Jag är förvånad att detta väcker sådan debatt och att det inte finns i klartext att läsa. Googlar man på detta så dyker i princip ingenting upp, någon flummig lawline-text och en artikel bakom betalvägg hos Samfälligheterna.Claes Sörmland skrev:
Andelstalsmetoden är ju något av den första "osäkerheten" som vilken förening som helst stöter på på en årsstämma. Varför finns det inte bättre information?
Den här bilden blev jag osäker på. För ett bifall krävs att en majoritet röstar för förslaget. Varför räknar då författaren bort "avstår" från resultatet? För mig blir det att 25 röstat ja, det räcker inte till majoritet av det totala röstetalet 65, därmed avslogs det. Men författaren tycker jag framlägger det som att ja-sidan förlorade med 25 mot 30?
Tänk då om andelstalsmetoden inte åberopats och man gått efter standard huvudtalsmetoden. Då hade stackars Gösta haft 1 röst och blivit nedröstad med 5 mot 1.K Kane skrev:
Det räcker med enkel majoritet i de flesta frågor så den sida som får flest röster vinner. Även om de är en minoritet om man räknar med de som avstår.Kvackatore skrev:
Jo precis, men man röstar ju inte som inom politiken där man har en knapp för JA/NEJ/AVSTÅR. Utan man röstar med acklamation och om det blir tvetydigt så blir det istället öppen omröstning. Om man väljer att avstå vid öppen omröstning blir det egentligen detsamma som att säga nej, eller?
Så här skriver Lantmäteriet i sina kommentarer kring normalstadgarna. De skall alltså inte räknas ner ytterligare.C cpalm skrev:
Samma som Österberg. Men var kommer denna tolkning ifrån? Finns något rättsfall t ex?
Jag tror inte att det var så det var tänkt när lagen skrevs. Men är det gängse tolkning så är det väl det som gäller. Vilket betyder att en person kan ha egen majoritet trots dessa regler.
Ja, då har du det ju från två "auktoritära" källor.
Det jag tycker är lite lustigt är de enkelt hade kunnat skriva:
En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda
Eller nåt sånt. Vare sig jag läser originaltexten med matteglasögonen eller de juridiska glasögonen så är det första som poppar upp i huvudet att "okej, ingen får ha mer än 20% av rösterna". Så det är ju som upplagt för feltolkning. Det enda som sedan får mig tveksam är insikten att röstetalet då blir rätt knepigt att räkna ut.
Är det?
Hittat det! I Österbergs bok finns ett antal rättsfall refererade i slutet av boken.
Vänersborgs tingsrätt, fastighetsdomstolen F23/95 gällde tillämpningen av röstspärren vid andelstalsröstning. Enligt Österbergs referat av domen hade samfällighetsföreningens stämma reducerat röstetalet i två steg. Först hade man reducerat röstetalet för de närvarande delägare som hade mer än 1/5 av rösterna. Nu uppstod nya närvarande delägare som hade mer än 1/5 av röstetalet så man gjorde en andra reduktion. Den senare reduktionen underkändes av tingsrätten.
Nu är det ju från referatet oklart vad domen faktiskt säger och vad det första och det andra steget innebar i deras reduktioner av röstetal. Men man kan ju gissa att denna dom är vad Österberg (och Lantmäteriet) baserar sin metod på.
Jag kan naturligtvis inte hålla mig från att spela Djävulens advokat här och tänker mig att man har reducerat röstetalet till 20% av röstetalet i ett steg med utfallet enligt kolumnen Vänersborgsröstetal?
Spännande... Det fetade läser jag själv dock som att de råkade ut för (myntar ett nytt begrepp här) Kajsa-effekten, dvs. att Kajsa som har mindre än 1/5 av andelstalen helt plötsligt har > 1/5 av röstetalen efter att Göstas och Entreprenadmaskiner AB:s röstetal hade justerats.
Mycket fascinerande att den "rätta" tolkningen av regeln kan leda till ett en medlems röstetal blir > 20% när regeln (enligt min mening) bokstavligen säger att det inte får vara det 🤔
Men det är väl lite som tidningen som kom fram till att 70% av befolkningen stod för en viss åsikt efter att ha konstaterat att 30% av kvinnorna och 40% av männen svarat så i en undersökning 😆
Jag har begärt ut domen så vi får veta vad det faktiskt står där. Och det är ju ändå bara en tingsrättsdom så den är inte vägledande.
För en förening är den definitivt vägledande.
Snabba ryck från tingsrätten på fredagsmorgonen. Domen gäller ett delägarsammanträde men det spelar egentligen ingen roll för samma omröstningsregel med 1/5 begränsning gäller där som på en samfällighetsförenings stämma.
I sammanfattning har fastighetsdomstolen i målet spårat regelns ursprung tillbaka hela vägen till 1910 års aktiebolagslag via vattenlagen och tidigare nämnda LGA. Och där åsyftades inte en femtedel av röstetalet närvarande på stämman efter justering av röstetalet utan en femtedel av det företrädda aktiekapitalet. Fastighetsdomstolen menar i praktiken att lagstiftaren inte menade vad det står i själva lagtexten. Här kan ni läsa fastighetsdomstolens domskälen:
Bästa svaret
I bilagan till domen finns protokollet från delägarsammanträdet som Lantmäteriets medarbetare har fört. Här ser vi hur man har tillämpat begränsningsregeln på samma sätt som Österberg, alltså det sätt som vann tingsrättens gillande:
Mycket intressant, första gången jag ser rättspraxis som i princip säger att det står fel i lagtexten 😀
Man noterar ju också att den ursprungliga källan använder precis den formulering jag resonerade kring i #22, dvs det står andelstalet istället för röstetalet. En avsevärd skillnad i den bokstavliga innebörden enligt min mening.
Redigerat: