97 641 läst ·
288 svar
98k läst
288 svar
Bråk om tomtgräns. Lantmäteriets karta.
Det gör vi så gärna. Inom kort innanför vår tomtgräns inför vår kära snokande grannes kameror som är mot oss och registrerar allt...Nissens skrev:
YES!Jonatan79 skrev:
Annekterar-grannen med stenarna har ju ändå inte rätt att fläska ut sin gräsmatta på markägarens ytor och har då heller ingen rätt att bråka på TS och förbjuda honom att köra på markägarens ytor. Markägaren borde hyvla bort gräsmattan och lägga grus eller låta marken vara just mark. Annekterar-grannen borde bygga ett staket i tomtgränsen.
Det är ju svårt att i en tråd här ha koll på vad som är känslostyrt, känns orättvist eller styrs av verkliga praktiska omständigheter.Claes Sörmland skrev:
Jag tänker att med den insikten och vad som nu är klarlagt i tråden om vilken mark som TS verkligen får använda för sin utfart med grund i servitutet så måste rådet vara att hålla sin familjs fordon borta från terrängen bredvid vägen. Jag förstår naturligtvis att det kan kännas "orättvist" för TS, känslomässigt så vill man ju ofta att ens egna rättigheter som "offer" är större och möjlighet att "straffa" eller "markera mot" en aggressiv part som har utsatt en för en upplevd oförrätt ska vara så stor som möjligt. Men så är det ju sällan i verkligheten.
Men jag skulle i alla fall ha plockat bort stenarna, om någon av misstag redan hamnar bland stenarna med hjulen så är dom i vägen och orsakar mer skada än dom gör nytta. Har grannen synpunkter på det så får dom anmäla det till lämplig instans, att skrika och hota ska inte premieras med underkastelse.
Någon grannsämja att vara rädd om verkar i alla fall inte existera.
Håller med - så enkelt det skulle bli!Claes Sörmland skrev:
Ett praktiskt problem är ju att den grusade ytan har brett ut sig så vägen ligger fel i förhållande till hur den ska ligga enligt servitutet. Så TS och den arga grannen har ett gemensamt projekt där att staka ut vägen korrekt med en utbredning på maximalt 3,6 m, grusa den på rätt plats och kantskära den. Sen hamnar inga DHL-bilar ute i terrängen.
(Så borde det alltså gå till i en fin värld där alla samarbetar och håller sig inom sina rättigheter.)
Jag skall plocka bort dem. Skall jag lägga dem vid hans bredlåda 100 meter bort med "retur till avsändare på"? Bättre förslag?H Håkan V skrev:Det är ju svårt att i en tråd här ha koll på vad som är känslostyrt, känns orättvist eller styrs av verkliga praktiska omständigheter.
Men jag skulle i alla fall ha plockat bort stenarna, om någon av misstag redan hamnar bland stenarna med hjulen så är dom i vägen och orsakar mer skada än dom gör nytta. Har grannen synpunkter på det så får dom anmäla det till lämplig instans, att skrika och hota ska inte premieras med underkastelse.
Någon grannsämja att vara rädd om verkar i alla fall inte existera.![]()
Helt sant vad du skriver men ändock ett problem.Claes Sörmland skrev:
I viss mån måste vi ju alltid göra vissa antaganden och tolkningar för att komma vidare i tråden. Och TS har ju tydligt redovisat att grannen inte vill att bilar kör där de har lagt ut de vassa stenarna. Och det är länkat till gräsmatteskötsel. Att då stenarna ligger där för att skydda en förlorad eller blivande gräsmatta är för mig rätt tydligt utifrån vad som har framkommit. Särskilt som vi vet hur grusvägar som inte sköts med regelbunden kantskärning kryper ut åt sidorna helt naturligt.
Förstår inte varför du envisas med att kalla den där markbiten för "terrängen", terrängkörningslagen är knappast tillämplig på den där markbiten.Claes Sörmland skrev:
Tänker att en bit mark som ligger utan skötsel och t ex inte är en tomt, trädgård eller väganläggning är terräng. Vad ska den annars kallas för?H Håkan V skrev:
Vi gör verkligen så gott vi kan. Lovar! Alla andra oxå. Men helvetet dläpps ändå lös på oss fler ggr/vecka då någon gör fel...Claes Sörmland skrev:
Jag tänker att med den insikten och vad som nu är klarlagt i tråden om vilken mark som TS verkligen får använda för sin utfart med grund i servitutet så måste rådet vara att hålla sin familjs fordon borta från terrängen bredvid vägen. Jag förstår naturligtvis att det kan kännas "orättvist" för TS, känslomässigt så vill man ju ofta att ens egna rättigheter som "offer" är större och möjlighet att "straffa" eller "markera mot" en aggressiv part som har utsatt en för en upplevd oförrätt ska vara så stor som möjligt. Men så är det ju sällan i verkligheten.
Så vad göra?Claes Sörmland skrev:
Jag tänker att med den insikten och vad som nu är klarlagt i tråden om vilken mark som TS verkligen får använda för sin utfart med grund i servitutet så måste rådet vara att hålla sin familjs fordon borta från terrängen bredvid vägen. Jag förstår naturligtvis att det kan kännas "orättvist" för TS, känslomässigt så vill man ju ofta att ens egna rättigheter som "offer" är större och möjlighet att "straffa" eller "markera mot" en aggressiv part som har utsatt en för en upplevd oförrätt ska vara så stor som möjligt. Men så är det ju sällan i verkligheten.
Något råd?Nötegårdsgubben skrev:
Få grusvägar är tydligt märkta. Ser det ut som väg och ligger på den fastighet som du har vägrätt hos, betrakta det som väg. Markägaren har ju enligt din beskrivning med all önskvärd tydlighet meddelat att han inte bryr sig.
Sen håller du frågan med grannen nere till att handla om du är på hans fastighet eller ej.
I teorin lätt, i verkligheten långt ifrån givet att det lyckas.
Var jag du så skulle jag underhålla vägen med grusning och kantskärning på rätt plats enligt din fastighets servitut och köra där. Och skita i grannen och var de klipper gräset och lägger stenar och inte.U Ulf2121 skrev:
Jag antar nu att grannen inte lägger stenar på den 3,6 m breda servitutsgatan som du har rätt att köra på. Om de hamnar där skulle jag pragmatiskt ta bort dem en mörk natt eller när grannen är bortrest. Jag uppfattar att ta bort dem när de är hemma kan vara förenat med en massa skrik från deras sida så varför utsätta mig för det.