Jag skulle rekommendera att du läser på om hur elmarknaden fungerar.
Nja, alltså det får de ju i praktiken.S steffo_b skrev:
Deras straff blir att priset blir lågt eller negativt.
Bara för att de har svårast att stoppa sin produktion snabbt så har de även en fri väg in i systemet. Det fungerar så länge ingen annan vill göra samma sak och de inte är ensamma i systemet.
I själva verket så vill det ha hela reglerkapaciteten i vattenkraften för sig själva.
Nu har de fått konkurrens där.
De betalar inget när vattenkraften drar ner normalt sett.
Varför ska andra producenter göra det då?
Det gäller samma sak för alla. Levererar man inte det man sålt, oavsett anledning, så får man betala för ersättningselen. Levererar man mer än man sagt så säljer man den elen. Är det många som levererar mer än avtalat kan det bli väldigt dyrt att bli av med elen. Men i normalfallet är set inget problem. Det är sannolikt därför de bara kört på utan någon reglering. Andra har hanterat det.
Så länge det finns vattenkraft i elmixen så drar ju de ner produktionen väldigt billigt. Men om det är soligt och blåser så måste även sol och vind delta. Här kan även elbilar och hembatterier vara en resurs.
Så länge det finns vattenkraft i elmixen så drar ju de ner produktionen väldigt billigt. Men om det är soligt och blåser så måste även sol och vind delta. Här kan även elbilar och hembatterier vara en resurs.
Men en dipp ner till säg 49 Hz motsvarar ju inte en effektökning på oändlig nivå...blackarrow skrev:
Utan effekten är ju konstant (vem skulle reglera upp den på några millisekunder?). Sedan när dippen över och varvtalet på generatorn kan sakta öka upp igen i takt med att alla producenter i nätet hjälps åt att höja frekvensen enligt sina inställda parametrar.
Jag kommenterade Steffos inlägg.lilytwig skrev:
Effekten ut från en generator med stor svängmassa ökar när frekvensen minskar. När minskningen slutar slutar även den ökade effektleveransen. När frekvensen stiger mot önskat värde bromsar den i stället.K karlmb skrev:
Du har uppenbarligen inte fattat hur elsystemet fungerar.K karlmb skrev:
Frekvensen ska normalt sett ligga på 50 Hz och variera mellan 49,9 och 50,1.
Om frekvensen stiger eller sjunker utanför det intervallet så är det för att det är överskott eller underskott på el. Överskott ger högre frekvens och underskott ger lägre.
Eftersom hela europas elnät är sammankopplade så kan inte Sverige variera utan att resten av europa hänger med. Det innebär att vi drar med oss resten av europa i vår frekvensvariation.
Följden blir att länkarna som överför el mellan länderna belastas hårdare för att försöka jämna ut obalanserna.
Risken är att länkarna överbelastas och säkerhetsfunktionerna slår ifrån vilket då leder till att effektbristen plötsligt förvärras avsevärt med följd att kraftproducenter automatiskt kopplas ifrån i syfte att skydda sig själva mot skador.
Då får du en situation som den i Spanien nyligen när stora delar av spanien blev strömlöst pga att produktionen fluktuerade så att säkerhetssystemen plötsligt slog ifrån anslutningar och sedan produktion.
Steffo: Sverige är inte alls synkront kopplat till Centraleuropa.
Svängmassan används liksom inte bara till en sak.K karlmb skrev:
Den beskrivs flummigt i media som elförsörjningens silver bullet.
Den sitter i stora turbiner och roterande maskiner som även har andra egenskaper och liksom bara är.
Frågan är väl vad du gjort för att dra ner alla generatorer i Sverge, Finland, Norge och halva Danmark till 49 Hz? 🫣K karlmb skrev:
Gäller inte fysikens, Ohms och Maxwell's lagar längre?K karlmb skrev:
Energin sitter ju i den roterande massan. Den är inte konstant om du minskar varvtalet.
J = mr² (tröghetsmoment, för en massa på ett avstånd r från rotationscentrum)
E = ½ Jtot ω² (rotationsenergi)
där
Jtot är summan av J för massa m på olika avstånd från rotations centrum.
Tar du av den skapas en ”skuld” som får betalas med ökad energiproduktion högre än konsumenternas last för att höja frekvensen igen.
Man ser också av formlerna att dreven i en vestasväxellådan som varken har stor diameter eller stor massa skulle ha stor tröghet. Generatorerna är mindre än i "riktiga kraftverk" (storskaliga). Det hjälper inte med många små generatorer eftersom radien i kvadrat ändå är litet på små generatorer. Rotorbladen på ett vindkraftverk har iofs mer rotationsenergi.
Vestasverken har en roterande generator kopplad till rotorbladen likt vattenturbinen eller kärnkraftverkets ångturbin. De verken har svängmassa antingen man vill eller inte, men gör den någon nytta?
Svängmassan är en snabb energireserv som ger mycket ström innan någon (traditionell) stödtjänst hinner kopplas in.
När belastningen ökar roterar generatorerna långsammare om inte mer energi tillförs tex till den turbin som driver generatorn.
Den gör också frekvensändringar tröga och är därmed en del i att hålla frekvensen stabil samtidigt som avvikelser från 50Hz används för att balansera , dvs hålla produktion och konsumtion i balans (lika).
Blir det en kortslutning på en högspänningsledning kan det nog bli en rejäl överström i en närliggande generatorer.
Hur mycket hinner frekvensen ändras innan ledningen bryts bort?
Skulle en gasturbin hos Göteborgs energi belastas så hårt den ger 49 Hz lär den brytas bort pga den är ur fas med resten av nordensvelnöt. Kanske blir det svart på Hisingen då, eller så klarar ledningarna och Ringhals överlast en stund till balansansvaring ökat produktionen.
Säg det till dem som säger den bara finns i gamla sortens kraftverk.
Det vara bara ett extremexempel, vi vet att åtgärder sätts in långt innan det händer.
Jovisst. Hur mkt som matas in på det aktuella kraftverket brukar vara konstant. Man kör sällan (aldrig) över max på en kk-verk. Så ifall lasten ute i nätet är högre än att frekvensen långsamt stiger igen (långsammare hjälp ifrån en storgenerator än en mindre eller en elektronisk inverter), så får mer effekt tillskjutas på annat håll i nätet. Kallas beredskapskraft i extremfall.
Vad har det för betydelse ifall det finns växellåda eller inte, den relevanta svängmassan sitter ju i rotorn. Du stoppar inte den med en klackspark.
Pga omforming i senare steg till nätspänning så är rotorns varvtal inte kopplat till utmatad frekvens.
Men, inverters har en nätstöttande frekvensfunktion inbyggd idag och sedan många år.
Det är det som brukas kallas syntetisk svängmassa.
När den är aktiv så lastar man generatorn högre temporärt och drar nytta av svängmassan i rotorn på verket.
Men den är sällan inkopplad pga det inte har funnits eftefrågan/krav.
Precis.
Här har du tänkt fel. Lasten försvinner om generatorn laggar efter.
Helt korrekt beskrivning. Genom ändra magnetiseringen på en synkronmaskin som roterar synkront med elnätet kan maskinen generera reaktiv effekt eller konsumera reaktiv effekt, d.v.s uppträda som en kondensator eller induktans. Begreppet på svenska är "Synkronkompensator"M Martin Lundmark skrev: