Jag tänkte också på det. När jag läser domar från MÖD och HD så verkar de oftast vara lite väl ordlydelsebundna istället fast det för mig är uppenbart att lagstiftaren hade ett annat syfte med regleringen.C cpalm skrev:
Men detta är ju en tingsrättsdom och dessutom från början av 90-talet. Kanske ger lite mer svängrum i sådana? Jag tänker att vad tingerätten inte skriver i domskälen nog ändå väger in ändå: att Lantmäteriet troligen sedan mycket länge hade som rutin att följa denna process med "modifiering av andelstalen". Tungt att underkänna en arbetsmetod som Lantmäteriet säkert tillämpat sen 60-talet.
Notera att lagtexten inte innehåller något om någon process för modifiering av andelstalen utan istället ett förbud för röstetalet att överstiga en femtedel: "Dock får delägares röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade delägare."
Ett sätt att tolka domen är således att den process som beskrivs och har använts av Lantmäteriet i målet är förenlig med lagen om den görs i ett steg men den får inte göras i två steg där ytterligare nedsättning av röstetal göra för andra delägare vars röstetal överstiger en femtedel av det totala röstetalet. Det är ju i princip vad Lantmäteriet själva anger i sin kommentar till sina normalstadgar där lagtexten återges (inlägg #19 i tråden). Men det utesluter inte andra processer för att implementera femtedelbegränsningen tänker jag. För att vara praktisk på sin förenings stämma är det ju onekligen enklast att följa den här metoden, hur märklig den än är.
Jag läser det som att kärnan i domen är att inget röstetal får överstiga en femtedel av de sammanlagda andelstalen (inte röstetalen som det står i lagtexten). Med den definitionen är det ganska klart hur man skall räkna, tänker jag.Claes Sörmland skrev:
Sen får det den absurda Kajsa-effekten, där en delägare som ligger strax under 20%-gränsen kan få ett avsevärt högre röstetal än den delägare som får sitt röstetal nedjusterat.
Otroligt tveksamt enligt min mening, men där är ju domen väldigt klar med att det är det som gäller och att Kajsas röstetal inte skall justeras.
Det kanske inte finns så många sätt att genomföra detta metodmässigt. Men jag tvekar, kanske någon smartare än jag kan ge ett exempel.C cpalm skrev:
Det kan väl inte hända om man följer Lantmäteriets (=Österbergs/domens) metod? Eller? Kan du ge ett exempel?C cpalm skrev:
Nä, jag tänker nog fel. Never mind.
Ovanligt värdefull tråd.
Vet inte var Claes får sin energi ifrån. 😯😃
Vet inte var Claes får sin energi ifrån. 😯😃
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
C cpalm skrev:
Jag skulle tro att vi skulle få ett annat utfall idag än 1995. Före EU-inträdet hade förarbeten och intentioner mycket större tyngd i svensk rättskipning. 1995 hade vi förvisso gått med, men vanan att döma efter regler kom nog inte dag ett.
Objektivt sett är det förstås bättre att en lag är förutsägbar och att det går att utläsa ur den vad som gäller snarare än att man ska behöva ta vägen över tre föregående lagar och två analogier innan man kommer till den faktiska innebörden sv lagen, men eftersom att det var på det senare sättet så länge har vi massa lagar (som PBL och miljöbalken) som delvis inte är skrivna för att bokstavstolkas, men nu ändå gör det.
Att reda ut det tar uppenbarligen generationer, eftersom de som fått extra makt eller lagen flyttade närmare sin föredragna position kämpar med näbbar och klor för att behålla status quo.
Tänkte samma sak. Även om domen var välgenomtänkt och ett seriöst arbete lagts ned för att komma till den slutsatsen undrar jag om det inte idag skulle kunna bedömas som tjänstefel att döma på det viset.
Den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipen var väl en luddig företeelse 1995, men är sedan 2018 nedskriven som bindande lagtext i 5 § Förvaltningslagen. Går anställda vid myndigheter eller domstolar idag utanför gällande lagtext eller förarbete ska det egentligen bedömas som tjänstefel.
Det blir ju också i stort sett omöjligt för gemene man att ens försöka ge sig på lag-läsande om man ska behöva spåra lagtexten baklänges tre generationer av lagens intention för att komma till rätt slutsats.