Det är du som inte klarar att summera dina siffror att jämföra. Det är dags för dig att presentera en vettig kalkyl som omväxling.Sittställning skrev:
Rätt trist att du inte klarar att peka på vad som är fel. All information kalkylen bygger på finns med. Tex geografisk positions soltimmar, pris per såld kWh.
Nej, det lilla du presenterat är byggt på friserade siffror och uteblivna kostnadsposter.
Man kan säga att det jag presenterat bekräftar Pelle Söderströms slutsats. Och han har haft solpaneler längre tid än du.
Visa gärna vad det är som är så positivt. Att panelerna går +|-0 strax innan den tekniska libvslängden är slut?
Vad har du att säga om ROI på batterierna?
Den kalkylen går ju inte direkt din väg heller. 😂😂
Lugn i stormen,Nissens skrev:
Jag har inte friserat, har sagt hur jag räknar. Berätta vad du tycker är fel ?
Jag räknar systemkostnad för batteriet och solcellerna, därför räknar jag låg Roi tid. Detta har jag sagt flera gånger om.
Kostnadsposter har jag redovisat, 80+80k för anläggningen, resten va gäller kalkyl ränta osv kan du själv lägga på.
Går det att be din Claude att göra en Excel istället så kan vi räkna tillsammans?
Redigerat:
I den kalkylen blir återbetalningstiden omkring 30–34 år eftersom han räknar med diskonterad Payback/NPV med 4% kalkylränta, dvs. ett krav på att det investerade kapitalet samtidigt ska ge 4 % alternativ avkastning. Det är ett relevant mått vid vissa investeringsjämförelser, men det är absolut inte samma sak som den faktiska återbetalningstiden för en solcellsanläggning. Därför faller den metoden bort. Finns det överhuvudtaget någon som använder den metoden för att räkna hem en solcellsanläggning?
För solcellsägare bör den vanliga payback-metoden användas.
Att få anläggningen betald tar då generellt i södra delen av Sverige ungefär 8 - 12 år, beroende på anläggning och egenförbrukning. I vissa fall ännu kortare tid, beroende på hur väl man utnyttjar solcellerna. 5 - 7 år är inte ovanligt. I norra delen av landet tar det ofta något längre tid.
Ja, men det är ingen ränta, det är kapitalkostnad, och är lågt räknad. Egentligen borde den vara 7%.B Bruzze skrev:
Jodå.B Bruzze skrev:
Nä, solcellsleverantörerna gör det förstås inte. Men om man vill ha en objektiv bild av investeringen så funkar den bra.B Bruzze skrev:
För att?B Bruzze skrev:
Det finns ingen anledning att hantera en solcellsproduktionsanläggning annorlunda än andra investeringar. Såvida man inte säljer solpaneler förstås. 😉
Ser fram emot en kalkyl som visar det. Det är inte sannolikt.B Bruzze skrev:
Eller hur, det är helt omöjligt med de förhållandena vi har i Sverige.B Bruzze skrev:
Solceller ger ström när man behöver den som minst och när elen är som billigast. På dagtid under sommarhalvåret.
Så, istället för att komma med dessa svepande påståendena utan att visa vad det grundas på, så ta fram en kalkyl, eller peka på vad som skall ändras i de befintliga.
Att överdriva intäkter och ignorera omkostnader, kapitalkostnader o annat är bara fånigt.
Kan du itne dela hur programmet eller modellen som skapar som?, känns bökigt med bilder.
Det säger heller inte mycket om min investering och den återbäring jag haft hittils, som är rotad i verkligheten och inte i en statisk kalkyl.
Det säger heller inte mycket om min investering och den återbäring jag haft hittils, som är rotad i verkligheten och inte i en statisk kalkyl.
Jag tycker att kalkylen behöver förtydligas på några viktiga punkter, eftersom slutsatsen att solcellsanläggningar på 5–15 kWp ger 29–35 års återbetalningstid kan bli missvisande. Verkligheten är ju en annan.
1. ROI och kalkylränta blandas ihop.
För exempelvis 10 kWp anges 9 196 kr i årligt värde och 750 kr i underhåll. Det ger ett netto på 8 446 kr. På en investering på 135 000 kr motsvarar det cirka 6,3 % första årets avkastning, inte 2,3 %. De 4 % som dras av verkar vara kalkylränta/alternativkostnad och bör enligt min mening inte benämnas som en faktisk kostnad i ROI-beräkningen.
2. Egenanvändning är en mycket viktig parameter.
Kalkylen antar exempelvis 38 % egenanvändning för 10 kWp. Det framgår inte hur denna procentsats har beräknats. Egenanvändningen beror i hög grad på hushållets faktiska förbrukningsprofil och på möjligheten att styra laster, exempelvis elbil/laddhybrid, varmvatten, badtunna, värmepump osv. Därför bör kalkylen redovisa hur egenanvändningsgraden har tagits fram och gärna visa känsligheten för exempelvis 40, 50 och 60 % egenanvändning.
3. Värdet 1,65 kr/kWh för egenanvänd el behöver specificeras.
Det bör framgå exakt vilka kostnader som ingår i detta värde. Är det elpris, överföringsavgift, energiskatt och moms? Ingår fasta avgifter? Fasta avgifter bör inte räknas som en besparing eftersom de normalt finns kvar även om man installerar solceller.
4. 55 öre/kWh för såld el behöver också specificeras.
Är detta ett antaget spotpris, ett faktiskt ersättningspris från elhandlaren eller inklusive nätnytta? Eftersom ersättningen varierar med elpriset blir ett konstant pris under 30 år ett mycket grovt antagande.
5. Återbetalningstiden bör anges med rätt definition.
Det är stor skillnad mellan payback modellen som återbetalningstid och diskonterad återbetalningstid med 4 % kalkylränta. De bör redovisas separat. Annars kan exempelvis “34 års återbetalningstid” lätt uppfattas som att investeringen faktiskt tar 34 år att betala tillbaka, vilket inte stämmer.
6. Kalkylen ger en precision som indata inte motiverar.
När framtida elpriser, försäljningsersättning, egenanvändning, underhåll och växelriktarbyte är uppskattningar är det missvisande att presentera exempelvis “34 år och 1 månad” som ett exakt resultat. Det vore bättre att visa ett intervall eller flera scenarier.
Jag skulle därför gärna se kalkylen kompletterad med payback-modellen som återbetalningstid, faktisk förstaårs-ROI och NPV vid 4 % kalkylränta, samt ett par scenarier för olika egenanvändningsgrader och elpriser.
Glöm inte visa den bakomliggande beräkningen för hur du kommer fram till 2,3 % ROI och 34 år och 1 månads återbetalning för 10 kWp?
1. ROI och kalkylränta blandas ihop.
För exempelvis 10 kWp anges 9 196 kr i årligt värde och 750 kr i underhåll. Det ger ett netto på 8 446 kr. På en investering på 135 000 kr motsvarar det cirka 6,3 % första årets avkastning, inte 2,3 %. De 4 % som dras av verkar vara kalkylränta/alternativkostnad och bör enligt min mening inte benämnas som en faktisk kostnad i ROI-beräkningen.
2. Egenanvändning är en mycket viktig parameter.
Kalkylen antar exempelvis 38 % egenanvändning för 10 kWp. Det framgår inte hur denna procentsats har beräknats. Egenanvändningen beror i hög grad på hushållets faktiska förbrukningsprofil och på möjligheten att styra laster, exempelvis elbil/laddhybrid, varmvatten, badtunna, värmepump osv. Därför bör kalkylen redovisa hur egenanvändningsgraden har tagits fram och gärna visa känsligheten för exempelvis 40, 50 och 60 % egenanvändning.
3. Värdet 1,65 kr/kWh för egenanvänd el behöver specificeras.
Det bör framgå exakt vilka kostnader som ingår i detta värde. Är det elpris, överföringsavgift, energiskatt och moms? Ingår fasta avgifter? Fasta avgifter bör inte räknas som en besparing eftersom de normalt finns kvar även om man installerar solceller.
4. 55 öre/kWh för såld el behöver också specificeras.
Är detta ett antaget spotpris, ett faktiskt ersättningspris från elhandlaren eller inklusive nätnytta? Eftersom ersättningen varierar med elpriset blir ett konstant pris under 30 år ett mycket grovt antagande.
5. Återbetalningstiden bör anges med rätt definition.
Det är stor skillnad mellan payback modellen som återbetalningstid och diskonterad återbetalningstid med 4 % kalkylränta. De bör redovisas separat. Annars kan exempelvis “34 års återbetalningstid” lätt uppfattas som att investeringen faktiskt tar 34 år att betala tillbaka, vilket inte stämmer.
6. Kalkylen ger en precision som indata inte motiverar.
När framtida elpriser, försäljningsersättning, egenanvändning, underhåll och växelriktarbyte är uppskattningar är det missvisande att presentera exempelvis “34 år och 1 månad” som ett exakt resultat. Det vore bättre att visa ett intervall eller flera scenarier.
Jag skulle därför gärna se kalkylen kompletterad med payback-modellen som återbetalningstid, faktisk förstaårs-ROI och NPV vid 4 % kalkylränta, samt ett par scenarier för olika egenanvändningsgrader och elpriser.
Glöm inte visa den bakomliggande beräkningen för hur du kommer fram till 2,3 % ROI och 34 år och 1 månads återbetalning för 10 kWp?
En annan sak jag upptäckte med den fantastiska kalkylen.
Du jämför LCOE med ett elpris som om de vore samma sak
Du anger exempelvis för 10 kWp:
LCOE: 1,02 kr/kWh
Det är intressant, men LCOE på cirka 1,02 kr/kWh kan inte ensamt användas för att avgöra om solceller är lönsamma.
En producerad kWh har olika ekonomiskt värde beroende på om den:
Du jämför LCOE med ett elpris som om de vore samma sak
Du anger exempelvis för 10 kWp:
LCOE: 1,02 kr/kWh
Det är intressant, men LCOE på cirka 1,02 kr/kWh kan inte ensamt användas för att avgöra om solceller är lönsamma.
En producerad kWh har olika ekonomiskt värde beroende på om den:
- används direkt i huset
- används för billaddning
- lagras
- säljs när spotpriset är högt
- säljs när priset är lågt
Från att veta allt, till att utlova kalkyl, till att leverera en bild, till att kalkylen är ett utkast, till att kalkylen läcker som ett såll.
Mysteriet ligger inte att kalkylen brister, det visste vi ju redan innan eftersom vi följt den allt mer förvirrade argumentationen, den stora frågan är -varför?
Vad är det som driver en individ att med sådan besatthet ge sig på andras val, det är ju med i -En man som heter Ove, (Saab vs Volvo) men det är ju fiktion och används för att förstärka en fiktiv karaktär, är han i karaktär här kanske, jag vet inte men det är märkligt.
Vad är det som driver en individ att med sådan besatthet ge sig på andras val, det är ju med i -En man som heter Ove, (Saab vs Volvo) men det är ju fiktion och används för att förstärka en fiktiv karaktär, är han i karaktär här kanske, jag vet inte men det är märkligt.
Det var växelriktaren som du räknade med skulle ha en service kostnad.
Jag tyckte att under dess garantitid på 15 år fanns inte den kostnaden och skulle därför inte räknas och att en ny sannolikt är billigare den dagen den går sönder.
Samma med paneler med effektgaranti, dom ska inte heller belastas med servicekostnad.
Jag tror att det kommer att bytas ut många växelriktare, men även t.ex. laddboxar för elbilar de närmaste 5-15 åren, inte för att de är trasiga, utan för att man vill åt ny funktionalitet.
Jag förväntar mig att det så småningom utkristalliserar sig en standard för hur alla olika slags elförbrukare och elproducerande saker snackar med varandra och att man sen styr stora delar av husets elförbrukning med ett sådant protokoll, och aktuella elpriser, elpris och väder-prognoser och allt möjligt annat som indata.
Den dagen börjar gamla prylar att kännas ... väldigt gamla ...
Alltså, värmepumpar, diskmaskiner osv osv, kan/kommer också bli en del av detta.
Jag förväntar mig att det så småningom utkristalliserar sig en standard för hur alla olika slags elförbrukare och elproducerande saker snackar med varandra och att man sen styr stora delar av husets elförbrukning med ett sådant protokoll, och aktuella elpriser, elpris och väder-prognoser och allt möjligt annat som indata.
Den dagen börjar gamla prylar att kännas ... väldigt gamla ...
Alltså, värmepumpar, diskmaskiner osv osv, kan/kommer också bli en del av detta.