Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 879 inlägg
Konstigt tycker jag nog det är, även konstigt att det verkar vara ganska vanligt.J Johan456 skrev:
Jag skulle vilja säga att det är en alldeles utmärkt förimpedans i en gruppcentral men kanske något hög i ett mätarskåp, dock inte orimligt hög.J Johan456 skrev:
Men fullt tillräckligt för att en 25 A diazed ska lösa inom 0.4 s (och givetvis då avsevärd marginal till 5 sek) så det är långt ifrån "precis". Och diazed är väl det enda som förekommer som mätarsäkringar eller hur?J Johan456 skrev:
Varför? Var ser du några gränsfall här? Det är god marginal även om den uppmätta förimpedansen på 0.75 ohm skulle vara i mätarskåpet, inkl om den skulle vara helt okompenserad. Även om vattenkokarmetoden inte är speciellt exakt för ∆U ger den ett sant värde, och vi har goda marginaler här.J Johan456 skrev:
Ja, det får stå för dig. Det var vanligt förr att man matade på det viset, idag skulle jag vilja påstå att en undercentral med fördel säkras av, av flera anledningar. Bland annat går det att arbeta i undercentralen utan att bryta centralen uppströms.Bo.Siltberg skrev:
[QUOTE="]Jag skulle vilja säga att det är en alldeles utmärkt förimpedans i en gruppcentral men kanske något hög i ett mätarskåp, dock inte orimligt hög.
[/QUOTE]
Ok, ja det är svårt att argumentera emot. Jag vet inte hur många förimpedanser jag hanterat som konsult och installatör, men hundratals iaf och jag har aldrig sett en förimpedans så hög som 0,75 Ohm. Det är högt.
[QUOTE="Men fullt tillräckligt för att en 25 A diazed ska lösa inom 0.4 s (och givetvis då avsevärd marginal till 5 sek) så det är långt ifrån "precis". Och diazed är väl det enda som förekommer som mätarsäkringar eller hur?
[/QUOTE]
Ser du min beräkning så har jag korrigerat den förimpedansen som TS presenterade. Det har jag gjort för jag kände inte till att TS hade med en korrektion på 1,3 innan, vad 1,3 nu kommer ifrån. Det avviker i vart fall från SS 436 40 00. Och min beräkning utgår då från undercentralen som är avsäkrad med 20A i centralen, vi vet inte om det är Diazed eller MCB.
[QUOTE="Varför? Var ser du några gränsfall här? Det är god marginal även om den uppmätta förimpedansen på 0.75 ohm skulle vara i mätarskåpet, inkl om den skulle vara helt okompenserad. Även om vattenkokarmetoden inte är speciellt exakt för ∆U ger den ett sant värde, och vi har goda marginaler här.
[/QUOTE]
Ja, som sagt det har vi nu när jag vet att TS redan korrigerat med faktorn 1,3 som jag dock anser bör vara 1,5.
Jag har fått faktorn 1,3 från denna länk
https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-man-maeter-foerimpedansen-med-en-vattenkokare.262384/
Som det är kopplat nu så om huvudbrytaren på centralen i källaren slås av så stängs strömmen av på bostadsplanet också.
Och Slugge varför är det så konstigt att jag har så hög nätspänning. Jag har bara 50 m till transformatorstationen som matas med 10 kilovolt om det har någon betydelse
https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-man-maeter-foerimpedansen-med-en-vattenkokare.262384/
Som det är kopplat nu så om huvudbrytaren på centralen i källaren slås av så stängs strömmen av på bostadsplanet också.
Och Slugge varför är det så konstigt att jag har så hög nätspänning. Jag har bara 50 m till transformatorstationen som matas med 10 kilovolt om det har någon betydelse
Ok, säger inte det är omöjligt, trafon kanske är högt ställd för att ta hänsyn till någon storförbrukare, men till 99% tror jag din energimätare visar fel spänning, 237 V i ett vägguttag är väldigt ovanligt, att du bor nära trafon gör ju att spänningsfallet, och därmed din förimpedans blir litet, hade du precis satt i nya batterier i din mätare, är dessa gamla kanske det är det som gör att du får fel resultat?
Nu blir ju resultatet fel åt rätt håll säkerhetsmässigt, men i andra fall kan det ju vara intressant att ha värdet så korrekt som möjligt.
Nu blir ju resultatet fel åt rätt håll säkerhetsmässigt, men i andra fall kan det ju vara intressant att ha värdet så korrekt som möjligt.
Mätarens strömförsörjning är 230 volt, batterierna är väl bara för att behålla inställningar? Jag får samma värde även om jag tar ur batterierna.
Är det inte spänningsfallet och strömmen som är det viktiga vid uträkningen av förimpedansen?
Är det inte spänningsfallet och strömmen som är det viktiga vid uträkningen av förimpedansen?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 879 inlägg
Riktigt, men de uppmätta värdena varierar lite beroende på lasten i nätet. Du får ett lite lägre värde på förimpedansen vid högre last. Du har skött din del av denna tråds ämne alldeles utmärkt, ingenting att anmärka på.E elben skrev:
Tycker du 237 V är så ovanligt? Hur som helst så är med de uppgifter vi senare fått den uppmätta förimpedansen åtminstone inte för låg, snarare för hög. Och mätningen vid en högre spänning ger ju en högre impedans så det är åt rätt håll.S Slugge skrev:Ok, säger inte det är omöjligt, trafon kanske är högt ställd för att ta hänsyn till någon storförbrukare, men till 99% tror jag din energimätare visar fel spänning, 237 V i ett vägguttag är väldigt ovanligt, att du bor nära trafon gör ju att spänningsfallet, och därmed din förimpedans blir litet, hade du precis satt i nya batterier i din mätare, är dessa gamla kanske det är det som gör att du får fel resultat?
Jag säger ju att det var vanligt... Men det syfte du pratar om är frånskiljning i fördelningslådor, inte avsäkring. Det är ju inte fel, om man finner motiv till det i bostäder.J Johan456 skrev:
Åk ut på landet så får du se på förimpedansJ Johan456 skrev:
Ja, och du kom fram till goda marginaler även med denna dubbla kompensering. Allt är väl skyddat av mätarsäkringen så säkringen i mellancentralen saknar helt betydelse.J Johan456 skrev:Ser du min beräkning så har jag korrigerat den förimpedansen som TS presenterade. Det har jag gjort för jag kände inte till att TS hade med en korrektion på 1,3 innan, vad 1,3 nu kommer ifrån. Det avviker i vart fall från SS 436 40 00. Och min beräkning utgår då från undercentralen som är avsäkrad med 20A i centralen, vi vet inte om det är Diazed eller MCB.
Faktorn 1.5 är ganska hög, och det är dessutom en rekommendation då den beskrivs i en informativ bilaga till reglerna. Den är nog tänkt för att vara helt idiotsäker. Den ska ta hänsyn till de mest ogynnsamma fallen som man kan råka ut för och som skydden ska fungera vid, t.ex maximal driftstemperatur på kablarna. Och det är de förhållanden som skiljer sig mot förhållandena vid mättillfället. T.ex om man mäter vid temperaturen 10 grader så ska man se till att man har marginal till driftsfall där kabeln håller maximala 70 grader. För att värma upp en 6 mm² till 70 grader behöver vi dock maxa (överbelasta) en 25 A säkring med över 21 kW plus att kabeln är ogynnsamt förlagd! Även vid kortslutning är det svårt att komma upp i maximal kortslutningstemperatur. Och tittar du närmare på formeln i bilagan så använder de nominellt värde på spänningen och funktionsströmmen hos säkringen. Här har vi verkliga uppmätta värden.J Johan456 skrev:
Så jag vill fortfarande hävda det jag skrev i #4.
237 V är väldigt högt i ett vägguttag ja, men det kan ju vara att man måste ha väldigt hög spänning ut från nätstationen för att förse kunder väldigt långt bort med acceptabel spänning.Bo.Siltberg skrev:
Riktigt, men de uppmätta värdena varierar lite beroende på lasten i nätet. Du får ett lite lägre värde på förimpedansen vid högre last. Du har skött din del av denna tråds ämne alldeles utmärkt, ingenting att anmärka på.
