gällde 120cm höjd. Då insåg kommunerna att i princip allt under 120 cm måste godkännas, fast helt säker skall man inte vara. Om du vill bygga något som kommunen ogillar speciellt mycket, så kan de antagligen komma fram till att dina förutsättningar är olika de i prejudikatet.

    Därefter har gränsen 120 cm justerats uppåt i vissa kommuner, men jag tror inte att det stöds av rättsfall.

    Men vill du ha en riktig regel att hålla dig till så är det 40 - 50cm som gäller.
     
  3. H
    Moderator · Nivå 25
    Dina 3 meter höjd. jag skulle tro att har du mer än en kvm med den höjden så kommer de inte att godkänna, men var gränsen går vågar jag inte gissa.

    jag hade en diskussion med handläggaren om vår altan som skall renoveras, men OM jag skulle vilja ändra formen i samband med renoveringen. Jag har ett mindre utrymme, ca 2 - 3 kvm under altanen med ca 80 cm höjd, där kör jag in gräsklipparen. När handläggaren hörde att jag har gräsklipparen där så menade hon att det egentligen var bygglovspliktigt, utrymmet var en användbar volym.
     
    • Laddar…
  4. A
    Medlem · Nivå 5
    Eftersom byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken och som påverkar användbarheten av marken tycker jag det låter generöst med 179 cm.

    Enligt rättsfall angående tillbyggnad av just altaner är det inte bara om det skapas en volym, ett användbart utrymme under altanen, utan också om altanen visuellt kan upplevas som en volym eller om det ändring i hur byggnaden upplevs så det blir en fasadändring.
     
  5. T
    Medlem · Nivå 6
    För att komplettera Alias_Olle, så finns det ett rättsfall rätt nyligen från Svea Hovrätt som handlar om skadeståndsefterföljder efter ett äldre rättsfall om ett bygglov som gavs 2008. Tyvärr hittar jag inte alla relevanta länkar hemifrån. Men i korthet:

    • Bygglov gavs 2008 för nybyggnad på en tomt där byggnadsarean enligt lov överensstämde med max tillåtna och byggnadshöjd kunde uppfattas som tillåten. Överklagan ledde till att bygglovet upphävdes 2009. Byggherren hade påbörjat bygget på egen risk och överklagade till högre instans. Parallellt under processen, utan att redovisa det i bygglovet och bland många andra felaktigheter och tilltagna knep under pågående byggnation, höjde byggherren en altan på fastigheten, sänkte golvet på garaget och ändrade markhöjd/sockelhöjd vid huset. Altanen kom av överprövande instanser att räknas som en volymskapande åtgärd som sammanlagt med byggnaderna i övrigt överskred byggnadsarean rejält, dess höjd samt närhet till fastighetsgräns ledde till att byggnadshöjden för den totala åtgärden överskred högsta tillåtna. Med tiden, samtidigt som bygglovet överprövades och fortfarande inte vunnit laga kraft, såg byggherren till att underbygga altanen med bl.a. ett biorum, ett teknikrum och en dörr. Den totala åtgärden var planstridig och byggherren höll kontinuerligt på att förvärra sin situation genom att utföra åtgärder som "byråkraterna ändå inte skulle kunna se". Slutavgörande meddelades 2012 när Kammarrätten avslog byggherrens överklagande.
    • Sen kom slutklämmen när byggherren stämde kommunen för felaktig rådgivning för att... han av kommunens givna bygglov inte hade uppfattat att han inte fick underbygga huset då han fick underbygga en takterrass inom volymen för huset... för att han inte fattat att han inte fick höja och sänka altan, golv, socklar osv som han ville... för att han inte fattat att han fick bygga hur hög altan han ville nära gräns mot granne... Han ville ha över 17 miljoner kronor från kommunen för kompensation samt att kommunen skulle köpa hans tomt. Det hela slutade nu med att hela bygglovet fortfarande är upphävt, byggherren måste riva, och eftersom han stämt kommunen så tvingas han utöver detta också att ersätta kommunen för rättegångskostnader på över 500 000 kr.

    Så det är inte bara kommunen som hittar på saker. Är er altan ett frågetecken, var ärliga och prata igenom det med handläggarna på kommunen.
     
    • Laddar…
  6. P
    Medlem Nivå 1
    Ja, allt ni säger har substans,

    Med byggnadsarea avses den area som en byggnad upptar på marken.
    Byggnad: varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.[1]

    I min kommun så anger detaljplanen att schaktning och utfyllnad bör undvikas. I lovet är en uppfyllnad på vissa ställen godkänd för att klara 1.79cm och därvid ej räknas in i BYA.
    Terrängen under altanen är så pass ojämn, därför kan volymen under inte nyttjas, tex ställa cyklar, odla, mm. Altanen ska ej heller vara underbyggd eller inklädd, utan jag tycker den kan räknas( partisk:) )som en öppenarea.
    Alltså, vi vill EJ fylla för att förstöra omgivningen och estetiken, men däremot överskrida höjden på vissa ställen. Bedömningsfråga?.
    En tanke är att använda den delen som är 3m ovan mark (ca4kvm) som balkong...

    För övrigt ska nämnas att hela huset står upphöjt på stålpelare.
     
  7. A
    Medlem · Nivå 5
    Det går inte att bland definitioner sådär, eftersom BYA inte är definierat i PBL går det inte hämta definitionen för byggnad ur PBL utan den måste hämtas ur standarden, även om definitionen är snarlik.

    I standarden är byggnad definierat som: varaktig konstruktion av tak och vanligen även väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den [TNC 95, Plan- och byggtermer]

    Oavsett så hittade jag standarden SS 21054:2009 nu, där står det i kapitel 7 Byggnadsarea:
    "7.1 Allmänt
    Byggnadsarea (BYA) utgörs av den area byggnaden upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark.
    ...
    7.3 Omfattning
    Byggnadsarea (BYA) omfattar endast projektionen av byggnadsdelar, se figur 4. *lägger jag inte upp*

    7.3.1 Byggnadsdelar
    Vid beräkning av byggnadsarea (BYA) inräknas projektionen av
    + byggnadsdel på mark
    + utkragande byggnadsdel (taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc.) som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark, enligt avsnitt 7.4.2
    ...
    Vid beräkning av byggnadsarea (BYA) inräknas inte projektionen av
    - utkragande byggnadsdel (taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc.) som inte väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark
    - skärmtak över entré, cykelställ etc.
    - yttertrappa *Anmärkning att enligt figur 4 farstukvist inräknat i byggnadsarean, men inte trappan som leder upp till farstukvisten*

    ...
    - terass / altan som inte är underbyggd

    ...

    7.4.2 Med mätvärd utkragande byggnadsdel
    Mätvärd utkragande byggnadsdel (taksprång, balkong, burspråk, konsolburet skärmtak etc.) avgränsas av konstruktionens utsida exklusive eventuella hängrännor räcken etc.

    Projektionen av byggnadsdelen är mätvärd om byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 m.

    Projektionen är också mätvärd om byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 m - 5,00 m ovan mark och dess framkant exklusive hängrännor räcken etc. ligger mer än 1,50 m utanför undeliggande fasadliv"


    Så det enda som är intressant i all denna text är att terass / altan som inte är underbyggd inte räknas in in BYA... Det blir enligt 8.3.1 Öppna areor inte heller öppenarea då "ej användbart utrymme under balkong eller annan utkragande byggnadsdel" inte ska räknas in som öppenarea.

    Det innebär dock inte att det inte är lovpliktigt att bygga till enligt resonemangen i tidigare inlägg, men det ska inte räknas in i BYA.
     
  8. T
    Medlem · Nivå 6
    Här är kruxet att SIS med SS 21054:2009 försökte ge sig på (bland annat) byggnadsarea för normala byggnader med dess variationer. Bedömningarna är utifrån resonemang om utkragande alternativt underbyggda byggnadsdelar, som just balkonger, burspråk, högre skärmtak osv.

    I rättsfall kan det mer specifikt resoneras fram och tillbaka om att ytan för altaner som upplevs som volymskapande även ska räknas in i sammanlagd byggnadsarea, oavsett om de är underbyggda eller ej.

    Jag har själv varit tvungen att räkna om ytan under altaner i tillsynsärenden utifrån bedömningar efter överklagande som kommit tillbaka från Länsstyrelsen eller senare mark- och miljödomstolen, där altanerna varit i sluttande terräng.
    I de fall där altaner bedömdes som bygglovpliktiga då de utgjorde en volymutökning av bostadshuset räknades även stora delar av altanen in i byggnadsarean, med SS 21054:2009 som stöd. Och sen om allt låg för nära gräns... bara att riva innan sanktionsavgifter och föreläggande bereddes för nämnd. Jag kan inte påstå att jag håller med i bedömningen, men frågan studsar fram och tillbaka i domstolarna. Gå in på http://www.markochmiljooverdomstolen.se och sök på "altan". Det blir många sidor av spännande rättsfallsläsning... och sen tillkommer alla tidigare spännande domstolars rättsfall innan PBL 2010:900...

    Jag skulle vilja råda TS att ha en ordentlig diskussion med bygglov i sin kommun och begära ett skriftligt besked om altanen kräver bygglov eller ej. Hellre det än att behöva läsa om altanens öde i ett kommande rättsfall, hur spännande sådana referat än må vara.
     
  9. P
    Medlem Nivå 1
    Tack för era svar.

    I mitt fall har jag fått ett tydligt svar från kommunen att altanen är bygglovspliktig (allt över 120 cm från mark), och att även BYA ska räknas med om den är över 179 cm från mark. När jag påpekade att SIS tolkning enbart gäller underbyggda altaner, så blir svaret från de mer otydligt.
    När marken dessutom är ojämn, så blir det väl verkligen en tolkningsfråga om det visuella uttrycket upplevs som en volymökning.... återstår att se, ger er svaret inom kort:)
     
  10. K
    Medlem · Nivå 10
    Vilken kommun gäller detta?
     
  11. P
    Medlem Nivå 1
    Nacka
     
  12. K
    Medlem · Nivå 10
    OK. I den kommunen borde det finnas ett oändligt antal altaner byggda på mark med stora höjdskillnader. Skall du skicka in ritning för bedömning eller vad är nästa steg?
     
  13. P
    Medlem Nivå 1
    Yes, jag har en enkel beskrivning med bilder samt ev komplettera med ritningar. Detta behandlas inom en ganska så reglerad detaljplan. Min idé med balkongen, skulle inte den funka för att spara några kvadrat i BYA? Ellerfår det inte bestå av pelare?

    Alltså det är inte fråga om vi behöver lov, det har vi redan fått på altanen, utan vi vill "ta bort" uppfyllnad på vissa ställen, som är med i lovet, men då blir höjderna något högre än de 179cm som gäller.
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: