Behövs armeringsnät till pålad grundplatta?
Undrar om det behövs armeringsnät till pålad förstärkt grundplatta?
Jag skall gjuta en grundplatta på 99 kvm med 15 cm betongplatta, 30cm isolering och 45cm kantbalkar. Plattan skall vila på 17 styck pålar som tål totalt 330 ton och är dimensionerade för 3ggr. Alltså ca 1000 ton. Huset väger ca 20 ton och grundplattan ca 50 ton. Jag vill minska antal pålar något men det vill inte konstruktören. I kantbalkarna löper 8-9 stycken armeringsjärn med diamtern 12mm längsmed kantbalken runt om och även genom hjärtbalken mitt i huset. Givetvis finns en massa byglar och avstick runt balkarna.
Konstruktören säger att man inte brukar använda armeringsnät/matta vid pålad konstruktion medan jag hävdar att man skall ha armeringsmatta. Mina grannar som också har pålat har armeringsmatta och en annan konstruktör jag fick offert från hade också armeringsmatta.
Vad är sant? Behöver jag armeringnät? Vad tycker ni som har erfarenhet av detta?
Vidare undrar jag om någon vet något om säkerhetsklass 1 eller 2 då man pratar om gjutning och pålning? Vad skiljer dessa åt? Jag antar att det är dimensioneringsfaktorer.
Jag skall gjuta en grundplatta på 99 kvm med 15 cm betongplatta, 30cm isolering och 45cm kantbalkar. Plattan skall vila på 17 styck pålar som tål totalt 330 ton och är dimensionerade för 3ggr. Alltså ca 1000 ton. Huset väger ca 20 ton och grundplattan ca 50 ton. Jag vill minska antal pålar något men det vill inte konstruktören. I kantbalkarna löper 8-9 stycken armeringsjärn med diamtern 12mm längsmed kantbalken runt om och även genom hjärtbalken mitt i huset. Givetvis finns en massa byglar och avstick runt balkarna.
Konstruktören säger att man inte brukar använda armeringsnät/matta vid pålad konstruktion medan jag hävdar att man skall ha armeringsmatta. Mina grannar som också har pålat har armeringsmatta och en annan konstruktör jag fick offert från hade också armeringsmatta.
Vad är sant? Behöver jag armeringnät? Vad tycker ni som har erfarenhet av detta?
Vidare undrar jag om någon vet något om säkerhetsklass 1 eller 2 då man pratar om gjutning och pålning? Vad skiljer dessa åt? Jag antar att det är dimensioneringsfaktorer.
Hej!
Jag tycker det låter konstigt att inte armera plattan mellan pålarna oavsett nät eller lösjärn. Vid pålning brukar man säga att plattan utförs fribärande vilket betyder att plattan skall orka bära sig själv mellan pålarna, detta då det kan finnas risk att marken sätter sig (då det ju uppenbart är dålig mark).
Jag tycker du skall prata ett varv till med konstruktören.
En annan sak som man brukar göra vid pålad grundläggning är att "hänga upp" avloppsrören i armeringen i rostfria upphängningsanordningar, även detta för att inte riskera att fallet i rören påverkas vid eventuell sättning hos marken.
Jag tycker det låter konstigt att inte armera plattan mellan pålarna oavsett nät eller lösjärn. Vid pålning brukar man säga att plattan utförs fribärande vilket betyder att plattan skall orka bära sig själv mellan pålarna, detta då det kan finnas risk att marken sätter sig (då det ju uppenbart är dålig mark).
Jag tycker du skall prata ett varv till med konstruktören.
En annan sak som man brukar göra vid pålad grundläggning är att "hänga upp" avloppsrören i armeringen i rostfria upphängningsanordningar, även detta för att inte riskera att fallet i rören påverkas vid eventuell sättning hos marken.
Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Helt rätt, pålad platta behöver armeras mer då den ska kunna "hänga" i pålarna.Jc1972 skrev:
Nät i underkant och sen överkantsarmerar man vid pålarna precis som någon sa.
anaitis: Det är exponeringsklassen som bestämmer täckande skikt.
Vilket armeringsnät har du tänkt att använda? Som koffa skrev, så används armeringsnät som sprickarmering, Nps500 6150 är ju inte mycket att hurra för, och än värre 5200 som man brukar slänga in i budgetbyggen. Vill du öka mängden armering lägger du armeringsjärn fi10 eller fi12, i lämplig riktning. En pålad platta ska ses i det närmaste som ett bjälklag, med pålar som stödpunkter. Vill du minska antal pålar, måste du troligtvis öka plattans tjocklek för att ta upp moment som ökar med avståndet till närmaste stödpunkt. Det du sparar, förlorar på du på annat. Säkrast är att rådgöra med minst två oberoende konstruktörer.
Cement tål trycklaster bra men däremot EJ DRAGLASTER ,så därför behövs armeringsjärn i betongen .
Säger konstruktören att det skall vara si o så mycket armering så är det en "GRUNDLAG"
Men bry dej ej om konstruktören som ej vill köra armeringsmatta
Säger konstruktören att det skall vara si o så mycket armering så är det en "GRUNDLAG"
Men bry dej ej om konstruktören som ej vill köra armeringsmatta
Redigerat: