Biledare och ifö-kopplingsdosor i porslin
Nyligen har koppling av biledare i EKLK och EKRK diskuterats på forumet. I ett gammalt hus vill man få till snyggt klamrad och väluppsatt EKRK med snygga porslinskopllingsdosor. Jag har länge funderat på hur biledaren i en ifö-porslinskopplingsdosa kopplas. Det är trångt om utrymme i kopplingsdosan och de andra (fyra eller fem) kopplingsskruvarna är "oisolerade". Om man trär en slang över biledarna (genomskinlig eller grön-gul 
) är det då inte lätt att slangen glider t ex framåt och biledaren får kontakt med en kopplingsskruv? Avståndet mellan en kopplingsskruv och t ex inkommande kabels mantel och biledare är kort. Det är inte mycket plats att koppla in biledarna med slang och u-båt - går det? Alternativet att lägga biledaren under den skruv där jord kopplas kanske kan fungera men lyckas man hålla biledaren isolerad med slang - slangen kan ju som sagt förskjutas och biledaren få kontakt med t ex fas eller nolla? Någon som vet eller har erfarenhet?
) är det då inte lätt att slangen glider t ex framåt och biledaren får kontakt med en kopplingsskruv? Avståndet mellan en kopplingsskruv och t ex inkommande kabels mantel och biledare är kort. Det är inte mycket plats att koppla in biledarna med slang och u-båt - går det? Alternativet att lägga biledaren under den skruv där jord kopplas kanske kan fungera men lyckas man hålla biledaren isolerad med slang - slangen kan ju som sagt förskjutas och biledaren få kontakt med t ex fas eller nolla? Någon som vet eller har erfarenhet?
I den tråden kom det fram att det är frivilligt att koppla biledarna med EKRK
För övrigt blir det ju ganska enkla installationer om man ska använda såna där dosor. Med lite planering så går det säkert att ansluta biledarna i några dosor, annars gör man det ju även i övriga apparater (strömställare och vägguttag)
Usch jag ryser...
F.ö. så berättade "gammelgäddan" på firman att han redan på 60-talet frågade varför i sjutton man skulle ha så små dosor. Klippte man fel, då var man lurad. (Det är man väl i.o.f. fortfarande om man kopplar en porslinsdosa)
//Patrik
F.ö. så berättade "gammelgäddan" på firman att han redan på 60-talet frågade varför i sjutton man skulle ha så små dosor. Klippte man fel, då var man lurad. (Det är man väl i.o.f. fortfarande om man kopplar en porslinsdosa)
//Patrik
Vasa?! Det där är ju varje byggnadsvårdares våta dröm
Jag har inget emot att göra sådana jobb, bara kunden är medveten om vilken tid det tar.
Jag har inget emot att göra sådana jobb, bara kunden är medveten om vilken tid det tar.
Har man kostat på sig handhyvlad panel, handhyvlade lister, linoljefärg, lerklinad vägg och gjort en byggnadsvårdsgärning tror jag att man lägger ner lite extra på att få till en elinstallation som är estetiskt snygg och för tankarna till en äldre installation. Jag tror att de flesta i en sådan situation betalar elektiken för mertiden för att få till den där speciella installationen med riktigt snyggt dragen EKRK. Jag håller med om att kopplingsdosorna i porslin är värdelösa att koppla i jämfört med en modern kopplingsdosa och en wago t ex. Det är som natt och dag. Att koppla i porslinsdosorna är pilligt och visst blir installationen enkel utan avancerade kopplingar. Kopplingsskruvarna är också kassa! Jag är mest nyfiken på vad proffsen gör med biledaren i en sådan situation. Klipper man den eller försöker man koppla in den i dosan ändå med en genomskinlig eller gröngul slang eller tejpar man den runt jordledaren och låter den gå in i kopplingsskruven med jordkabeln? Vad jag förstår på Rickard så undviker man detta och låter biledaren ha kontakt med jord i uttag mm. Är det korrekt uppfattat?
Jag skulle iallafall göra så. Koppla i de dosor där det går bra, annars i apparaterna.
