Avtal uppdelning/styckning fastighet
Tänkte att det kanske går att få nått gott råd här och ska försöka vara så tydlig som möjligt.
Det gäller en jordbruksfastighet med skogsmark, den består av fyra icke sammanhängande områden.
Ett av dessa områden nyttjas idag främst som fritidsboende, övriga tre områden har ingen som helst bebyggelse.
Tanken är nu att vi ska låta föräldrarna stå kvar som ägare ytterligare en tid, men att jag och mitt syskon redan nu gör upp om vem som ska få vilken del av denna lott som idag används som fritidsboende.
Anledningen är att vi då kan börja pyssla med "vårat" på den del av gården som framöver kommer tillfalla oss.
Så det skulle behövts upprättas ett avtal som tydlig visar hur denna marklott ska styckas.
Att båda parter ska dela på uppkomna kostnader i samband med detta.
Samtidigt ska det framgå att det tre lotterna som består av skog äger vi 50/50.
Det ska också räcka med att en av oss meddelar att man vill fullfölja kontraktets innebörd och stycka fastigheten. Det ska alltså redan vara påskrivet och klart att båda accepterat denna lösning.
Antar då att om ingen av oss köper loss de tre skogsområdena av den andra så kommer det behöva styckas i tre fastigheter, en var utav den lotten med fritidshus och en utav skogsområdena vilken man då fortfarande äger tillsammans.
Syftet är att vi båda ska känna oss trygga med de investeringar vi gör på den del av gården som ska komma att bli våran. Det kan ju också bli så att föräldrarna skriver ner hela fastigheten på oss i befintligt skick och att vi fortsätter samäga hela kakan. Det finns ju en del ekonomiska fördelar med detta. Men skulle någon vilja sälja sin del (eller liknande) så ska det vara glasklart vad man har rätt till. D.v.s. sin del av lotten med fritidshus och hälften av värdet på de tre skogslotterna.
Har någon erfarenhet av liknande uppgörelser så får ni gärna dela med er av detta =)
Notis: Lantmäteriet kan ju såklart säga ett och annat om den tänkta styckningslinjen, men har pratat med dem och de ser inget hinder till att klyva på detta sätt idag. Men vi måste nog ändå få till några ord i avtalet om hur vi går till väga om de i framtiden skulle hitta på något som innebär att vi inte får dela gården på det sätter som framgår i avtalet.
Det gäller en jordbruksfastighet med skogsmark, den består av fyra icke sammanhängande områden.
Ett av dessa områden nyttjas idag främst som fritidsboende, övriga tre områden har ingen som helst bebyggelse.
Tanken är nu att vi ska låta föräldrarna stå kvar som ägare ytterligare en tid, men att jag och mitt syskon redan nu gör upp om vem som ska få vilken del av denna lott som idag används som fritidsboende.
Anledningen är att vi då kan börja pyssla med "vårat" på den del av gården som framöver kommer tillfalla oss.
Så det skulle behövts upprättas ett avtal som tydlig visar hur denna marklott ska styckas.
Att båda parter ska dela på uppkomna kostnader i samband med detta.
Samtidigt ska det framgå att det tre lotterna som består av skog äger vi 50/50.
Det ska också räcka med att en av oss meddelar att man vill fullfölja kontraktets innebörd och stycka fastigheten. Det ska alltså redan vara påskrivet och klart att båda accepterat denna lösning.
Antar då att om ingen av oss köper loss de tre skogsområdena av den andra så kommer det behöva styckas i tre fastigheter, en var utav den lotten med fritidshus och en utav skogsområdena vilken man då fortfarande äger tillsammans.
Syftet är att vi båda ska känna oss trygga med de investeringar vi gör på den del av gården som ska komma att bli våran. Det kan ju också bli så att föräldrarna skriver ner hela fastigheten på oss i befintligt skick och att vi fortsätter samäga hela kakan. Det finns ju en del ekonomiska fördelar med detta. Men skulle någon vilja sälja sin del (eller liknande) så ska det vara glasklart vad man har rätt till. D.v.s. sin del av lotten med fritidshus och hälften av värdet på de tre skogslotterna.
Har någon erfarenhet av liknande uppgörelser så får ni gärna dela med er av detta =)
Notis: Lantmäteriet kan ju såklart säga ett och annat om den tänkta styckningslinjen, men har pratat med dem och de ser inget hinder till att klyva på detta sätt idag. Men vi måste nog ändå få till några ord i avtalet om hur vi går till väga om de i framtiden skulle hitta på något som innebär att vi inte får dela gården på det sätter som framgår i avtalet.
Tror att det finns en del svårigheter här.
Om du ex. skulle sälja en fastighet som du i nuläget faktiskt äger. Du skriver ett avtal om försäljning, där du och köpare är övverens om ett tillträde ex. om 6 månader. Så går det till normalt, allt är frid o fröjd.
Men om ni skriver samma avtal, och stipulerar att tillträde skall ske om 10 år. Då är avtalet ogiltigt. Jag har inte koll på exakt vilka tidsfrister som får förekomma.
I det här fallet så skulle ju ett dylikt avtal upprättas som dels gäller en fastighet som ingen av er äger i nuläget, dels skall avtalet "exekveras" långt in i framtiden, och en tid som dessutom är okänd i nuläget.
En tänkbar väg här skulle ju vara om ni redan idag gör de avstyckningar som ni avser, men med föräldrarna som ägare även framöver, och att föräldrarna skriver testamente som gör att resp. syskon får ärva just det som ni nu är överens om.
Det är fullt möjligt att det finns andra lösningar. Oavsett hur ni gör så bör man vara medveten om att det finns en hel del "falluckor" i arvslagstiftningen. Så ni bör låta en advokat titta på lösningarna.
Ex. så är det många som inte vet, men blir smärtsamt uppmärksammade på att gåvor från föräldrar räknas som förskott på arv i normalfallet. Och även om värdet av gåvan (=det förtida arvet) normalt sett räknas på värdet när gåvan uppstod, så finns det omständigheter som gör att man ibland istället räknar värdet på dödsdagen. Så någon kan ha fått ex. en sommarstuga i gåva för 20 år sedan, värd 200 000 (minus lånen), syskonen fick då kanske motsvarande kontanter. men i extrema fall kan då ett syskon vid boupteckningen få igenom att den som fick fastighetem, ju inte fick 200 00, utan ärvde 1,5 milj. som är dagsvärdet. och att övriga arvingar skall kompenseras.
Om du ex. skulle sälja en fastighet som du i nuläget faktiskt äger. Du skriver ett avtal om försäljning, där du och köpare är övverens om ett tillträde ex. om 6 månader. Så går det till normalt, allt är frid o fröjd.
Men om ni skriver samma avtal, och stipulerar att tillträde skall ske om 10 år. Då är avtalet ogiltigt. Jag har inte koll på exakt vilka tidsfrister som får förekomma.
I det här fallet så skulle ju ett dylikt avtal upprättas som dels gäller en fastighet som ingen av er äger i nuläget, dels skall avtalet "exekveras" långt in i framtiden, och en tid som dessutom är okänd i nuläget.
En tänkbar väg här skulle ju vara om ni redan idag gör de avstyckningar som ni avser, men med föräldrarna som ägare även framöver, och att föräldrarna skriver testamente som gör att resp. syskon får ärva just det som ni nu är överens om.
Det är fullt möjligt att det finns andra lösningar. Oavsett hur ni gör så bör man vara medveten om att det finns en hel del "falluckor" i arvslagstiftningen. Så ni bör låta en advokat titta på lösningarna.
Ex. så är det många som inte vet, men blir smärtsamt uppmärksammade på att gåvor från föräldrar räknas som förskott på arv i normalfallet. Och även om värdet av gåvan (=det förtida arvet) normalt sett räknas på värdet när gåvan uppstod, så finns det omständigheter som gör att man ibland istället räknar värdet på dödsdagen. Så någon kan ha fått ex. en sommarstuga i gåva för 20 år sedan, värd 200 000 (minus lånen), syskonen fick då kanske motsvarande kontanter. men i extrema fall kan då ett syskon vid boupteckningen få igenom att den som fick fastighetem, ju inte fick 200 00, utan ärvde 1,5 milj. som är dagsvärdet. och att övriga arvingar skall kompenseras.
Okej, vi skulle kunna förenkla villkoren en del.
Våra föräldrar skulle såklart och vara med på detta.
Så alltså skulle jag, mitt syskon och mina föräldrar göra upp om ett avtal som samtliga skriver på.
Detta avtal skulle då beskriva hur denna fastighet ska styckas när arvet ska till att delas upp.
Också att barn X då ska ha fastigheten A, barn Y ska ha fastigheten B och fastigheten C ska ägas gemensamt eller så att säga tillhöra det övriga arvet.
Då kommer alltså föräldrarna äga fastigheten livet ut, men samtidigt borde det vara möjligt att tidigarelägga uppdelningen enligt avtalet så länge alla parterna i avtalet skulle vilja det.
Men viktigt är ju att detta ska vara den ENDA möjliga utgången så länge inte alla tre parter är överens om annat.
Den ska inte kunna säljas eller liknande.
Syftet är ju att mitt syskon och jag ska kunna känna oss trygga i de investeringar vi gör på våran framtida fastighet.
Detta borde väl vara fullt möjligt att komma till rätta med.
Våra föräldrar skulle såklart och vara med på detta.
Så alltså skulle jag, mitt syskon och mina föräldrar göra upp om ett avtal som samtliga skriver på.
Detta avtal skulle då beskriva hur denna fastighet ska styckas när arvet ska till att delas upp.
Också att barn X då ska ha fastigheten A, barn Y ska ha fastigheten B och fastigheten C ska ägas gemensamt eller så att säga tillhöra det övriga arvet.
Då kommer alltså föräldrarna äga fastigheten livet ut, men samtidigt borde det vara möjligt att tidigarelägga uppdelningen enligt avtalet så länge alla parterna i avtalet skulle vilja det.
Men viktigt är ju att detta ska vara den ENDA möjliga utgången så länge inte alla tre parter är överens om annat.
Den ska inte kunna säljas eller liknande.
Syftet är ju att mitt syskon och jag ska kunna känna oss trygga i de investeringar vi gör på våran framtida fastighet.
Detta borde väl vara fullt möjligt att komma till rätta med.
Håller med hempularen, ett sådant avtal går näppeligen att få juridisk tyngd på. Så länge föräldrarna äger fastigheterna kan de alltid göra ändringar. Vad är det som gör dig så orolig? Föräldrarna har väl skrivit testamente med denna innebörd. Och vill de göra ändringar i testamentet är det inte något du kan påverka.
Får ju som sagt kolla med något juridiskt ombud, men tänkte att man kunde komma en bit på vägen själv. Tycket det borde vara en vanlig situation.
Främsta anledningen är ju att den ena parten kanske investerar massa tid och pengar på din del av tomten som man idag kommit överens om att ska tillfalla denne i arvet. Och den andra kanske inte gör något värdehöjjande alls.
Dumt om det skulle bli några oklarheter och den andra skulle göra anspråk på halva värdet av hela fastigheten som den ser ut på papperet idag.
Vi vill ju båda kunna bygga osv utan att riskera att den andra skulle kunna göra anspråk på det den andra gjort. Även om allt är frid och fröjd idag är det ju bra att vara tydlig.
Inga fallgropar.
Känns ju konstigt om man inte skulle kunna få till en trygg framtid för alla om alla nu vill samma sak.
Främsta anledningen är ju att den ena parten kanske investerar massa tid och pengar på din del av tomten som man idag kommit överens om att ska tillfalla denne i arvet. Och den andra kanske inte gör något värdehöjjande alls.
Dumt om det skulle bli några oklarheter och den andra skulle göra anspråk på halva värdet av hela fastigheten som den ser ut på papperet idag.
Vi vill ju båda kunna bygga osv utan att riskera att den andra skulle kunna göra anspråk på det den andra gjort. Även om allt är frid och fröjd idag är det ju bra att vara tydlig.
Inga fallgropar.
Känns ju konstigt om man inte skulle kunna få till en trygg framtid för alla om alla nu vill samma sak.
Styck av fastigheten som ni vill. Köp varsin tomt och antingen betalar ni eller så får ni köpesumman i lån av föräldrana.
Sen kan ni bygga fritidshus och göra vad ni vill med fastigheten.
Och skulle du få bråk med familjen kan ni bara sälja utan att ni också behöver bråka om fastigheten
Sen kan ni bygga fritidshus och göra vad ni vill med fastigheten.
Och skulle du få bråk med familjen kan ni bara sälja utan att ni också behöver bråka om fastigheten
Får man vara nyfiken och fråga vilka de andra faktorer är?
Nu skall jag börja med att säga att jag är inte jurist, jag kan ha fått allt om bakfoten.Tavvo skrev:
Men en av de grundläggande principerna i jordabalken, som är den lag som styr ägande och överlåtelser av fastigheter. Är att du som ägare av en fastighet skall ha full "rådighet" över fastigheten. Därmed så är det mesta i form av optionsavtal (om framtida försäljning) och liknande ogiltigt.
Om du köper en fastighet så får det inte finnas avtal om ex. hembud, typ att säljaren skall ha en rättighet att köpa tillbaka under vissa omständigheter osv. Det finns en del special undantag från den regeln.
Men grundprincipen är att om du köper en fastighet så får det inte finnas några sidoavtal som begränsar din rätt till fastigheten, för då får du inte lagfart, alternativt så kan lagfarten bli ogiltigförklarad om dylika sidoavtal dyker upp senare, du har fått lagfart på falska grunder.
På samma sätt så kan man inte när man äger en fastighet ingå avtal som begränsar dina rättigheter till fastigheten. Typ att lova att bara sälja till person X, och senast om 15 år. Sådana avtal är oftast ogiltiga.
Det du vill göra är ungefär en sådan konstruktion. Du vill dels ha ett avtal som begränsar föräldrarnas rätt att välja hur de skall sälja/testamentera fastigheten, dels begränsar framtida arvingars rätt till sin ärvda fastighet.
Dvs. jag tror inte att ett sådant avtal är giltigt.
Det närmaste jag kan komma på är att dina föräldrar testamenterar i enlighet med det ni vill komma övverens om. Men då måste det som testamenteras vara definierat, du kan inte i ett testamente speca att en fastighet skall delas senare på ett specifikt sätt, den slutliga placeringen av en avstyckning bestäms av lantmäteriet, inte nödvändigtvis där den som beställer avstyckningen vill ha gränsen.
Dvs. om de fastigheter som skall testamenteras bildas genom avstyckning, och därefter skricvs in i testamente, så kommer du rätt nära det du vill.
Fortfarande har du då inga garantier för att inte föräldrarna senare ändrar testamentet och river upp allting. Och konstigare saker har hänt när folk blir gamla och halvgaggiga.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Dessutom förstår jag det som att ni vill avtala om hur ni ska skifta ett dödsbo som uppstår om X antal år. Och ingen kan veta alls vad detta dödsbo då kommer att innehålla, ingår ens fastigheten där den dagen... Eller hur fastighetens olika delar värderas vid den tiden... Eller vilka som då är dödsbodelägare och vilka andelar av totalsumman de ska ha...
Upplagt för att bli konstigt (ogiltigt?, tolkningstvister?) är min spontana känsla.
Bortsett från de fastighetsjuridiska problemen som nämns ovan.
Sen ska ni tänka på att ni faktiskt inte investerar i "eran del" om ni bygger eller renoverar så länge föräldrarna äger. Ni skänker det som utförs till föräldrarna och det blir en del av det kommande arvet som ska delas utifrån dess värde vid dödsfallet. Om inte tanken är att arvlotterna ska göras olika stora beroende på de tidigare gåvorna, men det borde vara omöjligt att i förväg göra bindande avtal om.
Upplagt för att bli konstigt (ogiltigt?, tolkningstvister?) är min spontana känsla.
Bortsett från de fastighetsjuridiska problemen som nämns ovan.
Sen ska ni tänka på att ni faktiskt inte investerar i "eran del" om ni bygger eller renoverar så länge föräldrarna äger. Ni skänker det som utförs till föräldrarna och det blir en del av det kommande arvet som ska delas utifrån dess värde vid dödsfallet. Om inte tanken är att arvlotterna ska göras olika stora beroende på de tidigare gåvorna, men det borde vara omöjligt att i förväg göra bindande avtal om.
Låter ju som att ni är rörande överens om att det enda alternativet är att stycka upp fastigheten nu. När det är klart lämna över respektive fastighet som det är bestämt, som gåva eller förskott på arv.
Anledningen kan ju t.ex vara att föräldrarna inte vill släppa kakan riktigt än, kostnader som hålls nere om det är En fastighet m.m. ansökan om bygglov och byggen kan dra igång utan att behöva vänta på ett segt lantmäteri. Ja det finns en del till.....
Anledningen kan ju t.ex vara att föräldrarna inte vill släppa kakan riktigt än, kostnader som hålls nere om det är En fastighet m.m. ansökan om bygglov och byggen kan dra igång utan att behöva vänta på ett segt lantmäteri. Ja det finns en del till.....
Nej, jag menar inte att föräldrarna nödvändigtvis behöver släppa marken redan nu. Men om de skriver ett testamente med den önskade fördelningen, så bör det enda problemet vara om de får för sig att ändra testamentet senare.
Den risken får kanske ändå anses som relativt liten. Föräldrarna kan ändå inte göra någon arvslös.
Byggnader som du bygger på marken blir dina, men det blir byggnad på "ofri grund", vilket ställer till problem om du behöver låna till bygget.
Den risken får kanske ändå anses som relativt liten. Föräldrarna kan ändå inte göra någon arvslös.
Byggnader som du bygger på marken blir dina, men det blir byggnad på "ofri grund", vilket ställer till problem om du behöver låna till bygget.
Jo testamentera enligt denna lösning är ju kanske möjligt.
Men finns det också ett avtal mellan mig och mitt syskon så är det väl som sämst värdelöst, men kan ju också bringa viss tyngd. Inte minst för att vi själva ska ha koll på vad som sagts idag.
Har koll på att man inte kan belåna lös egendom på samma sätt som en fastighet man äger. Men lite fundersam kring det här med arrende och avtalstider. Om jag bygger ett hus på denna tomt idag så antar jag att det behövs någon typ av arrende för detta. Nu blir väl kanske inte detta så stort frågetecken i mitt fall eftersom jag med största sannolikhet blir 50 %ig ägare till fastigheten i framtiden. Och så behövs väl inte mitt arrende längre.
Men säg att mitt barn också vill bygga sig ett hus på tomten, antar att det arrendet löper över ett arvsskiftet.
Men förstår att alla sådana här överenskommelser behöver någon form av tidsbegränsning.
Vad händer med arrendatorns byggnad på ofri grund när avtalstiden går ut. Det är ju inte alltid så lätt att flytta ett hus bara sådär. Samtidigt kan väl inte en fastighetsägare bara ta en byggnad som tillhör någon annan.
Så hur brukar sådana situationer sluta, måste fastighetsägaren köpa loss byggnaden eller......
Det var ju en rent allmän fråga, men hade svårt att hitta något om just denna delen på nätet.
Men finns det också ett avtal mellan mig och mitt syskon så är det väl som sämst värdelöst, men kan ju också bringa viss tyngd. Inte minst för att vi själva ska ha koll på vad som sagts idag.
Har koll på att man inte kan belåna lös egendom på samma sätt som en fastighet man äger. Men lite fundersam kring det här med arrende och avtalstider. Om jag bygger ett hus på denna tomt idag så antar jag att det behövs någon typ av arrende för detta. Nu blir väl kanske inte detta så stort frågetecken i mitt fall eftersom jag med största sannolikhet blir 50 %ig ägare till fastigheten i framtiden. Och så behövs väl inte mitt arrende längre.
Men säg att mitt barn också vill bygga sig ett hus på tomten, antar att det arrendet löper över ett arvsskiftet.
Men förstår att alla sådana här överenskommelser behöver någon form av tidsbegränsning.
Vad händer med arrendatorns byggnad på ofri grund när avtalstiden går ut. Det är ju inte alltid så lätt att flytta ett hus bara sådär. Samtidigt kan väl inte en fastighetsägare bara ta en byggnad som tillhör någon annan.
Så hur brukar sådana situationer sluta, måste fastighetsägaren köpa loss byggnaden eller......
Det var ju en rent allmän fråga, men hade svårt att hitta något om just denna delen på nätet.
Ang. byggnader på ofri grund, inget område jag kan mer om än vad jag läst i trådar här. Det finns ett visst skydd för en arrendator, han har ofta en rätt att få avtalet förlängt när det går ut. Jämför besittningssydd till hyreslägenhet.
Men det finns stora möjligheter fr en fatighetsägare att runda de skydden.
OM det kommer i det läget att byggnaden inte längre har rätt att stå där, då är den i princip värdelös. Du som husägare har ingen annan att sälja till än fastighetsägaren, alternativt riva eller flytta byggnaden.
Men det finns stora möjligheter fr en fatighetsägare att runda de skydden.
OM det kommer i det läget att byggnaden inte längre har rätt att stå där, då är den i princip värdelös. Du som husägare har ingen annan att sälja till än fastighetsägaren, alternativt riva eller flytta byggnaden.
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Här finns lite att läsa: http://www.arrendenamnden.se/
Viktigt att tänka på skillnaden mellan arrende och nyttjanderätt också för att veta vilket av det man faktiskt vill göra och så att det skrivs riktigt.
Viktigt att tänka på skillnaden mellan arrende och nyttjanderätt också för att veta vilket av det man faktiskt vill göra och så att det skrivs riktigt.