Att tänka på vid Nybildande av GA väg
Hej
Våran granne har nu ansökt om bildandet av ett GA för våran vägen.
Han äger en mindre stugby där han för några år sedan styckade av varje stuga till en egen fastighet och nu har han börjat sälja av dessa. I samband med det vill han alltså formalisera vägen genom ett GA
Har alltså nu fått kallelse från lantemäteriet om möte för att bilda GA.
Det som gör mig lite fundersam är hur utkastet från lantmäteriet är formulerat det står om 3 olika GA n
1 för huvud vägen ( som vi använder)
1 för vägen inom stugbyn
1 för avloppet till stugbyn
Jag tolkar det som att dessa kommer ingå i samma GA och att jag därmed också kommer behöva betala för avloppet samt vägen inom stugbyn.
Vet inte om det är av betydelse men det har funnits en vägförening innan vi köpte huset , med andelstal och allt, dessutom fick dom statligt stöd för att sköta vägen Denna denna lades dock ner när ingen ville engagera sig.
men det borde lantmäteriet ha koll på antar jag.
Det jag funderar på
Går det att ha ett GA med flera delar där man bara är med på de som man har behov av? eller finns det någon fördel för mig att vara med på alla delar?
Några andra tips på vad jag skall tänka på eller annat som kanse lätt missas när man nybildar ett GA för väg och Avlopp
Våran granne har nu ansökt om bildandet av ett GA för våran vägen.
Han äger en mindre stugby där han för några år sedan styckade av varje stuga till en egen fastighet och nu har han börjat sälja av dessa. I samband med det vill han alltså formalisera vägen genom ett GA
Har alltså nu fått kallelse från lantemäteriet om möte för att bilda GA.
Det som gör mig lite fundersam är hur utkastet från lantmäteriet är formulerat det står om 3 olika GA n
1 för huvud vägen ( som vi använder)
1 för vägen inom stugbyn
1 för avloppet till stugbyn
Jag tolkar det som att dessa kommer ingå i samma GA och att jag därmed också kommer behöva betala för avloppet samt vägen inom stugbyn.
Vet inte om det är av betydelse men det har funnits en vägförening innan vi köpte huset , med andelstal och allt, dessutom fick dom statligt stöd för att sköta vägen Denna denna lades dock ner när ingen ville engagera sig.
men det borde lantmäteriet ha koll på antar jag.
Det jag funderar på
Går det att ha ett GA med flera delar där man bara är med på de som man har behov av? eller finns det någon fördel för mig att vara med på alla delar?
Några andra tips på vad jag skall tänka på eller annat som kanse lätt missas när man nybildar ett GA för väg och Avlopp
Jag tolkar det som att förrättningslantmätaren tänker sig tre olika GA varav flera av dem kan förvaltas av en och samma samfällighetsförening. Ett upplägg skulle vara att samfällighetsföreningen ("vägföreningen") förvaltar
1 för huvud vägen ( som vi använder)
1 för vägen inom stugbyn
medan en andra separat samfällighetsförening ("avloppsföreningen") förvaltar
1 för avloppet till stugbyn.
Så har vi det i mitt samhälle eftersom endast några av fastigheterna har avloppsledningar som GA.
Vilken samfällighetsförening som förvaltar vilken GA kan löses efter förättningen. Förrättningen handlar om att inrätta GA medan bildande av samfällighetsföreningar för att förvalta dem är en senare och separat process.
Kolla upp det här med den gamla vägföreningen. Om den är en riktig vägförening som har inrättats enligt väglagen via en förrättning så räknas institutet som en GA idag. D v s vägen som förrättningen berör kanske redan är en GA i juridisk mening även om ingen har orkat kalla till möten för vägföreningen. Lantmäteriet ska ha koll men saker kan missas och rätt mycket har missats genom åren av Lantmäteriet. Är det dessutom kommunalt lantmäteri, ja då kan det vara riktig hej svejs. Det beror på att enda sättet att veta exakt vilken väg som omfattas av vilken GA (inklusive gammal vägförening) är att läsa gamla handlingar. Detta är inte digitaliserat som en bra databas, utan de gamla handlingarna ligger som inscannade bilder som kräver att en människa faktiskt läser och tolkar dem.)
Vad gäller vad du ska betala för så betalar du för de GA som din fastighet blir delägarfastighet av. D v s gäller avloppet enbart stugbyn och inte din fastighet så ska din fastighet inte ha delägande i detta GA och du ska inte ha några andelar för drift respektive utförande. Därmed så uttaxeras aldrig några pengar från dig för avlopps-GA.
1 för huvud vägen ( som vi använder)
1 för vägen inom stugbyn
medan en andra separat samfällighetsförening ("avloppsföreningen") förvaltar
1 för avloppet till stugbyn.
Så har vi det i mitt samhälle eftersom endast några av fastigheterna har avloppsledningar som GA.
Vilken samfällighetsförening som förvaltar vilken GA kan löses efter förättningen. Förrättningen handlar om att inrätta GA medan bildande av samfällighetsföreningar för att förvalta dem är en senare och separat process.
Kolla upp det här med den gamla vägföreningen. Om den är en riktig vägförening som har inrättats enligt väglagen via en förrättning så räknas institutet som en GA idag. D v s vägen som förrättningen berör kanske redan är en GA i juridisk mening även om ingen har orkat kalla till möten för vägföreningen. Lantmäteriet ska ha koll men saker kan missas och rätt mycket har missats genom åren av Lantmäteriet. Är det dessutom kommunalt lantmäteri, ja då kan det vara riktig hej svejs. Det beror på att enda sättet att veta exakt vilken väg som omfattas av vilken GA (inklusive gammal vägförening) är att läsa gamla handlingar. Detta är inte digitaliserat som en bra databas, utan de gamla handlingarna ligger som inscannade bilder som kräver att en människa faktiskt läser och tolkar dem.)
Vad gäller vad du ska betala för så betalar du för de GA som din fastighet blir delägarfastighet av. D v s gäller avloppet enbart stugbyn och inte din fastighet så ska din fastighet inte ha delägande i detta GA och du ska inte ha några andelar för drift respektive utförande. Därmed så uttaxeras aldrig några pengar från dig för avlopps-GA.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 254 inlägg
Litet tillägg: Även om all väg skulle hamna i samma GA ska du inte betala för andras väg, utan för din andel av den vägsträcka du har nytta av.
Detta beräknas normalt med något som kallas tonkilometermetoden. Man betalar alltså för den (genomsnittliga) trafikmängd ens fastighet genererar på den sträcka man nyttjar. Det är en schablon alltså, så inte ett exakt mått för just ens egen trafik, men en sommarstuga får ett lägre antal ton än en permanentbostad som i sin tur får lägre än en hästgård osv.
Fördelen med en större förening är att det finns fler potentiella personer att driva föreningen. Som ni redan märkt är det inte det flertalet sv oss helst ägnar vår tid åt.
Detta beräknas normalt med något som kallas tonkilometermetoden. Man betalar alltså för den (genomsnittliga) trafikmängd ens fastighet genererar på den sträcka man nyttjar. Det är en schablon alltså, så inte ett exakt mått för just ens egen trafik, men en sommarstuga får ett lägre antal ton än en permanentbostad som i sin tur får lägre än en hästgård osv.
Fördelen med en större förening är att det finns fler potentiella personer att driva föreningen. Som ni redan märkt är det inte det flertalet sv oss helst ägnar vår tid åt.
Men det är väl just tänkt som 3 olika GA för att ni utanför stugbyn inte skall behöva befatta er med det interna i stugbyn.
Sedan är det vanligt att man klumpar ihop flera GA till en samfällighetsförening. Föreningen måste hålla isär bokföring och debitering mellan de olika GA. Men de som är medlemmar i alla 3 GA slipper ha 3 olika årsstämmor, välja 3 olika styrelser osv.
Sedan är det vanligt att man klumpar ihop flera GA till en samfällighetsförening. Föreningen måste hålla isär bokföring och debitering mellan de olika GA. Men de som är medlemmar i alla 3 GA slipper ha 3 olika årsstämmor, välja 3 olika styrelser osv.
Det ska sägas att om detta berör ett område med lite tätare bebyggelse så brukar schabloniseringen av andelstalen vara rätt utpräglad. Det har gott stöd i lag och praxis.
