Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Jag tror man bör bena ut frågan i några delar: arvsskiftet, avstyckning respektive vad man får göra på en jordbruksfastighet.
Vad gäller arvsskiftet bör man nog börja med värdering av de olika delarna av fastigheten. Om ni vill ha gårdscentrum och tio ha och övriga arvingar vill ha/sälja sina andelar skulle jag först försöka få till hela arvsskiftet nu, och se om jag hade råd med de delar jag ville ha, om de exempelvis är värda mer än resten av marken.
Ska man stycka måste styckningsdelarna vara hållbara fastigheter i sig. Att stycka av gårdscentrum och några få ha betesmark går ofta, men då inte som jordbruksfastighet. Kanske kan ni stycka de tio hektaren som ligger ihop med gårdscentrum som en styckningslott, men det är inte givet. Nya gårdar med så lite som tio ha är ju egentligen inte styckade för att vara jordbruk, men de är ju attraktiva för dem som ändå vill ha ett lantliv med djur, så gränsen är inte helt lättdragen.
Vad gäller den fria byggrätten på jordbruksfastigheter så är den begränsad till att man får bygga för jordbruket. Man kan alltså inte utan bygglov bygga en bilhall/garage för sina hobbybilar, men man kan fritt bygga en liknande byggnad för traktorer och liknande. Och hästar i liten skala klassas ofta som hobby, och då är det inte heller näringsverksamhet. Bygga hyrstall för andra: ok som jordbruksverksamhet. Bygga stall för egna hästar: hobby och bygglov krävs.
Vad gäller arvsskiftet bör man nog börja med värdering av de olika delarna av fastigheten. Om ni vill ha gårdscentrum och tio ha och övriga arvingar vill ha/sälja sina andelar skulle jag först försöka få till hela arvsskiftet nu, och se om jag hade råd med de delar jag ville ha, om de exempelvis är värda mer än resten av marken.
Ska man stycka måste styckningsdelarna vara hållbara fastigheter i sig. Att stycka av gårdscentrum och några få ha betesmark går ofta, men då inte som jordbruksfastighet. Kanske kan ni stycka de tio hektaren som ligger ihop med gårdscentrum som en styckningslott, men det är inte givet. Nya gårdar med så lite som tio ha är ju egentligen inte styckade för att vara jordbruk, men de är ju attraktiva för dem som ändå vill ha ett lantliv med djur, så gränsen är inte helt lättdragen.
Vad gäller den fria byggrätten på jordbruksfastigheter så är den begränsad till att man får bygga för jordbruket. Man kan alltså inte utan bygglov bygga en bilhall/garage för sina hobbybilar, men man kan fritt bygga en liknande byggnad för traktorer och liknande. Och hästar i liten skala klassas ofta som hobby, och då är det inte heller näringsverksamhet. Bygga hyrstall för andra: ok som jordbruksverksamhet. Bygga stall för egna hästar: hobby och bygglov krävs.
Kan själv!
· Trelleborg
· 18 394 inlägg
Min huvudfråga är nog egentligen hur påverkar olika avstyckningar vad man får göra på jordbruksfastigheten.
Det är väl här det blir knepigt, för verksamhetens skull är de 10ha absolut lämpliga att spara om man vill dela upp det. Min tanke var att vi tog över gårdscentrum och dessa 10ha, medans resterande syskon gjorde som de vill med resterande 40ha. Utan att ha grävt mig in i exakta siffror kunde detta vara en hyfsat rättvis fördelning.
Det knepiga här är nu att dessa 10ha är mer "attraktiva" de ligger på "rätt sida" av landsvägen och intill både gårdscentrum och syskonens egna hus (avstyckade från gården på tiden man fortfarande fick).
Där verkar också vara en tanke om att man i framtiden eventuellt kommer kunna stycka av till barnbarnen, eller rent av sälja marken som tomtmark.
Som det är idag bedrivs stallverksamhet på gården, arrendatorn har egna hästar till ridskolan, samt inackordering av andras hästar.
Tanken är att eventuella tillkommande byggnationer ska vara till någon form av jordbruksverksamhet, sen vet vi inte riktigt vad vi vill sikta på för verksamheten om vi tar över.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Det låter ju som den görligaste vägen framåt så länge som lantmäteriet accepterar att de tio hektaren styckas av till en egen gård. De övriga 40 finns det säkert någon granne som vill köpa och föra över till sin fastighet. Eller så är det stort nog i sig.
Är någon mer än ni intresserad då? Annars är det ju en ren värderingsfråga.
Det här talar för att den äldre generationen inte är redo att skifta arvet än. Ska man inteckna framtiden och vad som eventuellt kan ske i den, då kommer ingen kunna/vilja köpa. Men då förvägrar de er också möjlighet att göra något med en fastighet som nu bara står på vänt.
Hur man bäst för fram sådana argument utan att skapa konflikt är en annan sak.
Kan själv!
· Trelleborg
· 18 394 inlägg
Det får vi hoppas på.
Resterande mark är utarrenderad och odlas på, så jag antar att det kan finnas ett intresse av att köpa den.
Det är bara vi som är intresserade av själva gårdscentrum, resterande är inte intresserade av att driva någon verksamhet och trivs i sina hus.
Jag har fått lite känslan av att svärfar tänker att det får lösa sig när han går bort. Sen tror jag också att det handlar lite om något form av rättvisetänk, tänk om marken skulle kunna bli tomtmark då skulle den bli värd väldigt mycket mer, och då får ju inte syskonen del av detta ifall vi äger den. Sen att det i dagsläget inte finns några indikationer för att detta kommer ske är en annan femma.
Sen tror jag där finns en önskan om att göra det rättvist mot min bättre hälft också, vi har inte fått stycka av en tomt och bygga på, det finns inga fler "lösa" boningshus att stycka av. Och den gamla boningslängan är så pass integrerad i gården att det inte går att göra en vettig avstyckning av den utan man får ta allt.