Porslinsdosorna är lite pilligare och kräver lite kunskap, planering och engagemang av sin elektriker, men en snygg kuloinstallation med poslinsdosor slår mycket annat. Dessutom är de opåverkade av ålder, plastdosor är pissgula efter 20 år redan.
Eftersom jag anser att biledarens funktion i första han är att jorda manteln i kabeln kopplar jag ihop den med skyddsjorden (med eller utan slang/tape) där det låter sig göras dvs i dom flesta dosor och uttag. Och angående byggnadsvård, varför inte löpa linan ut och "vårda" enligt första delen av 1800 talets norm då slipper man ju helt alla dosor och kuloledningar, för man bör väl inte blanda 1900 talets standard och 1800 talets då blir det ju knappast genuint.
Jag tycker precis som Fotografen att en väl utförd kuloinstallation med dessa dosor är mycket estetiskt tilltalande. Men det är nog inte helt enkelt att hitta någon som kan utföra den på ett perfekt sätt. Porslinsdosorna är ju av evighetskaraktär och mantelklämmorna ger utmärkt förbindning rätt hanterade.
Det är inte speciellt tidsödande att jobba med kulo och dessa dosor bara man har tränat in tekniken, annars kan det givetvis vara mycket pilligt. Närmast avkopplande om man som jag mest utför installationsdelen på "hobbynivå" och resultatet blir snyggt och bra.
I TS fråga skulle jag försökt lägga alla biledare med slang som isolering först och i botten på dosan, det borde vara bäst för att få kontroll över dem på ett bra sätt.
Det är inte speciellt tidsödande att jobba med kulo och dessa dosor bara man har tränat in tekniken, annars kan det givetvis vara mycket pilligt. Närmast avkopplande om man som jag mest utför installationsdelen på "hobbynivå" och resultatet blir snyggt och bra.
I TS fråga skulle jag försökt lägga alla biledare med slang som isolering först och i botten på dosan, det borde vara bäst för att få kontroll över dem på ett bra sätt.
Jag håller med - visst är en sådan installation estetiskt tilltalande om den är snyggt gjord!
En fundering kring isolerslangen som saluförs (den grön-gula) - den verkar rätt så tunn. Räcker den för att isolera biledaren om slangen ligger an mot en skruv i porslinsdosan som tillhör fasen?
En fundering kring isolerslangen som saluförs (den grön-gula) - den verkar rätt så tunn. Räcker den för att isolera biledaren om slangen ligger an mot en skruv i porslinsdosan som tillhör fasen?
EXK i så fall...
Det är väl helt OK med dosan i porslin, men det behöver väl inte betyda att man använder dessa undermåliga oisolerade kopplingskruvar inne i en nytillverkad dosa.
Det var just sådana kopplingsskruvar i en bakelitdosa från 1960 som brann hemma hos oss. Nu satt den i källaren mot ett betongtak så det var inte så farligt.
Felet var att elektrikern som monterat den 1960, hade lyckats gänga på huvan snett. Det är lätt hänt efterssom skruven i dosan är slitsad, dvs gängorna är isärsågade på mitten. Följden av detta blev att när han dragit skruven hårt så klämde den ändå inte fast trådarna i dosan, det blev glapp. Och för några år sedan när vi byggde om köket så kopplade vi tillfälligt in både elradiator, byggstrålkastare och diverse annat. Kopplingen fick högre ström i sig än någonsin tidigare på 45 år.
Det var just sådana kopplingsskruvar i en bakelitdosa från 1960 som brann hemma hos oss. Nu satt den i källaren mot ett betongtak så det var inte så farligt.
Felet var att elektrikern som monterat den 1960, hade lyckats gänga på huvan snett. Det är lätt hänt efterssom skruven i dosan är slitsad, dvs gängorna är isärsågade på mitten. Följden av detta blev att när han dragit skruven hårt så klämde den ändå inte fast trådarna i dosan, det blev glapp. Och för några år sedan när vi byggde om köket så kopplade vi tillfälligt in både elradiator, byggstrålkastare och diverse annat. Kopplingen fick högre ström i sig än någonsin tidigare på 45 år.