Det finns många klåpare som styr i Brf föreningars styrelser. Ofta är det en-två personer som kör sitt race. Har man tur är det sunda och driftiga personer, men ofta är det personer som inte vet tillräckligt om vad de håller på med. En sådan jätteinvestering som det är för er Brf skulle jag aldrig lämna i händerna på en sådan person att besluta om. Ställ frågor om allt är mitt råd och se vilka svar du får. Det finns ofta många vägar framåt, och det är inte säkert att er styrelse valt den bästa vägen.
Moderator
· Stockholm
· 56 236 inlägg
Det finns nog en del fallgropar som är lätta att missa.Claes Sörmland skrev:
I föreningen där jag var ordf. hade vi ju gått från konkursmässighet till ekonomi i balans, med uppbyggande av underhållsfond i rask takt på bara ca 4 år. Under min tid fick vi "problemet" att det sparade kapitalet ökade dramatiskt, vilket var bra med tanke på att vi just skulle lägga ut enorma summor på stambytet.
Nu vet jag inte riktigt hur beskattning av bostadsrättsföreningar gå till idag. Men på "min tid", så räknade man fram en shabloninkomst som var procentandel av taxeringsvärdet, till den lade man till finansnetttot, som för de allra flesta föreningar var kraftigt negativt, pga lån med räntekostnader. och så "inkomstskatt" baserat på det.
Vi hade efter "rekonstruktionen" relativt låga skuldräntor, men sparräntan på de fonderade medlen blev hög, inlåningsräntan pendlade mellan 10 - 11%, så med 12 milj i kassan var vårt räntenetto rejält positivt. Men föreningen hade "gamla" skattemässiga underskott som man kunde kvitta årets skattemässiga resultat mot. Men året innan vi kom igång med stambytet tog de gamla underskotten slut, så vi drabbades av en beskattning på 1,3 milj, lite i onödan. Vi skulle ha varit igång med stambytet det året, men vårt omtag av upphandlingen försenade byggstarten (men sparade drygt 250 milj).
Men skatteeffekten kom lite överaskande för oss. Var inte mycket att göra något åt, men möjligt att vi skulle ha tidigarelagt omtaget av upphandlingen om vi hade haft skatteffekten klar för oss. Dock inte säkert att det hade gått bra i så fall, vi fick oerhört mycket kritik och rena hot för att vi stoppade den dyra upphandlingen, inte säker på att jag hade klarat att göra det idag. Det var tydligen många fickor som skulle fått del av de där 250 miljonerna.
Troligen finns det fler liknande "finesser" i ekonomin runt en bostadsrättsförening som man hade önskat att en kompetent redovisningsekonom hade koll på.
Moderator
· Stockholm
· 56 236 inlägg
Vi "drabbades" för övrigt av en annan lite lustig skatteeffekt.
I början av 90 talet kom Centerpartiet på en snilleblixt hur man skulle få fart på bostadsbyggandet. Man skulle få över byggresurser till bostadsbyggande genom 30% straffskatt på kontorsbyggande, i Stockholm. Det innebar att just när fastigehetsbolagen började ana att det kunder bli problem med överhettning, så blev det ex extrem ökning av kontorsbyggande innan skatten infördes, vilket var sista spiken i kistan för Sverigen ekonomi, krisen blev ett faktum.
Men lagen om skatten var så formulerad att den slog hårdare mot bostadsbyggande än mot kontorsbyggande. Vårt stambyte definierades som kontorsbygge, eftersom vi byggde utan statliga subventionerade bostadslån. Detta var ju fullständigt absurt, så jag ringde en hög skattechef på länstyrelsen, och menade att då blir det enda rimliga för oss att riva våra hus och bygga nya med statliga lån, istället för att renovera. Och i affekt berättade jag att på torsdag i denna vecka har vi ett val, antingen skriver vi på avtalet med byggföretaget för stambyte, eller så går vi upp till stadsbyggnadskontoret och begär rivningslov för 7 kvarter med 800 lgh i centrala Stockholm (två dagar tidigare hade Ericsson hotat att med omedelbar verkan, inom en vecka, lägga ned absolut ALL verksamhet i Sverige, om de blev debiterade 30% för deras nya 2 miljarders huvudkontorsbygge i Kista, hotet fungerade, de slapp skatten), pga. denna skatt som är avsedd att skydda oss i bostadsektorn mot kontorsbyggen som Ericssons huvudkontor. Vi skulle givetvis aldrig få riva, husen är K-märkta, men det hade troligen blivit en förstasida i DN.
Det blev tyst i luren, "får jag återkomma?". 45 minuter senare ringde han "glöm skatten".
I början av 90 talet kom Centerpartiet på en snilleblixt hur man skulle få fart på bostadsbyggandet. Man skulle få över byggresurser till bostadsbyggande genom 30% straffskatt på kontorsbyggande, i Stockholm. Det innebar att just när fastigehetsbolagen började ana att det kunder bli problem med överhettning, så blev det ex extrem ökning av kontorsbyggande innan skatten infördes, vilket var sista spiken i kistan för Sverigen ekonomi, krisen blev ett faktum.
