Jag har bara sett två varianter av kulo, den ena är den där 60-tals-modellen med plastisolerade ledare och som är såpass böjlig att man inte behöver tång, och den andra är den riktigt gamla där det behövs tång och innerledarna är isolerade med papp å elände...Patrik_Hed skrev:När fick kulo ge plats för dagens EKRK? Hur många olika kulo har det funnits genom tiderna? Hur såg kulon ut på 70-talet? Hade ni långt hår och skägg på 70-talet?
//Patrik
Trots att jag är född på 70-talet har jag hunnit se en del gammal el, jag är halvsäker på att jag faktiskt sett nån installation med sånadär ledare med brunt tyg om varje separat ledare...
Det är knappt 20 år sen jag själv använde en gammal elinstallation med nån slags tygmantlade "utomhuskablar", tänk som nån slags forntida tygmantlad EKLK, dessutom ingick det såna fantastiska saker som droppsäkra ojordade uttag, alltså ojordade uttag men med fjäderbelastat lock o.s.v.... d^_^b
Det har nog funnits två sorter före EKRK om man undantar några typer i tidigt 1900-tal.Patrik_Hed skrev:När fick kulo ge plats för dagens EKRK? Hur många olika kulo har det funnits genom tiderna? Hur såg kulon ut på 70-talet? Hade ni långt hår och skägg på 70-talet?
//Patrik
Först med förblyad falsad stålplåtsmantel och pappisolering, senare gummiisolering, till den användes kulotång för att vecka vid bockning. (30-50-tal)
Senare en typ med tillräckligt följsam mantel att tången inte behövdes, samtidigt PVC isolering och utfyllnad. (50-80-tal)
I en övergångstid kan det finnas typer med plastisolering som kräver tång.
Med början på 80-talet EKRK utan biledare och sen den du känner till idag med biledare.
Skägget växte dåligt på 70-talet, men håret kunde obegripligt nog vara axellångt.
Intressant!
//Patrik
//Patrik
Mycket bra summering, GK100.
Jag har en fråga till alla gamla elrävar, har demont. en bit speciell kulo i vårt hus (byggt 1931):
-ledarisolering: pvc
-utfyllnad: förmodl. gummi
-falsad mantel: vitlackerad aluminium förmodl. (ej magnetisk).
Det speciella är manteln som är "färdigveckad" från fabrik i hela sin längd, (som en 7mm flexslang ung).
Har någon här träffat på en sådan? Har läst nånstans i gamla böcker om en sk. "kvick-kulo" som kunde
böjas utan tång, ca sent 40-tal- tidigt 50-tal. Borde ligga i tid melan EDR och den nyare EKR, men de var ej veckade.
Någon som vet mer, gärna några katalogbilder osv. Jag kan återkomma med bilder om så önskas.
Till elmont, kan man möjligen tigga/köpa en stump av din gamla plåtkulo? (historiskt intresse)
Jag har en fråga till alla gamla elrävar, har demont. en bit speciell kulo i vårt hus (byggt 1931):
-ledarisolering: pvc
-utfyllnad: förmodl. gummi
-falsad mantel: vitlackerad aluminium förmodl. (ej magnetisk).
Det speciella är manteln som är "färdigveckad" från fabrik i hela sin längd, (som en 7mm flexslang ung).
Har någon här träffat på en sådan? Har läst nånstans i gamla böcker om en sk. "kvick-kulo" som kunde
böjas utan tång, ca sent 40-tal- tidigt 50-tal. Borde ligga i tid melan EDR och den nyare EKR, men de var ej veckade.
Någon som vet mer, gärna några katalogbilder osv. Jag kan återkomma med bilder om så önskas.
Till elmont, kan man möjligen tigga/köpa en stump av din gamla plåtkulo? (historiskt intresse)
När jag kommer dit ska jag försöka komma ihåg dig, den finns ca 10 mil bort och jag är bara sporadiskt dit. Men kommer jag ihåg det nästa gång ska jag ta med hem och vi kan börja prisförhandla
ps
Jag har sett den rillade kulon men den blev nog inte så poppis, troligen pga sitt utseende den blev rätt "knölig" på dom ställen där plåtkulon blev slät, rak och fin.
ps
Jag har sett den rillade kulon men den blev nog inte så poppis, troligen pga sitt utseende den blev rätt "knölig" på dom ställen där plåtkulon blev slät, rak och fin.
