- Status
Jag har till skillnad mot vissa andra här tagit min klimatpåverkan på allvar och därför ställt om mitt liv för att minska min klimatpåverkan och reducera mina koldioxidutsläpp till ett minimum genom att sluta arbeta och sluta renovera. Ungefär som ungarna som skolkar för klimatet, dock borde de skolka fem dagar i veckan för att uppnå maximal effekt för ett förändrat klimat...
Nej du, världen går inte under om 12 år, inte ens mänskligheten.tompas11 skrev:
Men vi har inga 12 år kvar. Vi står redan på minus. Det finns verkligen inte alls någon reell chans att rädda detta längre, ett sådant arbete skulle startat för minst 40 år sedan.
Rent cyniskt sett är det lika bra att passa på och snabbt åka alla de där utlandsresorna man drömmer om, medan det fortfarande går.
Eldar inte du upp sista oljedroppen kommer någon annan att göra det.
Notan får ändå någon annan betala. Hoppas du inte har barn.
Men hallå!Mikael_L skrev:
För 47 år sedan sa de att vi bara hade 10 år på oss att hejda katastrofen.
Inget (nästan) är gjort, så varför börja nu? Det är ju alldeles, alldeles, alldeles försent!!!
Men nu börjar helgen, så vi väntar tills på måndag va
Typ så.
Jag är inte skeptiker, men realist samt cynisk.
Så jag tror att det är kört ändå, och att det inte finns en chans att ändra något i någon väsentlig grad, så jag tror att de saker vi förutser som kommande (ev) problem, absolut säkert kommer.
Jag fattar, av den anledningen, inte varför jag öht skriver i tråden.
Jag är inte skeptiker, men realist samt cynisk.
Så jag tror att det är kört ändå, och att det inte finns en chans att ändra något i någon väsentlig grad, så jag tror att de saker vi förutser som kommande (ev) problem, absolut säkert kommer.
Jag fattar, av den anledningen, inte varför jag öht skriver i tråden.
Det är lite märkligt att så få ser fördelarna med lite högre CO2-halt och lite varmare klimat här uppe i norr, man ser bara nackdelar.
Vi kommer att få ett lite som på vikingatiden, kan odla vin i Sverige, vårt land får kanske ett mer behagligt, tempererat klimat så vi inte behöver resa till Kanarieöarna eller Thailand för att kunna semestra, vattnen i norr blir farbara för fler än atomisbrytare, öknarna krymper och blir grönare mm.
Och varje gång som det varit ett oväder någonstans i världen så gapar alarmisternas lakejer (media) sig hesa om klimatet.
Men faktum är ju att med varmare medeltemperatur närmare polerna minskar temperaturgradienten mellan ekvotariala regioner coh polartrakterna, och färre orkaner uppstår. Det finns ju inget faktaunderlag för att ovädren har ökat, tvärt om!
Du (vi) kan väl börja klimatkompensera lite då.KnockOnWood skrev:
För varje Mallorcaresa så tar du emot 2 Afrikanska flyktingar och sörjer för dem hela livet ut, och för en Thailandresa blir det 6 st. Har du bil så tar du emot 1 flykting för varje 1000 mil.
Du har svårt att se globala samband må jag säga, och tror att din skit inte påverkar dig.
Ökar inte miljöbelastningen just då eftersom fler personer anammar vår livsstil?
Redigerat:
Det kan tyckas så ja för den oinvigde men naturen är mycket mer komplicerad än så.
Naturen består av ekosystem, stora eller små på land och i hav. Ett ekosystem består av otaliga mängder korta eller långa näringskedjor som bildar en näringsväv. Allt i ett ekosystem samverkar, växter, djur, insekter och mikroorganismer lever i ett kretslopp med ömsesidigt beroende och påverkan. Ett ekosystem i balans har en hög resiliens och kan reparera och återhämta sig snabbt.
Trädens rötter samspelar med underjordiska svamptrådar, mykorrhiza. Svampar kan inte bedriva fotosyntes men de levererar vatten och näring till trädens rötter och erhåller i gengäld kolhydrater från trädet. Träden är inte försvarslösa mot angrepp av olika slag men träd som stressas av t.ex. torka blir lättare offer för angrepp då deras försvarsförmåga minskar. Egentligen är massiva insektsangrepp på växter och träd ett tecken på svaghet, ett ekosystem i obalans. Varmare klimat gör nu att barkborrens framfart hotar många av granplantagerna. Bristen på nederbörd är en förändring i miljön som skapar obalans.
Alla dessa ekosystem över hela vår planet är de vi lever av s.k. ekosystemtjänster. I kalla Norden är dessa ekosystem anpassade till vårt kyliga klimat och fungerar utifrån givna förhållanden. En så drastisk förändring som sker med varmare klimat gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig. De djur och växter som kan flyttar norrut, så gör t.ex. fisken som behöver kallare vatten men fåglarna som lever av fisk hittar inte föda till sina ungar.
Vi har haft ett utmärkt klimat för vår natur och våra odlingar. Invasiva växter har haft svårt att överleva här, likaså sjukdomar och främmande insekter. Högre temperatur ökar överlevnaden för icke önskade växter och djur . I sina hemländer ingår de i ekosystemet och gör inte så stor skada men inte här. De är främmande arter som saknar naturliga fiender i vår miljö och när naturen inte förmår upprätthålla balansen blir det bekymmersamt.
Naturen och de som lever i och av den är ett enda stort nätverk där allt hänger ihop. Att tro att en så drastisk förändring som ett varmare klimat enbart skulle vara positivt är antingen okunnigt, aningslöst eller båda två.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Jag har väldigt svårt för den här ”rör inget, det kan gå sönder”-inställningen. Jag vet att jag i viss mån övertolkar @Abies koreana när jag tillskriver hen den inställningen, men jag hoppas att det ursäktas för argumentationens skull.
Självfallet är ekosystemet så komplext att vi inte kan förutse alla effekter av vår påverkan på det, men det är ändå rimligt att väga riskerna mot nyttan. Vi har aldrig varit så friska och välmående som vi är idag. Miljarder människor törstar efter att komma till samma nivå och, exempelvis, slippa se sina barn dö i svält eller krig.
Att då med religiös övertygelse slåss för att vi ska bevara klimatet så nära dagens som möjligt är ett för ensidigt fokus.
Ja, vi kanske måste lägga mer resurser på att bekämpa skogsbränder och vi kanske får frekventare torka i delar av landet om vi accepterar en högre temperatur. Samtidigt som öknarna minskar men kanske hela regioner läggs under havsytan. De exakta effekterna är som sagt oöverblickbara, särskilt för oss lekmän och särskilt i detalj.
Men om vi istället för att ställa detta okända mot flygsemestrar och bilkörande ställer det mot att lyfta de sista 1,4 miljarderna människorna ur extrem fattigdom. Står ni då alla fortfarande på klimatpreservationens sida?
För det är samma gamla kapitalism som i rasande takt utrotar fattigdomen som möjliggör att vi puttrar runt i våra bilar eller semestrar i Thailand.
Självfallet är ekosystemet så komplext att vi inte kan förutse alla effekter av vår påverkan på det, men det är ändå rimligt att väga riskerna mot nyttan. Vi har aldrig varit så friska och välmående som vi är idag. Miljarder människor törstar efter att komma till samma nivå och, exempelvis, slippa se sina barn dö i svält eller krig.
Att då med religiös övertygelse slåss för att vi ska bevara klimatet så nära dagens som möjligt är ett för ensidigt fokus.
Ja, vi kanske måste lägga mer resurser på att bekämpa skogsbränder och vi kanske får frekventare torka i delar av landet om vi accepterar en högre temperatur. Samtidigt som öknarna minskar men kanske hela regioner läggs under havsytan. De exakta effekterna är som sagt oöverblickbara, särskilt för oss lekmän och särskilt i detalj.
Men om vi istället för att ställa detta okända mot flygsemestrar och bilkörande ställer det mot att lyfta de sista 1,4 miljarderna människorna ur extrem fattigdom. Står ni då alla fortfarande på klimatpreservationens sida?
För det är samma gamla kapitalism som i rasande takt utrotar fattigdomen som möjliggör att vi puttrar runt i våra bilar eller semestrar i Thailand.
Den svartvita flugsnapparen anländer till min trädgård den 1 maj. Jag gillar fåglar i allmänhet och den svartvita flugsnapparen i synnerhet. Den är holkberoende och eftersom naturen städas ren på ihåliga träd behöver den lite hjälp. Den konkurrerar om boplatser med mesfåglarna som har fördelar som stannfåglar.
Det är något speciellt med denna lilla gynnare som flyger från andra sidan jordklotet på sina små vingar för att landa i min trädgård. Passager över öknar är riskfyllda och så även allt annat den tvingas möta på den långa färden.
Den anländer till sin boplats under den tid som gynnar dess reproduktion maximalt, dvs när det finns mest insekter i naturen. Den fångar tusentals mygg som föda till ungarna.
Våren och värmen kommer tidigare i ett varmare klimat. Stannfåglar som mesar hinner anpassa sig och bygger sina bon och föder upp sina ungar. Holkarna som är en bristvara är nu upptagna av ruvande mesar som försvarar sitt bo med dödlig utgång för svartvit flugsnappare.
Flyttfåglar styrs av en biologisk klocka som i sin tur styrs av dagsljuset. Den svartvita flugsnapparen borta i Afrika kan inte veta att våren numera anländer tidigare till nordliga breddgrader. När den anländer så har många insekter svärmat klart, ifjol anlände den samtidigt som den enorma värmen kom och det fanns inte en enda mygg i sikte. Det var bedrövligt att se fåglarna leta mat ifjol.
Bara en historia ur en flugsnappares perspektiv och det är kanske här gränsen går för de som bryr sig och de som struntar i konsekvenserna, vi har helt enkelt olika syn på vad som är viktigt. Jag kan inte ensam göra så mycket annat än att sätta upp fler holkar och leva mitt liv så jag klarar av att se mig själv i spegeln varje morgon. Andra gör inte samma prioriteringar men alla drabbas vi av följderna av ett varmare klimat..
Det är något speciellt med denna lilla gynnare som flyger från andra sidan jordklotet på sina små vingar för att landa i min trädgård. Passager över öknar är riskfyllda och så även allt annat den tvingas möta på den långa färden.
Den anländer till sin boplats under den tid som gynnar dess reproduktion maximalt, dvs när det finns mest insekter i naturen. Den fångar tusentals mygg som föda till ungarna.
Våren och värmen kommer tidigare i ett varmare klimat. Stannfåglar som mesar hinner anpassa sig och bygger sina bon och föder upp sina ungar. Holkarna som är en bristvara är nu upptagna av ruvande mesar som försvarar sitt bo med dödlig utgång för svartvit flugsnappare.
Flyttfåglar styrs av en biologisk klocka som i sin tur styrs av dagsljuset. Den svartvita flugsnapparen borta i Afrika kan inte veta att våren numera anländer tidigare till nordliga breddgrader. När den anländer så har många insekter svärmat klart, ifjol anlände den samtidigt som den enorma värmen kom och det fanns inte en enda mygg i sikte. Det var bedrövligt att se fåglarna leta mat ifjol.
Bara en historia ur en flugsnappares perspektiv och det är kanske här gränsen går för de som bryr sig och de som struntar i konsekvenserna, vi har helt enkelt olika syn på vad som är viktigt. Jag kan inte ensam göra så mycket annat än att sätta upp fler holkar och leva mitt liv så jag klarar av att se mig själv i spegeln varje morgon. Andra gör inte samma prioriteringar men alla drabbas vi av följderna av ett varmare klimat..
Borde vi kanske ställa flygsemestrande och bilköande mot att lyfta 1,4 miljarder människor ur extrem fattigdom?
Är vi i Sverige, och västländerna beredda att avstå från alla chartersemestrar för att de sista 1,4 miljarderna ska kunna dra nytta av en utveckling driven av fossil energi?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Nej och nej.
Ska jag tolka ditt första nej som att du personligen är emot att de fattigaste länderna ska få en större del av fossilenergikakan som hjälp till att lyfta sig ur fattigdom?
Ditt andra nej, håller jag med dig om, dvs att jag inte heller tror att vi (som länder) är beredda att avstå något för de fattigaste ländernas skull. Man är beredd att sortera färgade och ofärgade ölflaskor, men inte avstå från charterresor och välja kollektivtrafik.
Ditt andra nej, håller jag med dig om, dvs att jag inte heller tror att vi (som länder) är beredda att avstå något för de fattigaste ländernas skull. Man är beredd att sortera färgade och ofärgade ölflaskor, men inte avstå från charterresor och välja kollektivtrafik.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Mitt första nej var på den första frågan, jag tror inte att vi på politisk grund ska ställa de frågorna mot varandra. Vi måste långsiktigt lösa båda utan förbrukande av fossila bränslen. Skulle vi välja mellan dem tror jag att vi (den rika världen) skulle välja oss själva. Fast egentligen tror jag som sagt att det är en falsk dikotomi. Båda kan finnas samtidigt med ekonomisk utveckling.
Ja det gör du men det spelar mindre roll, man kan alltid övertolka, missförstå med flit eller bygga halmgubbar om man vill. Att människor skulle lyftas ur fattigdom genom ett allt varmare klimat är det många som protesterar mot. Tvärtom är det just de fattigaste som lever på sina små jordbruk som drabbas hårdast. Torka, glaciärer som försvinner och inte längre avvattnar jorden, sjöar och vattendrag som minskar eller torkar bort och omöjliggör det småskaliga fisket. De som lever mest hållbart pga små omständigheter är de som drabbas värst. Jorderosion är ett stort problem, när stormar och skyfall sköljer bort den tunna hinna som vi kallar matjord och omöjliggör vidare odling. Det finns inget som skapar sådan social oro som hunger.
Det finns många orsaker till fattigdom och ett varmare klimat kommer inte att hjälpa mot hungersnöd.
Förövrigt är vi säkert överens om att vi inte kan hejda uppvärmningen, det är för sent. Men vi måste börja anpassa oss, vi som heter Homo sapiens borde kunna göra det. Men alla som protesterar är ju utan tvekan ett hinder. Politiken gör sällan något drastiskt om inte medborgarna kräver det. Det är komplext ja, men vi vet en hel del idag men åtgärder som leder till ökad anpassning är lätträknade.