Intressant att man säger en kostnad upp till, vilket indikerar att man har valt den dyrare offerten. Är det brukligt att man gör så?T Tjiifen skrev:[bild]
Fick det här på mejl idag.. bör jag kontakta en advokat? Vilket strul.
Känns som att den här tanten inte ger sig i första taget
TS:
Hur såldes det?
Det är ju vanligt att dödsbon säljs med friskrivningsklausul.
Fanns det någon fråga som kan tolkas som att den skulle gälla sättningsskador?
Hur var frågorna ställda? Jämför de två nedan som exempel:
"Huset har inga skador"
"Jag har inte märkt av några skador".
Den första frågan minskar (i teorin iaf) köparens undersökningsplikt. Den sistnämnda i kombination med att säljaren är ett dödsbo saknar helt relevans.
Det är därför viktigt att du noggrannt undersöker all dokumentation.
Kontrollera om det finns rättsskydd i den försäkring som din förälder hade och om den fortfarande är möjlig att åberopa.
Hur var frågorna ställda? Jämför de två nedan som exempel:
"Huset har inga skador"
"Jag har inte märkt av några skador".
Den första frågan minskar (i teorin iaf) köparens undersökningsplikt. Den sistnämnda i kombination med att säljaren är ett dödsbo saknar helt relevans.
Det är därför viktigt att du noggrannt undersöker all dokumentation.
Kontrollera om det finns rättsskydd i den försäkring som din förälder hade och om den fortfarande är möjlig att åberopa.
Enl brevet finns det en fråga om sättningsskador som är besvarad att det inte finns (alltså med nej). Om golvet lutar då är det väl uppenbart. Om ovan stämmer så är det ju ett besvärande dokument och man ju nu undra varför mäklaren väljer att fylla i ett dokument som man rimligen inte kan anses svara för. Huset skulle sålts med friskrivning.Trots detta är jag säker på att du inte har något att oroa dig för. Det framgår ju också tydligt av brevet att köparen är medveten om att det är ett dödsbo och att säljaren inte har kunskap om fastigheten. Är arvet skiftat?
En annan fråga:
Såldes huset av dödsboet? I så fall har du aldrig varit ägare. Om nu arvet är skiftat och det saknas tillgångar i dödsboet så blir det ju svårt för köparen. Man kan väl knappast ärva en ev skuld? (nu tror vi ju inte på att några krav går igenom) Eller vad gäller här?
Brevet från ombudet kräver ju inga pengar utan är ju bara till för att stoppa arvskiftet och hindra att dödsboet upplöses.
Såldes huset av dödsboet? I så fall har du aldrig varit ägare. Om nu arvet är skiftat och det saknas tillgångar i dödsboet så blir det ju svårt för köparen. Man kan väl knappast ärva en ev skuld? (nu tror vi ju inte på att några krav går igenom) Eller vad gäller här?
Brevet från ombudet kräver ju inga pengar utan är ju bara till för att stoppa arvskiftet och hindra att dödsboet upplöses.
Redigerat:
Köparen har undersökningsplikt. Hon valde att inte kosta på besiktning för 6-8 000 kr. Du kan inte upplysa om mer än vad du känner till. Hon har inte stor chans att lyckats med detta. Blir bara en extra kostnad för henne att dra in advokat..kanske ett tomt hot? En gammal stuga är ju ofta sliten, det är ju bara så.. va tror hon? Vet inte vilken summa som stugan kostade, men generellt så bör man nog inte köpa en fastighet utan att besikta den. Det är ju ofta en stor investering.. och besiktningsfirmor har ju försäkringar som täcker om de missar ngt allvarligt..T Tjiifen skrev:
Redigerat:
Njao.D Dr Jumping Jack skrev:
Jag var också i tron att en köpare inte kan ställa krav om dolda fel mot ett avslutat dödsbo. Men det kan man tydligen.
OM en köpare hittar ett dolt fel. Så kan man ställa krav mot det avslutade dödsboet. Och om kravet går igenom i rätten, så gör man en tilläggsbouppteckning (sådana kan göras i princip hur länge som helst fram i tiden). I den bouppteckningen tas då den nyupptäckta skulden upp. Och arvingar kan då tvingas betala tillbaka en del av sitt arv. Men aldrig mer än de ärvt. Det är då samma mekanism som om det dyker upp vanliga skulder i efterhand.
Där finns även en lite obehaglig finess. Om det finns flera arvingar så är de solidariskt betalningsskyldiga. Så köparen kan välja att kräva hela ersättningen från den arvinge som verkar lättast att få betalning ifrån. Sedan får arvingarna reda ut det mellan sig.
Jag diskuterade frågan med en advokat som jag hade kontakt med i en annan fråga. Han hävdade att det inte är några problem för en köpare att få ut ersättning även ifrån ett avslutat dödsbo. Han hade visserligen fel i flera andra frågor som rörde min verkliga fråga.
Men i den fråga som tråden gäller, har jag väldigt svårt att se att köparen skulle ha ett giltigt case.
Intressant, håller med dig efter att googlat runt, kräver förstås att det finns pengar kvar.H hempularen skrev:
Det hade varit intressant att se frågeformuläret som ombudet hänvisar till.
Finns det några specifika frågor om avloppssystem eller grund?
Om du tänkt svara tycker jag nog ändå att du bör vända dig till en jurist att formulera ett svar.
Det som behövs är ett svar som signalerar att det är utsiktslöst att få genom kravet i rätten, utan att ge ammunition som kan användas mot dig.
Finns det några specifika frågor om avloppssystem eller grund?
Om du tänkt svara tycker jag nog ändå att du bör vända dig till en jurist att formulera ett svar.
Det som behövs är ett svar som signalerar att det är utsiktslöst att få genom kravet i rätten, utan att ge ammunition som kan användas mot dig.
Jag ställer mig till skaran av skribenter som tror att köparen här har lite att hämta. Som andra påpekat handlar detta om köp av lös egendom. Jordabalkens felregler i 4 kap. bli därför inte aktuella att tillämpa. Snarare handlar det om 20 § köplagen.
Mitt tips är att förkovra dig i 20 § köplagen. Min spontana tanka är vad denna frågelista har för betydelse? Inte osannolikt finns det rättsfall om just detta (det har jag inte kollat upp utan gissar). Man brukar prata om att en säljare får ett ansvar om den borde känt till att en uppgift var viktig för köparen att känna till, och att säljaren hade kännedom om den aktuella uppgiften. Vill minnas ett rättsfall som handlar om mögel i en husbil, där säljaren inte upplyste om fuktproblem som säljaren i det fallet med fog kunde räkna med var en viktig uppgift för köparen.
Mitt tips är att förkovra dig i 20 § köplagen. Min spontana tanka är vad denna frågelista har för betydelse? Inte osannolikt finns det rättsfall om just detta (det har jag inte kollat upp utan gissar). Man brukar prata om att en säljare får ett ansvar om den borde känt till att en uppgift var viktig för köparen att känna till, och att säljaren hade kännedom om den aktuella uppgiften. Vill minnas ett rättsfall som handlar om mögel i en husbil, där säljaren inte upplyste om fuktproblem som säljaren i det fallet med fog kunde räkna med var en viktig uppgift för köparen.
Fast köplagen säger (1§ fjärde stycket):
Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.
Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.
Sant! Jag gick direkt till felregeln i KöpL istället, som man ska, börja från början. Klipper in vad Norstedts juridiks lagkommentar säger om dessa bestämmelser:K kindvall skrev:
2.2.16. Köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk
På motsvarande sätt undantas från de nu nämnda paragraferna i köplagen även generellt “köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk”. Om en sådan byggnad utgör fast egendom utesluts köpet i dess helhet från köplagens tillämpningsområde. Köplagen omfattar sådana situationer där det är olika ägare till byggnaden och den mark på vilken den är uppförd, dvs. byggnad på ofri grund. Byggnaden anses då beroende på de olika ägarförhållandena inte som fast egendom. Här har man ansett det naturligt att åtminstone låta de ovan nämnda reglerna (se avsnitt 2.2.15) från jordabalken gälla för alla byggnader som uppförts för stadigvarande bruk, oavsett om byggnaderna hör till kategorin fast eller lös egendom. Frågan har stor praktisk betydelse eftersom säljarens felansvar är betydligt lindrigare enligt jordabalken än köplagen. Genom hänvisningen till 4 kap. 19 d § uppnår man emellertid generellt vid konsumentköp av byggnader att avtalsbestämmelser som är mindre förmånliga för konsumenten än vad som bestäms i de nämnda reglerna i jordabalken inte tillerkänns giltighet, något som annars inte skulle ha varit fallet eftersom konsumentköplagen endast gäller köp av lösa saker.
En förutsättning för undantaget från de i köplagens 1 § angivna bestämmelserna är att byggnaden har “uppförts för stadigvarande bruk”. Vid en jämförelse mellan köplagens regler och de regler i jordabalken som ersätter köplagens regler bör särskilt uppmärksammas preskriptionsregeln beträffande hävning i 4 kap. 12 § andra stycket JB. För det första är preskriptionstiden ett år enligt 4 kap. 12 § JB i stället för de två år som gäller enligt 32 § andra stycket KöpL. För det andra räcker det inte med en enkel reklamation för att bryta preskriptionstiden utan det krävs att rättsliga åtgärder vidtas (“väckes ej talan om hävning”). Vidare gäller inte det för säljaren stränga kontrollansvaret enligt 40 § KöpL utan i stället ansvaret för försummelse enligt 4 kap. 19 § JB. Emellertid är säljarens utfästelseansvar utformat på ett för köparen mer förmånligt sätt i 4 kap. 19 § JB än i 40 § tredje stycket KöpL. Enligt 4 kap. 19 § JB blir säljaren skadeståndsansvarig “om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst”, medan enligt 40 § tredje stycket KöpL det krävs att säljaren “särskilt har utfäst” något beträffande varan för att han ska bli fullt skadeståndsansvarig för utfästelsen. Utformningen av 4 kap. 19 § JB lämnar visst utrymme för s.k. fingerat utfästelseansvar i linje med tidigare rättspraxis (se särskilt NJA 1989 s. 117)
Eftersom de nämnda bestämmelserna i jordabalken gäller generellt vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk, löser man också i huvudsak de problem som kan föreligga när avtal först träffats om köp av en byggnad som står på ofri grund, men som senare kompletteras med avtal om en tomträttsupplåtelse (NJA 1977 s. 138). I så fall föreligger ingen tomträttsupplåtelse med samtidigt köp av byggnad som vid tillfället för upplåtelsen hör till fastigheten i den bemärkelse som åsyftas i 13 kap. 5 §.
Köparens avtalssyfte spelar ingen roll för köpets klassificering. Det avgörande är för vilket ändamål byggnaden har “uppförts”. Det spelar ingen roll om köparen tänkt sig att använda byggnaden tillfälligt och inte som permanentbostad, så länge som den har uppförts på ett sådant sätt att den kan användas för stadigvarande bruk. Detta gäller för de flesta byggnader. Endast byggnader som uppförts för tillfälligt bruk i samband med utställningar och nöjesarrangemang, liksom byggnader som lätt kan flyttas från plats till annan, blir att betrakta som köp på vilka köplagen (och i förekommande fall konsumentköplagen) i dess helhet är tillämplig. Detsamma gäller för köp av byggnadsdelar eller färdigtillverkade hus som ännu inte uppförts på byggnadsplatsen (s.k. husbyggnadssats).
Samt hänvisade avsnitt 2.2.15
2.2.15. Överlåtelse av tomträtt
I 1 § tredje meningen förklaras att lagen inte gäller överlåtelse av tomträtt. Utan en sådan bestämmelse skulle överlåtelse av tomträtt, precis på samma sätt som gäller för andra rättigheter, ha omfattats av köplagen. Med avseende på tomträttsupplåtelse kombinerad med köp av byggnad bestäms att de särskilda bestämmelserna i jordabalken avseende riskövergång (4 kap. 11 §), prisavdrag och hävning (4 kap. 12 §), rådighetsfel (4 kap. 18 §) samt felansvar i övrigt (4 kap. 19 §) ska gälla i stället för bestämmelserna i köplagen. Ett undantag har emellertid gjorts för den särskilda regeln i 13 kap. 8 § med hänsyn till att vid tomträttsavtal hävning inte bör komma i fråga. Den särskilda bestämmelsen för en tomrättsupplåtelse, som enligt 13 kap. 5 § innefattar även överlåtelse av en byggnad, har alltså gjorts till föremål för en preciserad bestämmelse i köplagen som utesluter tillämpningen av köplagens regler om riskövergång (13 § KöpL), om varans beskaffenhet (17–21 §§) samt om påföljder vid fel i varan (30–40 §§). Vidare har principen om avtalsfrihet i 3 § KöpL modifierats genom att i förekommande fall bestämmelsen i 4 kap. 19 d § gjorts tillämplig på avtal mellan tomträttsupplåtaren och den som slutit avtalet huvudsakligen för enskilt ändamål.
Lägger även till en annan lagkommentar, som är något mer strömlinjeformad till sin mängd text:
2.5 Byggnad på ofri grund
Det förekommer att byggnader – ehuru fast förankrade i marken – är lös egendom. Så är fallet framför allt när en fastighet har upplåtits med nyttjanderätt och nyttjanderättshavaren har uppfört eller förvärvat en byggnad på fastigheten. Det kan synas vara olämpligt att den obligationsrättsliga regleringen av en överlåtelse av en sådan byggnad skall skilja sig från motsvarande reglering när inte bara byggnaden, utan även marken som den står på, är föremål för överlåtelsen. Det gäller inte minst såvitt avser felbedömningen och påföljderna vid fel, eftersom det är vanligare att felanspråk uppkommer på grund av köparens missnöje med en byggnad än med den egentliga fastigheten.
I 1 § 4 st. KöpL har därför undantag gjorts för överlåtelse av byggnad, innebärande att jordabalkens bestämmelser om fel och påföljder vid fel har företräde framför köplagens motsvarande bestämmelser. I övrigt – t.ex. i fråga om dröjsmål, stoppningsrätt, vårdplikt m.m. – skall dock köplagens bestämmelser tillämpas. Härtill kommer att formkraven i 4 kap. JB inte skall tillämpas vid köp av byggnad på ofri grund.
2.5 Byggnad på ofri grund
Det förekommer att byggnader – ehuru fast förankrade i marken – är lös egendom. Så är fallet framför allt när en fastighet har upplåtits med nyttjanderätt och nyttjanderättshavaren har uppfört eller förvärvat en byggnad på fastigheten. Det kan synas vara olämpligt att den obligationsrättsliga regleringen av en överlåtelse av en sådan byggnad skall skilja sig från motsvarande reglering när inte bara byggnaden, utan även marken som den står på, är föremål för överlåtelsen. Det gäller inte minst såvitt avser felbedömningen och påföljderna vid fel, eftersom det är vanligare att felanspråk uppkommer på grund av köparens missnöje med en byggnad än med den egentliga fastigheten.
I 1 § 4 st. KöpL har därför undantag gjorts för överlåtelse av byggnad, innebärande att jordabalkens bestämmelser om fel och påföljder vid fel har företräde framför köplagens motsvarande bestämmelser. I övrigt – t.ex. i fråga om dröjsmål, stoppningsrätt, vårdplikt m.m. – skall dock köplagens bestämmelser tillämpas. Härtill kommer att formkraven i 4 kap. JB inte skall tillämpas vid köp av byggnad på ofri grund.
Inga diskussioner, argument, dialog. Bestrid bara kravet rakt av och invänta nästa steg från deras sida.
Kan tyvärr bli så att övrigt du skriver framöver kan ligga dig till last och krångla till saker.
Sen kan det självklart vara bra att kort diskutera din/dödsboets situation med någon jurist. Men förhoppningsvis lägger köparen ner när/om de märker att de behöver dra det vidare.
Kan tyvärr bli så att övrigt du skriver framöver kan ligga dig till last och krångla till saker.
Sen kan det självklart vara bra att kort diskutera din/dödsboets situation med någon jurist. Men förhoppningsvis lägger köparen ner när/om de märker att de behöver dra det vidare.