Redigerat:
ja du har rätt, vacker är den inte precis.
Ang. kulostumpen, jag har många andra kabelstumpar att byta med om så önskas...d^_^b
Ang. kulostumpen, jag har många andra kabelstumpar att byta med om så önskas...d^_^b
Läser om kuhlo i "Teknos Elektrohandbok i El-Arbete" från 1952:
"JÄRNGUMMILEDNING - KUHLO"
Den fredskvalite av järngummiledning, som före stormaktskrigets början hösten 1939 fanns att tillgå, var av typ EDR med dubbel vulkaninsering först omkring varje kopparpart och sedan gemensam vulkanisering till rund form. Dess mantel utgjordes av aluminiserad järnplåt.Redan på hösten 1939 nödgades man frångå denna kvalite och återgå till den EVR, som tidigare tillverkats, och som hade enkel vulkanisering endast omkring varje kopparpart samt pappersomspinning och utfyllnad till rund form.Manteln blev också gjord av förblyad järnplåt. Den aluminiserade järnplåten har den fördelen, att den ej lika lätt svartar på vita taperer eller vitputsade vägg- och takytor. Rätt snart kom sedan den rent pappersisolerade typen EPR som ett kristidsutförande, som 1946 avlöstes av EVR-typen. Senare har typ EDR återkommit samt en ny konstruktion EKR med plastisolerade kopparparter, som kanske blir framtidens kuhlotyp."
Sedan lite bilder på dosor, uttag, brytare och annat, sedan:
"Före uppläggningen må den avklippta kuhloledningen riktas för hand, med riktapparat eller genom att ledningen drages genom ett svagt S-bojt pansarrör."
Det fanns alltså riktapparater för kulo, med ställbara trissor för att få den sådär tokrak...
Om kvick-kulo ingenting, dock.
Boken är ett loppisfynd, väl värd sina tjuge spänn.
"JÄRNGUMMILEDNING - KUHLO"
Den fredskvalite av järngummiledning, som före stormaktskrigets början hösten 1939 fanns att tillgå, var av typ EDR med dubbel vulkaninsering först omkring varje kopparpart och sedan gemensam vulkanisering till rund form. Dess mantel utgjordes av aluminiserad järnplåt.Redan på hösten 1939 nödgades man frångå denna kvalite och återgå till den EVR, som tidigare tillverkats, och som hade enkel vulkanisering endast omkring varje kopparpart samt pappersomspinning och utfyllnad till rund form.Manteln blev också gjord av förblyad järnplåt. Den aluminiserade järnplåten har den fördelen, att den ej lika lätt svartar på vita taperer eller vitputsade vägg- och takytor. Rätt snart kom sedan den rent pappersisolerade typen EPR som ett kristidsutförande, som 1946 avlöstes av EVR-typen. Senare har typ EDR återkommit samt en ny konstruktion EKR med plastisolerade kopparparter, som kanske blir framtidens kuhlotyp."
Sedan lite bilder på dosor, uttag, brytare och annat, sedan:
"Före uppläggningen må den avklippta kuhloledningen riktas för hand, med riktapparat eller genom att ledningen drages genom ett svagt S-bojt pansarrör."
Det fanns alltså riktapparater för kulo, med ställbara trissor för att få den sådär tokrak...
Om kvick-kulo ingenting, dock.
Boken är ett loppisfynd, väl värd sina tjuge spänn.
Medlem
· Västra Götaland
· 185 inlägg
Hur "öppnar" man slitsarna i porslinsdosorna utan att hela dosan spricker?
Knackar bort flisa för flisa med ett knivblad. Tar sin lilla tid om man är ovan perfektionist :|petterovski skrev:
Man ansluter biledarna med varandra i samtliga kopplngsställen, givetvis med en slang som absolut inte är gröngul, eftersom biledaren inte är skyddsjord. Biledaren ansluts mot jord i matande ände och friläggs i avslutande ände.
