Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Det blir ju inte en fastighetsbestämning som de gör.SarB skrev:
Men en tolkning/precisering om var den befintliga (men omtvistade) gränsen går. Vilket kan fylla en likvärdig funktion (beroende på orsak till att man tvistar, omständigheterna i fallet osv.)
Men vägen via LM i regel bättre sett till kvaliteten på resultatet.
De har en annan kompetens att tolka och bedöma de aktuella omständigheterna och även bättre koll på praxis i äldre förrättningar etc. Plus möjligheten för att göra förbättringar/justeringar beroende på vilka omständigheter som framkommer. Och att myndigheten har ett ansvar för att rätt underlag tas in i sammanhanget och frågeställningen inte begränsas av vad parterna argumenterar för.
ah, läste lite om det nu och såg att det har blivit mest ett teoretiskt alternativ att väcka talan om en omtvistad gränssträckning men att det i själva verket sällan används.R Räknenisse skrev:
Jag tycker egentligen inte att en sträckning av en gräns inryms i ordalydelsen i paragrafen, men jag tolkar den väl fel då.R Räknenisse skrev:
Den används till och från men är inte vanlig. Det var heller inte avsikten när FBL införde att RB skulle användas i större utsträckning som ett alternativ till fastighetsbestämning. Man (departementschefen resonerade kring detta i förarbetena) förutsåg att i de allra flesta fallen skulle FBL användas då LM traditionellt har bättre koll på gränser än domstol - och så fungerar det. Och tur är väl det då precis som Räknenissen framfört blir det ett allmänt sett bättre resultat. Men visst kan det i enskilda fall finnas vinster med att istället väcka talan, även om det är sällsynt.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Jag kan inget om vika paragrafer som är relevanta.
Men som alla civila tvister kan man få dem behandlade hos TR.
Gissar vanligare att det sker med servitut än med gränssträckningar?
Har läst i vart fall två referat och det ena var ett uppenbart skitdåligt beslut. Men det är ju så tvistemål fungerar. De har i grunden inte en funktion som syftar till att sakligt utreda de korrekta förhållandena - utan bara att hantera de två parternas egen framställning om vad deras tvist är.
ja, det torde i regel bli en tämligen onyttig prövning. Men intressant att veta att möjligheten finns, trots att jag arbetar med de frågorna på LM hade jag inte kännedom om det, är inget som diskuteras här.R Räknenisse skrev:
Att ta det som ett tvistemål blir sannolikt dyrare (i alla fall för tappande part), man får inga markeringar för gränsen och det kan vara så att det inte blir "rätt" gräns (otillräckliga uppgifter är framlagda). Effekten av en sådan dom blir ju att frågan senare inte kan tas upp på nytt genom t.ex. fastighetsbestämning. Det kan krångla till tillvaron i framtiden eftersom dom inte registreras i fastighetsregistret (?).
de har ju under alla år annekterat grannens tomt, och han hade ju bevisligen rätt som inte litade på den felaktiga gränsdragningen.E ed9msi skrev:
de där tolv tusen kan de ju se som ett slags arrende för alla år de brukat grannens mark..
En bestämning innebär ju aldrig att någons tomt minskar dock. En bestämning visar var gränsen går. Att personer av misstag börjat hävda mark utanför sin gräns förändrar inte läget. Alla har nytta av att veta var sin fastighetsgräns går och därför är det rimligt att betala för det. Vad utfallet av gränsens läge blir har ingenting med saken att göra.E ed9msi skrev:
Nu hade ju föräldrarna ”stulit” en bit mark av grannen. Denne kanske vill bygga så nära gränsen som möjligt och den biten mark är viktig. Som påpekats flera gånger kan man ju inte lägga beslag på mark och sen slippa undan, även om det är ett misstag. Föräldrarna kom ju billigt undan. Man kan ju lika gärna hävda att den som har för stor tomt(alltså den som får tomten förminskad) skall betala hela avgiften.E esskil skrev:
Kostnaden för gräns utmärkningen av lantmäteriförrättningen kan klassas som nödvändig och förberedande rättegångskostnad för att tillvarata sökandens rätt i en tvist vid allmän domstol, enligt 18 kap 8 § första stycket RB utgörande en rättegångskostnad.
Finns fall där sökande vann målet vid tingsrätten och hade därför enligt 18 kap.1 § RB rätt till ersättning för sin rättegångskostnad inkl lantmäterikostnad.
Hovrätten förpliktade därför motparten att ersätta sökanden för lantmäterikostnaden.
Finns fall där sökande vann målet vid tingsrätten och hade därför enligt 18 kap.1 § RB rätt till ersättning för sin rättegångskostnad inkl lantmäterikostnad.
Hovrätten förpliktade därför motparten att ersätta sökanden för lantmäterikostnaden.
Blir förvånad när folk drar egna slutsatser som dessutom är helt fel. Hur fan kom du till slutsatsen att mina föräldrar hade snott lite tomt av grannen?T tobbbias skrev:
Det var grannen som klippte en annan grannes häck då han tyckte att den stod på gränsen mellan deras tomter men i själva verket stod den på den andra grannens tomt precis som denne påstod.
Gränserna som fanns innan mätningen flyttades alltså inte någonstans, det blev "bara" en kostnad för alla grannar.
Om det nu inte stämmer så är det ju lätt att tro det då du alldeles i början av tråden skrev "...faktum är att de fick en negativ nytta då deras tomt blev mindre men eftersom gränsen ligger mitt I en 1.5m bred taggbuske spelar just detta ingen större roll.".E ed9msi skrev: