Ur EIFS2018:2 som jag refereade till och som du själv kan läsa så står följande:D Daniel 109 skrev:
20 § Kraftproduktionsmodul av typ C och D ska tillhandahålla ökning avaktiv effekt som frekvenssvar vid begränsat frekvenskänslighetsläge –underfrekvens (LFSM-U), vid en frekvenströskel på 49,5 Hz.
21 § Kraftproduktionsmodul av typ C och D ska tillhandahålla ökning avaktiv effekt som frekvenssvar vid begränsat frekvenskänslighetsläge –underfrekvens (LFSM-U), med en statikfaktor av 8 procent.
22 § Referensvärdet för frekvenssvar i form av aktiv effekt vid begränsatfrekvenskänslighetsläge – underfrekvens (LFSM-U), ska utgöras av denmaximala kontinuerliga effekten för kraftparksmoduler av typ C och D.
23 § Kraftproduktionsmoduler av typ C och D ska kunna aktivera drift ifrekvenskänslighetsläge (FSM). FSM ska endast vara aktiverat om den systemansvariga myndigheten beordrar det.
24 § Kraftproduktionsmoduler av typ C och D ska för drift i frekvenskänslighetsläge (FSM) arbeta med en statikfaktor inom intervallet 2–12 procent.
Över 10 MW är typ C och över 30MW är typ D. Statik är den förstärkningsfaktor som turbinregulatorn skall ha (deltaP/deltaF)
Sen om du läser mitt svar en eller två gånger till så förutsätter det att den drivande turbinen kan leverera mera effekt. Dessa förutsättningar är individuellt för alla anläggningar. Ett kärnkraftverk som redan kör på full effekt kan givetvis inte leverera mera det säger sig själv. Men alla som kan leverera mera är skyldiga att göra detta i syfte att rädda kraftnätet. En kollaps av nätet blir dyrbart för alla. Detta är lagkrav i EU sedan 2016 och i Sverige 2018.
[/QUOTE]
Det går liksom inte ihop med ett generellt krav som du menar att finns. Alla stora generatorer kan inte göra det.H Hocke68 skrev:
H Hocke68 skrev:
Det går liksom inte ihop med ett generellt krav som du menar att finns. Alla stora generatorer kan inte göra det.
[/QUOTE]
Författningen gäller alla, men precis som i övergången från gammalt till nytt görs undantag. d.v.s du behöver införa förändringen vid omfattande ombyggnationer av turbinaggregatet tills dess har du dispens. Men 2005:2 gäller så du får ha en riktigt gammal anläggning för att helt slippa kraven.
[/QUOTE]
Författningen gäller alla, men precis som i övergången från gammalt till nytt görs undantag. d.v.s du behöver införa förändringen vid omfattande ombyggnationer av turbinaggregatet tills dess har du dispens. Men 2005:2 gäller så du får ha en riktigt gammal anläggning för att helt slippa kraven.
JaD Daniel 109 skrev:
Nej, nu får ni gå och läsa på hur en infasad synkronmaskin fungerar. Ni svamlar!!!!blackarrow skrev:
1) den kan inte lagga. Det är en synkron maskin som går synkront med nätet, därav namnet. Tappar generatorn det drivande momentet från turbinen så går den som motor. Återigen synkront med nätet. Håller nätet 50 Hz snurrar en två polig synkronmaskin med 3000 rpm, är nätfrekvensen 49Hz blir varvtalet 2940rpm och vid 51Hz 3060rpm. Är det ett drivande moment på turbinen går ström ut från synkronmaskinen och den levererar effekt (förutsatt att lasten i nätet är resistiv). tappar maskinen turbinens drivande moment så går ström in i synkronmaskinen och den driver då turbinen som motor. Därav har man bakeffektskydd installerat för att skydda turbinen från att bli driven av synkronmaskinen.
Ingen konstigt med detta. Synkronmaskiner laggar inte om inte den reaktiva effekten blir för stor i förhållande till den aktiva då kan maskinen tappa sin synkronism.
Jo, det som skiljer om den går som motor eller generator är fasläget på rotorn. Om den läggar efter lite så driver nätet på, driver man på den så att den hamnar lite före så matar den ut effekt på nätet.
Nu pratar jag alltså om rotornsfasläge, sedan kan strömmens fasläge i förhållande till spänningen varieras med olika magnetisering rotorn. Men det är något annat.
Rotationshastigheten kan som du skriver inte avvika från nätets frekvens.
Nu pratar jag alltså om rotornsfasläge, sedan kan strömmens fasläge i förhållande till spänningen varieras med olika magnetisering rotorn. Men det är något annat.
Rotationshastigheten kan som du skriver inte avvika från nätets frekvens.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 4 612 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 4 612 inlägg
Men om en generator kopplas bort i Luleå tar det en tredjedels period innan en motor i Lund kan påverkas av detta, så exakt samma frekvens i hela nätet kan det väl inte vara i verkligheten?
Jo, det är samma frekvens i hela det nordiska elnätet. Fasläget är dock något olika om du mäter samma ms på olika ställen i elnätet.
Fast är inte det en definitionsfråga över hur lång tid du mäter frekvens, svängningar per sekund?
Om frekvensen skiljer någon milli Herts eller delar därav i några sekunder så hinner väl inte fasändringen bli större än ledningsinduktansen kan hantera den?
Om frekvensen skiljer någon milli Herts eller delar därav i några sekunder så hinner väl inte fasändringen bli större än ledningsinduktansen kan hantera den?
Ja du har alltid en rotorvinkel beroende på den reaktiva effekten. Om det är det du avser med laggar så är det så, med den går i samma hstighet som nätet till skillnad från asynkronmaskiner som konstant släpar efter för annars får den ingen magnetisering av rotorn och därmed inget moment.D Daniel 109 skrev:
Fasläget på en synkronmaskin beror enbart på magnetiseringen och den kan du styra med magnetiseringsströmmen, En asynkronmaskin har i regel en burrotor varvid du inte kommer åt att styra magnetiseringen alls. Då måste den lagga rent fysikaliskt (kallas eftersläpning) Eftersläpningen gör att rotorn går med lägre hastighet än statorn vid motordrift hastighetsskillnaden gör att flödet från statorn inducerar en ström i roton så det skapas ett moment
Om vi gör en jämförelse med en mekanisk kraftöverföring. Tänk dig en ingående axel och en utgående axel. Utgående axel är låst till ett nät som roterar 50varv per tisdsenhet. Ingående axel är kopplad till den med en gummikoppling. Den kommer således också att snurra med 50varv per tidsenhet. Men om man tillför effekt på axeln kommer den att spänna upp gummit och ligga vinkelmässigt något före utgående axel, och omvänt om effektriktningen är åt andra hållet. Motsvarande sak sker i en synkronmaskin.
Det finns en grad av fjantighet här. Den yttrar sig i att man hugger på enstaka ord eller formuleringar på ett flåsigt och överlägset sätt. Och gu'nåde den som råkar komma med ett mindre faktafel! (Det där känner jag igen för egen del, så jag förstår grejen. Noggrannhet. Precision. Vi är alla smått autistiska.)
Diskussionen har nått olika nivåer i tekniskt hänseende och jag själv förde in detta med intermittent kraftproduktion och händelsen i Spanien i slutet av april. Små störningar ger stora effekter därför att säkerhetssystem slår till, dvs av. Någon var mycket bitter över att jag tydligen inte hade alla rätt när det gällde det välkända strömavbrottet som vi hade 2003. Här kommer en redogörelse från en som var med:
Störningen startade med att Oskarshamn block 3 klockan 12.30 fick ett internt fel som medförde snabbstopp. Bortfallet av 1 175 MW gav en effektobalans och en snabb frekvenssänkning som kunde hävas med hjälp av momentan störningsreserv i vattenkraften i Sverige, Norge och Finland, samt i viss mån med annan produktion från Själland.Oberoende av störningen i Oskarshamn inträffade klockan 12.35, alltså inom 5 minuter, en kortslutning i 400 kV-ställverket i Horred på grund av haveri i en frånskiljare. Detta medförde att reaktorerna Ringhals 3 och 4 inte kunde mata ut sin produktion utan kopplades ifrån. Ringhals 4 lyckades gå över i husturbindrift vilket möjliggjorde återinkoppling på nätet cirka 1,5 timmar senare, medan Ringhals 3 fick snabbstopp vilket innebar att återstart kunde ske först nästa dag vid 13-tiden.
PS. Naturligtvis vet man exakt vad som hände när Spanien blev strömlöst, men av olika (politiska och strategiska) skäl berättar man inte. Det är dessa skäl som vi INTE ska bygga in i vår egen kraftförsörjning, utan vi ska fortsätta med att ha "världens bästa elnät" och inte störa det med mer väderberoende el. Sverige är illa ute redan som det är nu.
Diskussionen har nått olika nivåer i tekniskt hänseende och jag själv förde in detta med intermittent kraftproduktion och händelsen i Spanien i slutet av april. Små störningar ger stora effekter därför att säkerhetssystem slår till, dvs av. Någon var mycket bitter över att jag tydligen inte hade alla rätt när det gällde det välkända strömavbrottet som vi hade 2003. Här kommer en redogörelse från en som var med:
Störningen startade med att Oskarshamn block 3 klockan 12.30 fick ett internt fel som medförde snabbstopp. Bortfallet av 1 175 MW gav en effektobalans och en snabb frekvenssänkning som kunde hävas med hjälp av momentan störningsreserv i vattenkraften i Sverige, Norge och Finland, samt i viss mån med annan produktion från Själland.Oberoende av störningen i Oskarshamn inträffade klockan 12.35, alltså inom 5 minuter, en kortslutning i 400 kV-ställverket i Horred på grund av haveri i en frånskiljare. Detta medförde att reaktorerna Ringhals 3 och 4 inte kunde mata ut sin produktion utan kopplades ifrån. Ringhals 4 lyckades gå över i husturbindrift vilket möjliggjorde återinkoppling på nätet cirka 1,5 timmar senare, medan Ringhals 3 fick snabbstopp vilket innebar att återstart kunde ske först nästa dag vid 13-tiden.
PS. Naturligtvis vet man exakt vad som hände när Spanien blev strömlöst, men av olika (politiska och strategiska) skäl berättar man inte. Det är dessa skäl som vi INTE ska bygga in i vår egen kraftförsörjning, utan vi ska fortsätta med att ha "världens bästa elnät" och inte störa det med mer väderberoende el. Sverige är illa ute redan som det är nu.
Fjantigheten håller jag med om. Man ser vilka som är mest autistiska.H hovapettson skrev:
Men att därifrån plötsligt hoppa till politisk mörkläggning, det kommer inte att leda rätt.
Just my 5 p.