Banker och kontanter

[hsd]

Eller så körde Gotland på gamla kassasystemet , gissar bara, det var flera orter som inte drabbades
Göm inte att det är fler som drabbats tex. SJ , och någon apotekskjedja
Detta var ju worldwide med 1000 tals drabbade

 

[Jonas Persson]

Men för att hålla oss till trådens ämne, många ser denna attack som ett skäl att återinföra kontanter som det primära betalningsmedlet.

Tyvärr är det inte så enkelt eller ens relaterat till kontanter. Coops problem just nu är inte kontanter och andra betalmedel utan alla andra funktioner som kassaapparaten av idag tillhandahåller. Världen har på många sätt förändrats och kräver datorer och de i sin tur trycker undan kontanter.

• Utbudet är idag mycket större och därför svårare (omöjligt) att hantera manuellt. Datorer ser till att lagersaldot uppdateras och prognostiserar framtida behov.
• Prissättning av varor ändras hela tiden och olika rabattsystem och förmåner ska registreras. Få varor har en prislapp utan det visas på en display på hyllkanten.
• Just livsmedelsbutiker har mycket mer färskvaror som levereras just in time
• Läste att en mindre livsmedelsbutik har 8-9000 olika varor
• Löner har gått upp och det är dyrt att bemanna med lika mycket personal som förr. Fundera på hur det var förr när kassörskan manuellt slog in priset på alla varor och du stod och trampade när personen före skulle skriva en check eller plocka fram växel. Idag klarar betydligt färre kassörskor av att hantera kunderna och det minskar lönekostnaderna. Det nya är obemannade kontantlösa butiker där kunden gör alla steg själv.
• Många har bytt ut plånboken eller handväskan mot sin smartphone, man vill inte släpa på mer.
• Swish ersatte för många de sista kontanterna när affärer mellan privatpersoner görs den vägen.
• Kassalagen från 2010 ställer helt andra krav än tidigare.
• Vi har tre olika momssatser som måste redovisas och beräknas, hopplöst hos affärer som Coop där alla tre förekommer
• Globalisering, allt hänger idag ihop på ett sätt som inte fanns tidigare.
• Pengatvätt, kontanters styrka är också dess svaghet, de går inte att spåra
• Rånrisken, hur vanligt är det idag med rån av dagskassan eller bankrån? Det är många personer som slipper få sina liv förstörda efter att ha upplevt ett rån.
• Det kostar stora belopp att hantera kontanter. Bland annat ska de räknas, fraktas säkert och bytas ut när de blir slitna.

En del av punkterna ovan utesluter inte kontanter, men allt detta sammantaget gör att samhället går mot att bli kontantlöst och mindre anonymt, på gott eller ont. Samtidigt får man inte glömma att mycket har blivit bättre utan kontanter.

En snarlik diskussion kan man föra om banker, ingen bank skulle klara sig en sekund utan datorer. Papper, penna och miniräknare är helt omöjligt att använda 2021. De har också bytt ut de gamla rutinerna, inklusive olika värdepapper, mot datorer.

Hur vi får ett 100% robust samhälle utan kontanter eller gammaldags banker vet jag inte och det är oroande, men jag tror inte vi kommer att gå tillbaks till kontanter då så mycket annat förändrats sedan dess storhetstid. Troligtvis kommer IT-säkerhetsarbetet att mer eller mindre hålla tillbaks riskerna och en kapprustning att fortgå mellan samhället och de på den mörka sidan. Men det blir aldrig perfekt och fall som med Coop kommer att ske igen.

 

[Jonas Persson]

Eller så körde Gotland på gamla kassasystemet , gissar bara, det var flera orter som inte drabbades
Göm inte att det är fler som drabbats tex. SJ , och någon apotekskjedja
Detta var ju worldwide med 1000 tals drabbade

Precis Coop är bara en av många. Trusec hade en presentation tidigare idag.

 

[heimlaga]

Vill man inte ha kontanter så blir man tvungen att återgå till att ta betalt i kopparskrot enligt vikt.
I Finland och många andra länder används fortfarande mycket kontanter och det fungerar.

 

[useless]

Kontanter fungerar även i Sverige, men det är inte det som är problemet för Coop.

 

[LaT]

Dom har kanske inte kommit på iden att ta betalt i kontanter under avbrottstiden? Det kan varje småunge på skol-loppis.

Och alla priser? Vem kommer ihåg dom?
Speciellt om hyllkants etiketterna är elektroniska.

Tänkte inte på det

 

[Thomas_Blekinge]

Men för att hålla oss till trådens ämne, många ser denna attack som ett skäl att återinföra kontanter som det primära betalningsmedlet.

Tyvärr är det inte så enkelt eller ens relaterat till kontanter. Coops problem just nu är inte kontanter och andra betalmedel utan alla andra funktioner som kassaapparaten av idag tillhandahåller. Världen har på många sätt förändrats och kräver datorer och de i sin tur trycker undan kontanter.

• Utbudet är idag mycket större och därför svårare (omöjligt) att hantera manuellt. Datorer ser till att lagersaldot uppdateras och prognostiserar framtida behov.
• Prissättning av varor ändras hela tiden och olika rabattsystem och förmåner ska registreras. Få varor har en prislapp utan det visas på en display på hyllkanten.
• Just livsmedelsbutiker har mycket mer färskvaror som levereras just in time
• Läste att en mindre livsmedelsbutik har 8-9000 olika varor
• Löner har gått upp och det är dyrt att bemanna med lika mycket personal som förr. Fundera på hur det var förr när kassörskan manuellt slog in priset på alla varor och du stod och trampade när personen före skulle skriva en check eller plocka fram växel. Idag klarar betydligt färre kassörskor av att hantera kunderna och det minskar lönekostnaderna. Det nya är obemannade kontantlösa butiker där kunden gör alla steg själv.
• Många har bytt ut plånboken eller handväskan mot sin smartphone, man vill inte släpa på mer.
• Swish ersatte för många de sista kontanterna när affärer mellan privatpersoner görs den vägen.
• Kassalagen från 2010 ställer helt andra krav än tidigare.
• Vi har tre olika momssatser som måste redovisas och beräknas, hopplöst hos affärer som Coop där alla tre förekommer
• Globalisering, allt hänger idag ihop på ett sätt som inte fanns tidigare.
• Pengatvätt, kontanters styrka är också dess svaghet, de går inte att spåra
• Rånrisken, hur vanligt är det idag med rån av dagskassan eller bankrån? Det är många personer som slipper få sina liv förstörda efter att ha upplevt ett rån.
• Det kostar stora belopp att hantera kontanter. Bland annat ska de räknas, fraktas säkert och bytas ut när de blir slitna.

En del av punkterna ovan utesluter inte kontanter, men allt detta sammantaget gör att samhället går mot att bli kontantlöst och mindre anonymt, på gott eller ont. Samtidigt får man inte glömma att mycket har blivit bättre utan kontanter.

En snarlik diskussion kan man föra om banker, ingen bank skulle klara sig en sekund utan datorer. Papper, penna och miniräknare är helt omöjligt att använda 2021. De har också bytt ut de gamla rutinerna, inklusive olika värdepapper, mot datorer.

Hur vi får ett 100% robust samhälle utan kontanter eller gammaldags banker vet jag inte och det är oroande, men jag tror inte vi kommer att gå tillbaks till kontanter då så mycket annat förändrats sedan dess storhetstid. Troligtvis kommer IT-säkerhetsarbetet att mer eller mindre hålla tillbaks riskerna och en kapprustning att fortgå mellan samhället och de på den mörka sidan. Men det blir aldrig perfekt och fall som med Coop kommer att ske igen.

Du har inte riktigt fattat poängen. Det gäller inte att återgå till enbart kontanter som betalningsmedel men att i alla fall ha kontanter som plan B. En veckas avbrott i elektroniska system borde man klara med kontanter som betalning. Under den tiden behöver man inte tillhandahålla mer än ett par hundra viktiga artiklar i begränsad mängd. Kunden behöver inte köpa tryfflad olivolja under den tiden.
Men för COOP och andra är det tydligen enklare att stänga och få förlusten täckt av någon försäkring än att ta sitt ansvar för försörjningen av befolkningen.

 

[useless]

Ja, varför har så många snöat in på att Coops stängning skulle ha med oförmågan att ta emot kontanter att göra? Anledningen är ju dels att det är omöjligt för kassörskan att veta vad sakerna kostar och dels att lagen kräver att kunden får ett detaljerat kvitto med ett antal uppgifter på.
Skulle kassörskan springa runt i butiken och kolla alla priser och sen sitta och plita ner ett kvitto för hand så skulle inte omsättningen eller mängden nöjda kunder bli särskilt stor...
Alternativet är att dom prismärker alla varor, men då hade dom också behövt ha butiken stängd några dagar innan det var klart.

Coops lösning är deras nya app där man scannar varorna, får rätt pris direkt, betalar och köpet lagras elektroniskt med alla de detaljer skatteverket kräver.


Sen är det ju en massa andra saker kopplade till kassasystemet. Lagersaldon och bokföring t ex. Det administrativa jobbet för att komma ikapp där är ganska omfattande och är nog en viktig parameter bakom beslutet att stänga.

 

[useless]

Men för COOP och andra är det tydligen enklare att stänga och få förlusten täckt av någon försäkring än att ta sitt ansvar för försörjningen av befolkningen.

Vad jag vet finns det inga regler som säger att ett kommersiellt företag måste ha öppet specifika tider för att serva befolkningen. Om en butik vill hålla stängt varenda lördag och söndag så är det upp till dom. Tycker du att det är dåligt så får du starta en konkurrerande verksamhet.

