1 744 läst ·
9 svar
2k läst
9 svar
Är väggen bärande / vad rekommenderas för åtgärd för övriga väggar
Hej!
Vi är en familj som håller på att renovera ett hus byggt 1959. Det är en våning med källare som delvis ligger i suterräng. Källaren är uppmurad av betonghålsten som är ca 40cm tjock. Sen är det gjuten platta på mark i källaren. Gjutet valv till tak / golv till bottenvåningen (uppreglat trä på detta). Väggarna i bottenvåningen är av vit lättbetong (Siporex) 20cm med halvsten tegelsten utanpå. Hjärtväggen som går genom källaren är även den ca 40cm tjock. Väggarna på bottenvåningen är mkt tunnare, ca 9cm vit lättbetong. Även väggen som löper över hjärtväggen genom hela huset är bara ca 9cm tjock. Takstolarna är av trä och det ligger tegelpannor på taket.
Det vi har tänkt oss är att göra om planlösningen genom att ta bort en del av hjärtväggen (vägg A) på bottenvåningen samt en vägg som går tvärs med hjärtväggen (vägg B).
De frågor vi ställer oss är:
1. Är den tunna "hjärtväggen" på bottenvåningen bärande eller bara typ stöttande? Vad krävs om man vill ta bort en hela "vägg A"? Bild uppifrån vinden och bild nerifrån rummet där jag gjort ett mindre hål i det vävspända taket. Det är knepigt att avgöra vad som kom till först, väggen eller taket?
2. Kan man ta bort hela "vägg B" utan att förstärka på något sätt? Funderar på om det kan påverka husets konstruktion avseende sidokrafter eller hur man uttrycker det?
3. I källaren har vi tänkt ta bort några mindre/tunnare väggar vilket inte lär påverka konstruktionen negativt?
4. Det kan bli aktuellt att ta upp en smal dörr i hjärtväggen i källaren (märkt "G"). Behöver denna växlas av fackmannamässigt eller brukar det gå bra att ta upp ett hål i en så rejäl vägg utan ett sådant ingrepp? Om man sätter i en stabil dörrkarm stabiliserar den.
Vi önskar bilda oss en uppfattning om vad som kräver fackmannamässiga beräkningar och ingrepp och vad som går att göra på egen hand.
Tack på förhand
Vi är en familj som håller på att renovera ett hus byggt 1959. Det är en våning med källare som delvis ligger i suterräng. Källaren är uppmurad av betonghålsten som är ca 40cm tjock. Sen är det gjuten platta på mark i källaren. Gjutet valv till tak / golv till bottenvåningen (uppreglat trä på detta). Väggarna i bottenvåningen är av vit lättbetong (Siporex) 20cm med halvsten tegelsten utanpå. Hjärtväggen som går genom källaren är även den ca 40cm tjock. Väggarna på bottenvåningen är mkt tunnare, ca 9cm vit lättbetong. Även väggen som löper över hjärtväggen genom hela huset är bara ca 9cm tjock. Takstolarna är av trä och det ligger tegelpannor på taket.
Det vi har tänkt oss är att göra om planlösningen genom att ta bort en del av hjärtväggen (vägg A) på bottenvåningen samt en vägg som går tvärs med hjärtväggen (vägg B).
De frågor vi ställer oss är:
1. Är den tunna "hjärtväggen" på bottenvåningen bärande eller bara typ stöttande? Vad krävs om man vill ta bort en hela "vägg A"? Bild uppifrån vinden och bild nerifrån rummet där jag gjort ett mindre hål i det vävspända taket. Det är knepigt att avgöra vad som kom till först, väggen eller taket?
2. Kan man ta bort hela "vägg B" utan att förstärka på något sätt? Funderar på om det kan påverka husets konstruktion avseende sidokrafter eller hur man uttrycker det?
3. I källaren har vi tänkt ta bort några mindre/tunnare väggar vilket inte lär påverka konstruktionen negativt?
4. Det kan bli aktuellt att ta upp en smal dörr i hjärtväggen i källaren (märkt "G"). Behöver denna växlas av fackmannamässigt eller brukar det gå bra att ta upp ett hål i en så rejäl vägg utan ett sådant ingrepp? Om man sätter i en stabil dörrkarm stabiliserar den.
Vi önskar bilda oss en uppfattning om vad som kräver fackmannamässiga beräkningar och ingrepp och vad som går att göra på egen hand.
