Elektroniken i växelriktare är sämre på att hantera kortvarig extrem överbelastning än ledningarna i generatorer. Om du överbelastar en generator 5 gånger normal maxeffekt ett par sekunder så blir den varm men går antagligen inte sönder. Överbelastar du en växelriktare 5 gånger normal maxeffekt så går den sönder i princip direkt..K karlmb skrev:
Nja, Sverige ligger i framkant som ”valde” att bygga en STATCOM anläggning efter att kärnkraftverken längs västkusten försvann, så vi har modernare grejer.S styren skrev:
Något dyrare än synkronkompensatorer ,men de kan placeras där de gör störst nytta i transmissionsnätet.
Kan man återanvända en synkronmaskin(generator) i ett gas/kolkraftverk kanske de blir ännu billigare?
Kanske hänger man på ett svänghjul om att man behöver den egenskapen. (Det fanns en bild med synkrongenerator, svänghjul och en koppling för i och urkopplingsbar av en turbin i en av videosarna i #607 ovan).
Redigerat:
Bra, det finns ju grejer... 👌blackarrow skrev:
Statisk kompensator hittade https://aktuellenergi.se/statcom-an...ar-med-reaktiv-effekt-till-sydvastra-sverige/
Verkar ju ge "reaktiv" effekt i större skala.
Det är en av svängmassans funktioner. Vid stora bortfall, som i Spanien, så gör svängmassan i stora kraftverk att de tillfälligt (dvs tidshorisont sekunder) kan leverera många gånger sin normala effekt, och ge elnätet tid att stabilisera sig och andra resurser tid att träda in.
Frågan är snarare hur svängmassan fungerar?K karlmb skrev:
Vad ger den för elektriska egenskaper åt roterande maskiner och elnätet?
Strömbegränsare i växelriktaren finns att skydda den mot att förstöras och kan klippa vid överbelastning.
En stor nytta med svängmassan och roterande generatorer är att vid tillfälliga överbelastningar kortvarigt leverera extra energi.
Och det sker snabbt utifrån fysikens och Maxwells lagar, inte i analoga reglersystem eller algoritmer i mjukvara som ska styra kraftelektroniken.
En annan är att varvtalet ändras långsamt med förändringar i last eller produktion.
Skriva kod är bara en del. Den andra är att en växelriktare som redan levererar max uteffekt inte har marginal att höja den. Medan en synkron generator i ett kraftverk höjer sin uteffekt av sig själv när frekvensen dippar. Och då ofta tillfälligt kan leverera upp till fem gånger normal maximal kontinuerlig uteffekt samtidigt som varvtalet och frekvensen sjunker, tack vare rörelseenergin.
Jag har svårt att tänka mig att en kk-generator vid behov kortvarigt ökar uteffekten med 5 ggr genom att man drar på mer ånga.. Utan den tappar fart motsvarande det så långt som det tillåts. Sedan dras det på mer ånga för att återställa 50 Hz.A adron skrev:
Om frekvensen sjunker under generations rotationsfrekvens så ökar strömproduktionen till dess att hastigheterna överensstämmer igen. Tvärtom åt andra hållet. Det gör att generatorn kompenserar både frekvensdippar och frekvensspikar. Rörelseenergin agerar regleralgoritm.K karlmb skrev:
För att en växelriktare skall kunna göra samma sak så får den inte producera full effekt. Hindra ökningar i frekvensen kan den göra genom att minska produktionen, men för att kunna öka produktionen så måste det finnas marginal kvar.
Nu till det riktigt jobbiga. Om alla frekvensriktare har denna funktionen och har samma parametrar så kommer det att vara en stor risk för själv svängning i elsystemet när det blir mycket "syntetisk svängmassa". Detta gör att man måste se till att anläggningarna inte kan börja själv svänga i regleringen av frekvensen.
Detta är vad jag tror hände i Spanien, regleralgoritmerna för att hantera detta började självsvänga. Det fanns inte tillräckligt med mekanisk svängmassa för att kompensera för bristerna i den syntetiska. Det hade säkerligen aldrig testats förut heller.
Här har du fel. De kompenserar inte alls frekvens dippar eller reglerar något. De bromsar frekvensförändringar. De stretar således emot även när frekvensen ska återställas. De gör systemet trögare, de reglerar inte.pacman42 skrev:
Det du pratar om nu är snabb frekvensreglering, inte syntetisk svängmassa.
Det kan säkert finnas förbättringspotential. På samma sätt som ett gäng identiska svänghjul skulle kunna komma i självsvängning tillsammans så måste större syntetiska svängmassor ges några slumpmässiga inbördes variationer. Ett typexempel från forntiden är ju att elkasetter på 70-talet var tvungna att ha fördröjning på inkoppling efter eventuellt strömavbrott så att nätet inte skulle överbelastas när strömmen kom tillbaks. Fördröjningen skulle ställas slumpmässigt av installerande elektriker.
Det är dock ändå märkligt ifall detta var det verkliga problemet i Spanien.
Det har väl varit avbrott hos dem förut?
Det är inte avbrottet som triggar detta, det är de naturliga variationerna i konsumtionen. När avbrottet inträffade hade man rekordnivåer (procentuellt) av vind och sol.K karlmb skrev:
Under den tredje rundan av självsvängning som observerades i nätet så stängees plötsligt en anläggning av, sedan en till och sedan var det svart...