Andelstalsmetoden i praktiken
Hej,
Kan någon vägleda mig i hur man tillämpar andelstalsmetoden i praktiken vid omröstning på årsstämma?
Samfällighetslagen säger så här:
49 § En röstberättigad medlem som är närvarande vid en föreningsstämma har, oavsett om han eller hon äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I en fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om en medlem begär det. En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.
Vi tar ett exempel.
Årsstämma i Vägbulans Vägförening,
Styrelsen har lagt fram i sin budget att föreningens väg skall få ett lyft i form av hyvling, grusning, kantbeskärning och dikning, en stor investering för denna lillla förening. En medlem begär omröstning enligt andelstalsmetoden och då denna kan antas ha stor ekonomisk betydelse så kan metoden tillämpas.
Totalt finns 50 andelar i föreningen
Närvarande är
Kalle 2 andelar
Stina 2 andel
Pelle 1 andel
Kajsa 3 andelar
Storbonden Gösta 25 andelar (äger många fastigheter där varje har andelar i samfälligheten)
Entreprenadmaskiner AB 10 andelar
Totalt är 43 andelar representerade på stämman
Både Storbonden Gösta och Entreprenadmaskiner AB har andelstal som överstiger 1/5 av närvarande sammanlagda röstetalet. Deras andelstal begränsas då var för sig enligt (1/5) * 43 = 8,6
Totalt skall man då räkna med 2+2+1+3+8,6+8,6 = 25,2 andelar på stämman
Vid omröstning så bifallar alla förslaget utan Storbonden Gösta.
De som bifaller har då ett totalt andelstal om 16,6 andelar medans Gösta enbart har 8,6 andelar.
Således bifaller stämman förslaget
Vid uttaxering får nu Storbonden Gösta betala 25/50 = 50% av investeringen.
Var detta scenario korrekt?
Kan någon vägleda mig i hur man tillämpar andelstalsmetoden i praktiken vid omröstning på årsstämma?
Samfällighetslagen säger så här:
49 § En röstberättigad medlem som är närvarande vid en föreningsstämma har, oavsett om han eller hon äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I en fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om en medlem begär det. En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.
Vi tar ett exempel.
Årsstämma i Vägbulans Vägförening,
Styrelsen har lagt fram i sin budget att föreningens väg skall få ett lyft i form av hyvling, grusning, kantbeskärning och dikning, en stor investering för denna lillla förening. En medlem begär omröstning enligt andelstalsmetoden och då denna kan antas ha stor ekonomisk betydelse så kan metoden tillämpas.
Totalt finns 50 andelar i föreningen
Närvarande är
Kalle 2 andelar
Stina 2 andel
Pelle 1 andel
Kajsa 3 andelar
Storbonden Gösta 25 andelar (äger många fastigheter där varje har andelar i samfälligheten)
Entreprenadmaskiner AB 10 andelar
Totalt är 43 andelar representerade på stämman
Både Storbonden Gösta och Entreprenadmaskiner AB har andelstal som överstiger 1/5 av närvarande sammanlagda röstetalet. Deras andelstal begränsas då var för sig enligt (1/5) * 43 = 8,6
Totalt skall man då räkna med 2+2+1+3+8,6+8,6 = 25,2 andelar på stämman
Vid omröstning så bifallar alla förslaget utan Storbonden Gösta.
De som bifaller har då ett totalt andelstal om 16,6 andelar medans Gösta enbart har 8,6 andelar.
Således bifaller stämman förslaget
Vid uttaxering får nu Storbonden Gösta betala 25/50 = 50% av investeringen.
Var detta scenario korrekt?
Det låter korrekt.
Håller med. Ser korrekt ut.
Sen ska man vara lite mer formell så ska nog stämman besluta om en inkomst- och utgiftsstat snarare än en budget. Men det är ju en form av kassaflödesbudget. Tänker bara att det kanske är klokt att använda lagstiftningen språk istället för att hitta på egna termer.
Själva uttaxeringen beslutar inte stämman alls om utan det är styrelsen som inför stämman framlägger en debiteringslängd för påseende och därmed är uttaxeringen redo för verkställighet. Stämman röstar alltså inte om debiteringslängden. Om man inte har egna stadgeformuleringar som skiljer sig från grunderna i samfällighetslagen (och de normalstadgar som Lantmäteriet har utvecklat) där man har angett en annan process för uttaxeringen.
Sen ska man vara lite mer formell så ska nog stämman besluta om en inkomst- och utgiftsstat snarare än en budget. Men det är ju en form av kassaflödesbudget. Tänker bara att det kanske är klokt att använda lagstiftningen språk istället för att hitta på egna termer.
Själva uttaxeringen beslutar inte stämman alls om utan det är styrelsen som inför stämman framlägger en debiteringslängd för påseende och därmed är uttaxeringen redo för verkställighet. Stämman röstar alltså inte om debiteringslängden. Om man inte har egna stadgeformuleringar som skiljer sig från grunderna i samfällighetslagen (och de normalstadgar som Lantmäteriet har utvecklat) där man har angett en annan process för uttaxeringen.
Vet inte vad som är rätt eller inte, men noterar att om man bryter ner lagtexten så har man ju de två begreppen andelstal och röstetal.
Om du kommer fram till att det sammanlagda röstetalet är 2+2+1+3+8,6+8,6 = 25,2
En femtedel av det sammanlagda röstetalet är då 25,2 / 5 = 5,04.
Och röstetalet 8,6 överstiger ju faktiskt detta.
Så jag är inte så säker på att det är rätt att räkna så, utifrån hur regeln uttrycks i lagtexten.
Om du kommer fram till att det sammanlagda röstetalet är 2+2+1+3+8,6+8,6 = 25,2
En femtedel av det sammanlagda röstetalet är då 25,2 / 5 = 5,04.
Och röstetalet 8,6 överstiger ju faktiskt detta.
Så jag är inte så säker på att det är rätt att räkna så, utifrån hur regeln uttrycks i lagtexten.
Nä, kan inte stämma, du räknar ju ner rösterna 2 gånger.C cpalm skrev:
Röstetalet beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, dvs Gösta har 25 och Entrepenadmaskiner AB 10, och totalen blir 43. Men eftersom 2 ägares röster överstiger 1/5 av totalen räknas de ner till 8,6.
(Jag kan tycka det blir lite orättvist mot Gösta....)
Jag klippte och klistrade från TS uträkning.K Kane skrev:
Ja, men 8,6 överstiger fortfarande en femtedel det sammanlagda röstetalet (= 25,2), eller?K Kane skrev:
Vilket fortfarande strider mot regeln "En medlems röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar."
Nej, för det är en 5e del av de närvarande röstetalen.C cpalm skrev:
Kör man på på det viset så blir till slut även den som har 3 andelar tvungen att minska sin rösträtt osv.K Kane skrev:
Jag säger så klart inte att de skall räknas ner igen.K Kane skrev:
Vad jag menar är att det inte är rätt sätt att räkna ner dem, som jag läser lagtexten.
Å andra sidan är det ju inte helt trivialt att räkna ut det så att det blir 1/5 av totalen.
Det blir ju en ekvation att lösa.
Röstetalen ja, inte andelstalen. Och de är ju röstetalen du skall räkna ut. Regeln biter sig själv i svansen, så att säga.H hempularen skrev:
@cpalm har argumenterat så bra att jag var tvungen att kolla i Tommy Österbergs Samfälligheter - handbok för samfällighetsföreningar:
https://shop.nj.se/products/samfalligheter-2
Men han räknar på det lätta sättet i trådstart för att bestämma den där femtedelen max röster (men det är ju de facto 30,8% (20/65) av rösterna precis som @cpalm påpekar):
Tänker att så här blir det när jurister ska räkna. Otydligt.
https://shop.nj.se/products/samfalligheter-2
Men han räknar på det lätta sättet i trådstart för att bestämma den där femtedelen max röster (men det är ju de facto 30,8% (20/65) av rösterna precis som @cpalm påpekar):
Tänker att så här blir det när jurister ska räkna. Otydligt.
Det lustiga i sammanhanget är dessutom att omröstningen i Östbergs exempel hade fått ett annat utfall om man inte tillämpat "juristmatten".Claes Sörmland skrev:
Jag var tvungen att titta i propositionen till samfällighetslagen. Och lagstiftaren är superkort:
Prop. 1973:160 s. 370-371:
"För egen del instämmer jag i att en röstspärr för större andelsinnehav bör finnas. När det gäller utformningen anser jag det naturligt att den bestämmelse som senast införts i lagstiftningen bör vara förebild, dvs. 29 § första stycket andra punkten LGA. Enligt denna bestämmelse får ingen delägares röstetal överstiga en femtedel av de närvarande delägarnas sammanlagda röstetal."
//
Så vad står det då i propositionen för införandet av lagen om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA) där regeln kommer ifrån? Ja inte ett ord förutom själva lagtexten:
"Dock får ej någons röstetal överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga på stämman närvarande röstberättigade fastighetsägare."
https://lagen.nu/prop/1966:128
//
Jag börjar alltmer att tro att @cpalm har rätt. Men att Österberg skulle på detta fel i sin handbok känns knepigt.
Prop. 1973:160 s. 370-371:
"För egen del instämmer jag i att en röstspärr för större andelsinnehav bör finnas. När det gäller utformningen anser jag det naturligt att den bestämmelse som senast införts i lagstiftningen bör vara förebild, dvs. 29 § första stycket andra punkten LGA. Enligt denna bestämmelse får ingen delägares röstetal överstiga en femtedel av de närvarande delägarnas sammanlagda röstetal."
//
Så vad står det då i propositionen för införandet av lagen om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA) där regeln kommer ifrån? Ja inte ett ord förutom själva lagtexten:
"Dock får ej någons röstetal överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga på stämman närvarande röstberättigade fastighetsägare."
https://lagen.nu/prop/1966:128
//
Jag börjar alltmer att tro att @cpalm har rätt. Men att Österberg skulle på detta fel i sin handbok känns knepigt.