Argumetera för att räknas sakägare
Jag har följt en del planprocesser som sakägare och kunde då konstatera att när någon utanför den av kommunen definierade sakägarkretsen "spontant" yttrat sig i ärendet så har de i och med detta automatiskt räknats som sakägare. I samma processer har det också funnits invändningar att sakägarkretsen satts alldeles för snävt, detta har man dock inte tagit hänsyn till.noone70 skrev:
Så utifrån detta är min bild att man inte behöver argumentera särskilt hårt för att bli sakägare, dock är det knepigt att argumentera för att en tredje part borde vara sakägare. Men det skiljer sig säkert mellan olika ärenden och kommuner.
Aha, det är så långt gånget. Det har inte varit aktuellt i de fallen jag följt då man i planprocessen i princip bara kan överklaga om man yttrat sig i samrådet. Ergo har alla överklaganden kommit från parter som "kommit in i matchen" redan tidigare.
Bra sammanfattning av Länsstyrelsen i Skåne:
I lovärenden anses ägaren till den fastighet som gränsar direkt till den fastighet som beviljats ett lov vara sakägare. För andra fastighetsägare i närheten sker en bedömning om de anses vara särskilt berörda med hänsyn till byggets art och omfattning. Denna bedömning kan göra att kretsen besvärsberättigade blir stor runt t ex ett vindkraftverk eller en radiomast.
Sidan som citatet kommer ifrån
För lovärenden: Normalt kan du som är sakägare (rågranne, ibland delägare i samfällighet, ibland utökat för att det är en stor/påverkande åtgärd) överklaga ett bygglov inom tre veckor från det att du anses vara delgiven. Då överklagar du genom att skicka en skrivelse till kommunen, som sedan sänder vidare överklagan till Länsstyrelsen. Kommunen och Länsstyrelsen tar ställning till om du bedöms vara en sakägare och om du har överklagat i rätt tid. Det spelar ingen roll om eller hur du har yttrat dig tidigare innan lovet gavs.
För planärenden, återigen citat från Länsstyrelsen i Skåne:
När det gäller ett beslut om en detaljplan och områdesbestämmelser kan dessa överklagas av den som yttrat sig skriftligen senast under utställningen/granskningen och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
I lovärenden anses ägaren till den fastighet som gränsar direkt till den fastighet som beviljats ett lov vara sakägare. För andra fastighetsägare i närheten sker en bedömning om de anses vara särskilt berörda med hänsyn till byggets art och omfattning. Denna bedömning kan göra att kretsen besvärsberättigade blir stor runt t ex ett vindkraftverk eller en radiomast.
Sidan som citatet kommer ifrån
För lovärenden: Normalt kan du som är sakägare (rågranne, ibland delägare i samfällighet, ibland utökat för att det är en stor/påverkande åtgärd) överklaga ett bygglov inom tre veckor från det att du anses vara delgiven. Då överklagar du genom att skicka en skrivelse till kommunen, som sedan sänder vidare överklagan till Länsstyrelsen. Kommunen och Länsstyrelsen tar ställning till om du bedöms vara en sakägare och om du har överklagat i rätt tid. Det spelar ingen roll om eller hur du har yttrat dig tidigare innan lovet gavs.
För planärenden, återigen citat från Länsstyrelsen i Skåne:
När det gäller ett beslut om en detaljplan och områdesbestämmelser kan dessa överklagas av den som yttrat sig skriftligen senast under utställningen/granskningen och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.