Tycker du 237 V är så ovanligt? Hur som helst så är med de uppgifter vi senare fått den uppmätta förimpedansen åtminstone inte för låg, snarare för hög. Och mätningen vid en högre spänning ger ju en högre impedans så det är åt rätt håll.
.
Men räknar man enligt specen på 1 % felvisning kommer vi ner i 234, 6 V, även detta väldigt högt, men lite mer rimligt. Då får man hoppas mätaren inte visar fel på andra hållet vid belastning för då blir spänningsfallet obefintligt och Z extremt lågt. Med samma felvisning på 1% över blir det ungefär samma resultat som det beräknade.
Skulle det nu vara att TS har så hög spänning bör det väl mest vara en fördel, mindre förbrukad ström fast kanske fler trasiga glödlampor i gengäld.
Drar ett färskt exempel för jämförelse:E elben skrev:Jag har fått faktorn 1,3 från denna länk
[länk]
Som det är kopplat nu så om huvudbrytaren på centralen i källaren slås av så stängs strömmen av på bostadsplanet också.
Och Slugge varför är det så konstigt att jag har så hög nätspänning. Jag har bara 50 m till transformatorstationen som matas med 10 kilovolt om det har någon betydelse
Transformatorstation-anslutningspunkt cirka 57 meter fågelväg.
Transformator 10/0,4 800 kVA.
2x N1XE 4G240 NS-KS cirka 28 m/st
N1XE 4G240 KS-KS cirka 50 m
N1XE-AR 5G16 KS-AP cirka 30 m
RQ 5G6 AP-HC cirka 13 m
FQ 3G1,5 HC-VU cirka 8 m
Enligt vattenkokarmetoden:
ΔU vid 12,3A blev 2,7 V vilket gav ett okompenserat Z på cirka 0,22 Ω i uttaget.
Noterad Zför var 0,21 Ω.
Det är ingen större idé att fortsätta vår argumentation, jag håller dock inte med dig i det du skriver utan hänvisar till mina tidigare inlägg.Bo.Siltberg skrev:
Riktigt, men de uppmätta värdena varierar lite beroende på lasten i nätet. Du får ett lite lägre värde på förimpedansen vid högre last. Du har skött din del av denna tråds ämne alldeles utmärkt, ingenting att anmärka på.
Tycker du 237 V är så ovanligt? Hur som helst så är med de uppgifter vi senare fått den uppmätta förimpedansen åtminstone inte för låg, snarare för hög. Och mätningen vid en högre spänning ger ju en högre impedans så det är åt rätt håll.
Jag säger ju att det var vanligt... Men det syfte du pratar om är frånskiljning i fördelningslådor, inte avsäkring. Det är ju inte fel, om man finner motiv till det i bostäder.
Åk ut på landet så får du se på förimpedansDet är där de stora husen slutar och träd och åkrar börjar.
Ja, och du kom fram till goda marginaler även med denna dubbla kompensering. Allt är väl skyddat av mätarsäkringen så säkringen i mellancentralen saknar helt betydelse.
Faktorn 1.5 är ganska hög, och det är dessutom en rekommendation då den beskrivs i en informativ bilaga till reglerna. Den är nog tänkt för att vara helt idiotsäker. Den ska ta hänsyn till de mest ogynnsamma fallen som man kan råka ut för och som skydden ska fungera vid, t.ex maximal driftstemperatur på kablarna. Och det är de förhållanden som skiljer sig mot förhållandena vid mättillfället. T.ex om man mäter vid temperaturen 10 grader så ska man se till att man har marginal till driftsfall där kabeln håller maximala 70 grader. För att värma upp en 6 mm² till 70 grader behöver vi dock maxa (överbelasta) en 25 A säkring med över 21 kW plus att kabeln är ogynnsamt förlagd! Även vid kortslutning är det svårt att komma upp i maximal kortslutningstemperatur. Och tittar du närmare på formeln i bilagan så använder de nominellt värde på spänningen och funktionsströmmen hos säkringen. Här har vi verkliga uppmätta värden.
Så jag vill fortfarande hävda det jag skrev i #4.
