Hej.
När jag polerade det gamla golvet så använde jag samma olja som jag hade oljat in det med från början, dvs en vitpigmenterad olja. Som jag har förstått processen så bleker lutet golvet för att ge en ljusare, bestående, ton och den pigmenterade oljan förstärker effekten.
Jag upplevde att golven blev nära nog som de var precis efter slipning och behandling efter att jag hade polerat dem med den pigmenterade oljan. Självklart tar det inte bort fysiska skador
Jag kommer inte ihåg vad det var för märke på oljan som jag använde, tyvärr. Det var iaf en röd burk...
När jag polerade det gamla golvet så använde jag samma olja som jag hade oljat in det med från början, dvs en vitpigmenterad olja. Som jag har förstått processen så bleker lutet golvet för att ge en ljusare, bestående, ton och den pigmenterade oljan förstärker effekten.
Jag upplevde att golven blev nära nog som de var precis efter slipning och behandling efter att jag hade polerat dem med den pigmenterade oljan. Självklart tar det inte bort fysiska skador
Jag kommer inte ihåg vad det var för märke på oljan som jag använde, tyvärr. Det var iaf en röd burk...
Va bra, men vad hände med det vita pigmentet där skadorna var? Ansamlades det pigment i dessa så att det såg prickigt ut?Sailorman skrev:Hej.
Jag upplevde att golven blev nära nog som de var precis efter slipning och behandling efter att jag hade polerat dem med den pigmenterade oljan. Självklart tar det inte bort fysiska skador
Jag håller med tompa_70. Skulle aldrig förlita mig på att ett oljat golv håller i längden. Endast lack ger en relativt lättskött yta och det är väl det man vill uppnå i ett kök där det slabbas.
Håller gör det. Vi har ett oljat, mycket välandvänt, köksgolv som är drygt fem år vid det här laget. Vi har förvisso transformerat det till ett skurgolv, annars får man olja in ofta, förstås. Därför är jag duktigt skeptisk till att pigmenterade golv håller sig fina på lång sikt. Tanken är ju inte att man ska behöva slipa om dem med 6-8 årsintervaller tänker jag.
Hos oss är det så pass nött i slitstråken (gångstråk och sittplats) att splintveden är borta. Det är den inte alls under mattor och fönster tex. Skulle det varit oljat hade man fått fylla på där varje/vartannat år, minst.
Fördelen med opigmenterad olja är ju att man kan fylla på precis där det bara behövs.
Hos oss är det så pass nött i slitstråken (gångstråk och sittplats) att splintveden är borta. Det är den inte alls under mattor och fönster tex. Skulle det varit oljat hade man fått fylla på där varje/vartannat år, minst.
Fördelen med opigmenterad olja är ju att man kan fylla på precis där det bara behövs.
Hur lång tid skulle du uppskatta att det tog innan golvet "blev skurgolv"? Har varit inne på att lägga ett oljat trägolv i köket om inte det gamla som just nu ligger begravt under spån och plast inte går att rädda. Men funkar det att skura upp en skapligt tålig yta även i köket så skulle jag helt klart föredra det framför att olja.TorpSara skrev:
Har haft lackat golv i köket och det kommer jag aldrig göra om. Slits jättefult, vattnet letar sig ner i sprickor i lacken och ger fula fläckar. Det var snyggt något år, sen blev det bara fulare och fulare. Nu oljat golv, håller sig snyggt och är väldigt lättskött.
Hej.Raceman skrev:Va bra, men vad hände med det vita pigmentet där skadorna var? Ansamlades det pigment i dessa så att det såg prickigt ut?
Nej det kan jag inte påstå att jag upplevde. De flesta fysiska skador, tappade saker som gjort avtryck etc, går att få att "svälla" upp ganska bra genom att fukta skadan.
Jag har som sagt inte upplevt att det skulle vara väldigt mycket jobb med att ha pigmenterat, oljat golv i köket. I vårt fall sitter ju "grundfärgen" i träet genom lutets blekning.