 

[Jonas Persson]

Du har inte riktigt fattat poängen. Det gäller inte att återgå till enbart kontanter som betalningsmedel men att i alla fall ha kontanter som plan B. En veckas avbrott i elektroniska system borde man klara med kontanter som betalning. Under den tiden behöver man inte tillhandahålla mer än ett par hundra viktiga artiklar i begränsad mängd. Kunden behöver inte köpa tryfflad olivolja under den tiden.
Men för COOP och andra är det tydligen enklare att stänga och få förlusten täckt av någon försäkring än att ta sitt ansvar för försörjningen av befolkningen.

En viktig punkt vid incidenter är att förstå och fatta beslut om och när plan B ska aktiveras. Coop kan säkert göra det du beskriver, men det som hänt bedömdes inte som så illa att det var värt att gå den vägen.

Man räknade med att komma tillbaks till normala rutiner inom tillräckligt kort tid och arbetet att återställa röran som plan B skulle skapa var inte värt det.

Men om Coop t ex haft 90% av marknaden eller om man bedömde att det skulle ta en månad att komma tillbaka hade man säkert lagt tid och pengar på att starta upp något temporärt som löste det mest akuta.

Ingen planerar för osannolika riskerna som denna. Hur många gånger har det hänt i världen? Blir det vanligare måste man börja ta med det i planeringen.

 

[Nötegårdsgubben]

Ingen planerar för osannolika riskerna som denna.

Oerhört svårt att veta. Vi ser ju bara effekterna på företag som inte planerat för det. Hos de andra funkar det ju bara. För planeringen är förstås normalt något annat än att ha ett lager med prislappspistoler och manuella kassor.

 

[Thomas_Blekinge]

ngen planerar för osannolika riskerna som denna.

Det är jag inte så säker på. I olika brancher planeras för ganska osannolika händelser. T ex dimensioneras vissa offshore-anläggningar för väderfenomen som beräknas inträffa en gång på 10000 år.
I bästa fall planerar kärnkraftsföretag för ganska osannolika händelser. Jag kaan tänka mig att det finns också planer för händelsen att två tåg kolliderar med hög fart någonstans.
Å andra sidan är jag rädd för att man i Sverige har en tendens att stoppa huvud i sanden och förbiser riskerna.Skogsbränderna var ett exempel för det.

 

[Jonas Persson]

Oerhört svårt att veta. Vi ser ju bara effekterna på företag som inte planerat för det. Hos de andra funkar det ju bara. För planeringen är förstås normalt något annat än att ha ett lager med prislappspistoler och manuella kassor.

Å andra sidan är jag rädd för att man i Sverige har en tendens att stoppa huvud i sanden och förbiser riskerna.Skogsbränderna var ett exempel för det.

Det kostar tid och pengar att hålla plan B uppdaterad och fungerande. Jag tror få företag har planer där plan-B är fullt utvecklad och beredd. Det är mer troligt att man gör vad man kan för att plan B aldrig ska behöva tillämpas. Tror inte de insett det när planen med en app kom upp på bordet, men deras Scan & Pay är ett bra exempel på hur man kan fortsätta verksamheten trots att stora delar av infrastrukturen kraschat.

Plan B måste också kunna hantera många olika fall och blir därför flera planer som genererar än mer kostnader att underhålla. Därför går man gärna vägen att se till att den vanliga driften aldrig stannar helt och om den gör det, se till att återskapandet sker snabbt nog. Säg att det tar en dryg vecka för Coop att komma tillbaks igen. Det är för kort tid för att gå till en rudimentär plan B med manuella kassor mm.

Sverige är säkerligen invaggat i en falsk trygghet. Ett land som drabbas av få naturkatastrofer och inte haft krig på 200 år blir lite avtrubbat...

 

[blackarrow]

Och vad nytta gör en brandvägg med skit på båda sidor?
Återigen, brandväggar var klassat som mycket säkert för tjugo år sedan, idag är det ett litet gupp för den som vill in.

Just kassaapparater borde inte utgöra någon säkerhetsrisk i sig på insidan av brandväggen.
För tjugo år sedan hade dagens tekniska lösningar förmodligen ansetts osäkra och inte tillåtits.

Att planera för det COOP råkade ut för är väl som om en privatperson skulle planera för hur man ska återställa en dator som gjorts obrukbar av ett virus som installerats på datorn av antivirus-programvaran.

Du har ju helt rätt i att en brandvägg inte hjälper mot tex virus i antivirusprogramvaran.

 

[Jonas Persson]

För tjugo år sedan hade dagens tekniska lösningar förmodligen ansetts osäkra och inte tillåtits.

Både ja och nej, vi har idag säkerhetsfunktioner som man på den tiden bara kunde drömma om, t ex applikationsbrandväggar. Kryptering av trafik är ett annat område som knappt fanns på den tiden. Båda dessa exempel kräver processorkraft som inte fanns för tjugo år sedan.