Tack på förhand
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Hej och välkommen till Byggahus Forum!
Huset har självbärande fackverkstakstolar så inga väggar på övervåningen är bärande. De flesta väggar är stabiliserande men ni har ett rejält och samlat väggpaket runt kök och bad, som jag tror räcker för det ändamålet. Håltagningen i källarväggen behöver säkras genom 1-2 infällda stålbalkar, främst med hänsyn till murverket. Grundläggningen är nog inte platta på mark, utan utbredda plattor (sulor) under ytterväggar och bärande innerväggar. Mellan sulorna är det gjutet ett relativt tunnt oarmerat betongbjälklag. Jag kan dock ha fel.
Huset har självbärande fackverkstakstolar så inga väggar på övervåningen är bärande. De flesta väggar är stabiliserande men ni har ett rejält och samlat väggpaket runt kök och bad, som jag tror räcker för det ändamålet. Håltagningen i källarväggen behöver säkras genom 1-2 infällda stålbalkar, främst med hänsyn till murverket. Grundläggningen är nog inte platta på mark, utan utbredda plattor (sulor) under ytterväggar och bärande innerväggar. Mellan sulorna är det gjutet ett relativt tunnt oarmerat betongbjälklag. Jag kan dock ha fel.
Tack så mycket och tack för svaret!
Innebär det att vi inte behöver meddela byggnadsnämnden innan vi gör detta ingrepp eftersom det inte påverkar bärande delar i konstruktionen?
Om det måste meddelas, innebär det att det även måste till ett utlåtande från en konstruktör som har bedömt att väggen inte är bärande eller räcker det i det här fallet med att meddela att man tänker ändra planlösningen?
Innebär det att vi inte behöver meddela byggnadsnämnden innan vi gör detta ingrepp eftersom det inte påverkar bärande delar i konstruktionen?
Om det måste meddelas, innebär det att det även måste till ett utlåtande från en konstruktör som har bedömt att väggen inte är bärande eller räcker det i det här fallet med att meddela att man tänker ändra planlösningen?
Om ni ändrar den bärande konstruktionen: En bygganmälan är inte ett meddelande - det är en ansökan som ska behandlas av kommunen innan de tar beslut om att godkänna den eller ej. Vilket underlag som krävs kan kommunen upplysa om. Information om detta finns ofta på kommunens hemsida.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Håltagningen i källarväggen påverkar den bärande konstruktionen, inte övriga åtgärder på bottenvåningen.
Vi tolkar ju dock detta som ett ingrepp i den icke bärande konstruktionen (väggarna på bottenvåningen). Man kan ju alltid fråga kommunen i alla fall men om det är givet att man inte behöver göra en bygganmälan för ändringar i den icke bärande konstruktionen behöver man ju inte fråga kommunen?
Som lite kuriosa lägger jag till en bild av delar av material specifikationen från 1959 där det framgår dimensioner etc på takstolarna... =)
Som lite kuriosa lägger jag till en bild av delar av material specifikationen från 1959 där det framgår dimensioner etc på takstolarna... =)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Sådana dokument kan vara guld värda!
Jo verkligen, vi har ritningar och underlag på det mesta.
Några kompletterande frågor, bör takstolarna förstärkas eller ska man inte behöva fundera på sånt? Det hela blev nästan för bra/enkelt för att vara sant om så inte är fallet...
Men det är klart, om innertaket spikades dit direkt mot takstolarna när hela bottenvåningen var tom varpå man sedan byggde innerväggarna, varför skulle man behöva modifiera takstolarna om man i omvänd ordning tog bort en vägg på bottenvåningen?
Kan tillägga till tidigare inlägg med att huset står på berg. Det är troligen uppfyllt med grus mellan berget och den gjutna plattan?
Några kompletterande frågor, bör takstolarna förstärkas eller ska man inte behöva fundera på sånt? Det hela blev nästan för bra/enkelt för att vara sant om så inte är fallet...
Men det är klart, om innertaket spikades dit direkt mot takstolarna när hela bottenvåningen var tom varpå man sedan byggde innerväggarna, varför skulle man behöva modifiera takstolarna om man i omvänd ordning tog bort en vägg på bottenvåningen?
Kan tillägga till tidigare inlägg med att huset står på berg. Det är troligen uppfyllt med grus mellan berget och den gjutna plattan?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Nej det finns ingen anledning att göra något med takstolarna som jag ser det.
Klicka här för att svara