Men lagen om skatten var så formulerad att den slog hårdare mot bostadsbyggande än mot kontorsbyggande. Vårt stambyte definierades som kontorsbygge, eftersom vi byggde utan statliga subventionerade bostadslån. Detta var ju fullständigt absurt, så jag ringde en hög skattechef på länstyrelsen, och menade att då blir det enda rimliga för oss att riva våra hus och bygga nya med statliga lån, istället för att renovera. Och i affekt berättade jag att på torsdag i denna vecka har vi ett val, antingen skriver vi på avtalet med byggföretaget för stambyte, eller så går vi upp till stadsbyggnadskontoret och begär rivningslov för 7 kvarter med 800 lgh i centrala Stockholm (två dagar tidigare hade Ericsson hotat att med omedelbar verkan, inom en vecka, lägga ned absolut ALL verksamhet i Sverige, om de blev debiterade 30% för deras nya 2 miljarders huvudkontorsbygge i Kista, hotet fungerade, de slapp skatten), pga. denna skatt som är avsedd att skydda oss i bostadsektorn mot kontorsbyggen som Ericssons huvudkontor. Vi skulle givetvis aldrig få riva, husen är K-märkta, men det hade troligen blivit en förstasida i DN.
Det blev tyst i luren, "får jag återkomma?". 45 minuter senare ringde han "glöm skatten".
Den där kontoriseringen av Stockholms innerstad verkar ha varit en stor politisk från på 80-talet. T ex ändrade man PBL så att det aldrig preskriberas om man tar en bostad i bruk för verksamhet utan bygglov. Alla andra överträdelser preskriberas...
Vi har en samfällighet med 49 husägare. Samfälligheten tog ett lån för relingen och byte av avloppsrör. Samfällighetens lån är ju vårt gemensamma lån. Räntekostnaden är också våra gemensamma räntekostnader. Räntekostnaden delas upp i lika delar på 49 hus, varje husägare kan dra av i sin del av räntekostnaden i sin deklaration. Den räntekostnaden kan man dela upp om det är t.ex. herr och fru som äger huset om man nu vill om det. Detta är kontrollerat både bak- och framledes att detta är rätt.
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 56 236 inlägg
Frågan är väl då lite hur betalningsansvaret ser ut. Vad händer om en inte kan/vill betala? En sådan fördelning verkar ju ligga utanför den formella samfälligheten. Så de vanliga hårda indrivningsmöjligheterna som en samfällighet har gäller väl troligen inte?H HEM2121 skrev:
Om ni är 49 som delar ansvaret så är sannolikheten att det blir problem med minst en medlem inte försumbar, rent statistiskt.
Samfälligheten har koll. En revisor och en byrå sköter månadsfakturering för samfällighets gemensamma kostnader. Så det lär gå den vanliga vägen, påminnelse, inkasso. Under alla år har det inte varit något problem hittills.H hempularen skrev:
Moderator
· Stockholm
· 56 236 inlägg
Jo det fungerar säkert. Men om tänker oss en 20 års period, med lite nya ägare som kanske inte alls förstår vad lånet har med dem att göra, eller indivder som får problem, sjuka, arbetslösa eller bara en allmän knäpp. Det kommer nästan garanterat att inträffa förr eller senare i en såpass stor grupp.H HEM2121 skrev:
De "vanliga" avgifterna till samfälligheten kan drivas in vid behov. Kronofogden skall ge högsta prioritet till sådana skulder. Men det strimlade lånet skulle jag gissa går utanför den hanteringen/rätten.
Nej!H hempularen skrev:
Lånet betalas av Samfälligheten, samfälligheten skriver faktura för en driftkostnader och avbetalning av lånet. Fakturan är ej heller uppdelat i poster. Den som köper ett ett hus här får all information innan köp vad avgiften är, plus de vanliga kostnaderna, el, uppvärmning osv. Inga överraskningar. Köparen kan ju ställa frågor om det är någon större renoveringsbehov i Samfälligheten. Gällande huset så står det mesta i besiktningsprotokollet. Sen kan ju seriösa spekulanter fråga, även att få läsa årsrapporter från samfälligheten osv. Det är upp till köparen. Hyr man en lägenhet så kommer så vet man heller inte hur mycket hyran höjs med, om det är några större förestående renoveringar på gång.
Men samfällighet är inte BRF som tråden handlar om. Olika skatteregler.
Hej tillhör du ingemarshov brf, det är jag också, jag blir orolig för den höga avgifts höjning, för mig blir om de har räknat så det är mer än 80 % , då blir månads kostnad från 3800 till 7000 kr eller mer, jag befinner mig utomlands annars hade jag varit på mötet ikväll kl 19:00, jag har suttit i styrelsen nästan precis när jag flyttade in, det första året som jag är inte med. Vi har senaste 7 åren har flera firmor varit och filmat, men inget beslut har tagits, men ny helt plötsligt ska bytas, det är ok med bytet men för det första ska man har planerat det minst 2 år innan, och inte godkänt renovering, och sen kall dusch med saftigt avgifts höjning, det fans inte lägne sen att man får bidrag för att byta stammen vid renovering. Så det är lite förvirrande, så jag hoppas många går på extra stämman, ni ska stå på er, det går inte de måste räkna om, 20-30 % tycker jag är lagomH hempularen skrev:
Hälsningar
Firouz Askar ingemarsgatan 3b
Har ni kollat upp det? Det var mycket letande innan Samfälligheten fick klart för sig vad som gällde. Kolla med Skatteverket med någon person som är specialist inom området. Skriv gärna frågan till dem, det brukar vara ett säkrare svar, skriftligt svar, är svart på vitt. Det vara många turer innan vi fick rätt svar.
Länsstyrelsens(?) skattechef beslutade alltså om undantag från lagen efter ditt "hot"?H hempularen skrev:
Tror inte det funkar så längre...