Man skippar tonkilometermetoden och ger t ex alla fastigheter t ex andelstalet 1. Så är det i mitt lilla samhälle i Sörmland. Det spelar ingen roll om du har ett permanentboende, ett fritidshus eller en obebyggd tomt i samhället, alla har andelstalet 1. Detta brukar särskilt bli aktuellt när den årliga uttaxeringen är låg, i vårt fall under 2000 kr per andel. Det är liksom inte värt att hålla på med tonkilometermetoden trots att någon fastighetsägare åker 400 m på vägarna för att nå sin fastighet och någon annan 50 m. Enkelheten vid uttaxering överordnas "rättvisa". Ute på landet där sträckorna är längre och fastigheterna varierar mer passar detta sämre.
Man skippar tonkilometermetoden och ger t ex alla fastigheter t ex andelstalet 1. Så är det i mitt lilla samhälle i Sörmland. Det spelar ingen roll om du har ett permanentboende, ett fritidshus eller en obebyggd tomt i samhället, alla har andelstalet 1. Detta brukar särskilt bli aktuellt när den årliga uttaxeringen är låg, i vårt fall under 2000 kr per andel. Det är liksom inte värt att hålla på med tonkilometermetoden trots att någon fastighetsägare åker 400 m på vägarna för att nå sin fastighet och någon annan 50 m. Enkelheten vid uttaxering överordnas "rättvisa". Ute på landet där sträckorna är längre och fastigheterna varierar mer passar detta sämre.
Redigerat:
Tack
Det verkar rimligt att det blir en förening som ska sköta 3 olika GA även om det var otydligt i utskicket från LM
Fick fick information om den gamla vägföreningen av hon vi köpte huset av så det skall jag ta med till mötet. med lantmäteriet. Det visade sig vara en inoficiell delägarförening där endast de fastboende delat på kostnaderna Den mer eller mindre upphörde 2012 då det inte längre fanns någon fastboende kvar längs vägen och ingen ville ta på sig ansvaret sedan dess har den som velat laga vägen eller ha den snöröjd själva stått för arbet / kostnaden. Så visst blir det en förbättring med en riktig vägförening även om jag tror det kan bli svårt att få folk som vill sitta i styrelsen. eller på annat sätt engagrera sig
En annan fråga som dök upp. googlat lite på andelstal och tonkm Våran fastighet är registrerad som jordbruk / skogsbruk men sen vi köpte huset används det endast som fritidshus.
Måste man registrera om huset till fritidshus eller räcker det att tala om hur husets används på förrättningen ? Vi vill ju inte ha andelstal som är baserat på aktivt jordbruk
Det verkar rimligt att det blir en förening som ska sköta 3 olika GA även om det var otydligt i utskicket från LM
Fick fick information om den gamla vägföreningen av hon vi köpte huset av så det skall jag ta med till mötet. med lantmäteriet. Det visade sig vara en inoficiell delägarförening där endast de fastboende delat på kostnaderna Den mer eller mindre upphörde 2012 då det inte längre fanns någon fastboende kvar längs vägen och ingen ville ta på sig ansvaret sedan dess har den som velat laga vägen eller ha den snöröjd själva stått för arbet / kostnaden. Så visst blir det en förbättring med en riktig vägförening även om jag tror det kan bli svårt att få folk som vill sitta i styrelsen. eller på annat sätt engagrera sig
En annan fråga som dök upp. googlat lite på andelstal och tonkm Våran fastighet är registrerad som jordbruk / skogsbruk men sen vi köpte huset används det endast som fritidshus.
Måste man registrera om huset till fritidshus eller räcker det att tala om hur husets används på förrättningen ? Vi vill ju inte ha andelstal som är baserat på aktivt jordbruk
Det är den faktiska användningen som ska spela roll för andelstalen, inte vilka uppgifter som har ingetts tidigare till Skatteverket vid fastighetsdeklarationen. Men notera, tillfällig användning ska inte spela någon roll utan användning av mer permanent(konceptuell natur spelar roll. D v s det spelar ingen roll att Fastighet X bebos av tant Agda som inte kör bil, Fastighet X får inte lägre andelstal för det.Herr hatt skrev:
(Sen ska ni ju läman riktiga uppgifter vid fastighetsdeklarationen, men det är mellan er och Skatteverket.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 254 inlägg
Låter ju ändå som om ni har skog då, eller utarrenderad åker eller vad vet jag. Sådan mark drar ju kostnader som förvisso kanske bara realiseras var tionde år eller så om det är skog som är något tiotal hektar, men då slits ju vägen desto mer.
Ton-km-metoden är lite lurig då en väg egentligen slits exponentiellt mer av ett tyngre fordon än ett lättare, men även där räknar man schablon som får vara bra nog.