Å helt plötsligt så är elen dyrare på nätterna???

[blackarrow]

Här lite mer info ...
[länk]

Ordet synkron före kondensator ger kondensatorn egenskapen synkron vilket blir tokigt.
En kondensator är en grundläggande komponent som kan laddas upp och laddas ur. Iofs kan de ske synkront med något.
Om man låter bli särskrivning när man beskriver maskinen som bygger på en synkronmaskinen, men som används som en variabel kondensator bildar man ordet synkronkondensator som är lättare att språkligt acceptera (och definierat så i SAOB).
Eller så använder man det vanligare svenska ordet synkronkompensator.

Synchronous Condensers är inget nytt.
Här bild på en typplåt från ASEA.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Häftiga effekter och strömmar!
Notera årtalet nere till höger.

Hur skall Condenser översättas i detta sammanhang?
Min association går till kondensor vilket man hittar i tex kylskåp. (Miriam-Webster Dictionary håller med mig).

Ett språkligt tidsproblem är tex att ordet Capacitor är från 1925 medan kondensatormikrofonen uppfans redan 1916 i ett (US?)engelskspråkigt land.
Den kallas fortfarande för “Condenser Microphone”.

(Wikipedia: The capacitor was originally known as the condenser,[1] a term still encountered in a few compound names, such as the condenser microphone. It is a passive electronic component with two terminals.)
(På Tyska: Der Kondensator war ursprünglich als Kondensator bekannt,[1] ein Begriff, der noch heute in einigen zusammengesetzten Namen vorkommt, wie zum Beispiel im Kondensatormikrofon. Es handelt sich um ein passives elektronisches Bauteil mit zwei Anschlüssen.)
Ibland är svårt att översätta…

[länk]

Det kanske inte var bästa källan till språkligt korrekt förklaring.
Där finns andra artiklar om ”rälsmonterade elmätare” och ”du lära dig allt som finns att veta om laddningshögar”.
Detta stycke är inte lätt att begripa
”Dessutom kan dessa kondensorer användas i fordon där stora delar av ström förbrukas, såsom motorer, vilket kan leda till drastiska spänningsfluktuationer och fall. Detta i sin tur förbättrar den övergripande stabiliteten hos bandet. Genom att tillhandahålla reaktiv effektavlastning håller de spänningarna inom tolerabla gränser, vilket minskar sannolikheten för skador på utrustningen eller ineffektiv drift.”

Bilden ovan är från ett av klippen i #607.

 

[Martin Lundmark]

Ordet synkron före kondensator ger kondensatorn egenskapen synkron vilket blir tokigt.
En kondensator är en grundläggande komponent som kan laddas upp och laddas ur. Iofs kan de ske synkront med något.
Om man låter bli särskrivning när man beskriver maskinen som bygger på en synkronmaskinen, men som används som en variabel kondensator bildar man ordet synkronkondensator som är lättare att språkligt acceptera (och definierat så i SAOB).
Eller så använder man det vanligare svenska ordet synkronkompensator.

Synchronous Condensers är inget nytt.
Här bild på en typplåt från ASEA.
[bild]

Häftiga effekter och strömmar!
Notera årtalet nere till höger.

Hur skall Condenser översättas i detta sammanhang?
Min association går till kondensor vilket man hittar i tex kylskåp. (Miriam-Webster Dictionary håller med mig).

Ett språkligt tidsproblem är tex att ordet Capacitor är från 1925 medan kondensatormikrofonen uppfans redan 1916 i ett (US?)engelskspråkigt land.
Den kallas fortfarande för “Condenser Microphone”.

(Wikipedia: The capacitor was originally known as the condenser,[1] a term still encountered in a few compound names, such as the condenser microphone. It is a passive electronic component with two terminals.)
(På Tyska: Der Kondensator war ursprünglich als Kondensator bekannt,[1] ein Begriff, der noch heute in einigen zusammengesetzten Namen vorkommt, wie zum Beispiel im Kondensatormikrofon. Es handelt sich um ein passives elektronisches Bauteil mit zwei Anschlüssen.)
Ibland är svårt att översätta…

Det kanske inte var bästa källan till språkligt korrekt förklaring.
Där finns andra artiklar om ”rälsmonterade elmätare” och ”du lära dig allt som finns att veta om laddningshögar”.
Detta stycke är inte lätt att begripa
”Dessutom kan dessa kondensorer användas i fordon där stora delar av ström förbrukas, såsom motorer, vilket kan leda till drastiska spänningsfluktuationer och fall. Detta i sin tur förbättrar den övergripande stabiliteten hos bandet. Genom att tillhandahålla reaktiv effektavlastning håller de spänningarna inom tolerabla gränser, vilket minskar sannolikheten för skador på utrustningen eller ineffektiv drift.”

Bilden ovan är från ett av klippen i #607.

Hej blackarrow

Jag använder snarare begreppet ”synkronkompensator” för en synkronmaskin som inkopplad till elnätet och med varierande magnetisering kan reglera den reaktiva effekten.

Synkron kommer då ifrån att (synkron)maskinen roterar synkront med elnätet.

Kondensator kommer (rimligen) ifrån att den kan agera likt en kondensator och tillföra kapacitiv reaktiv effekt till nätet. Men kan naturligtvis förvirra den som inte är förtrogen med synkronmaskinens egenskaper.

Men synkronmaskinen kan även (med ändrad magnetisering) agera som en induktans och uppta reaktiv effekt från elnätet.


Här en artikel från (16 nov, 2021) med rubriken; ”Synkronkompensatorer för nätflexibilitet”
https://www.energinyheter.se/20211116/25251/synkronkompensatorer-natflexibilitet

I ingressen står; ”Synkronkompensatorer var allmänt förekommande i kraftnäten förr i världen, men denna traditionella teknik gör nu comeback för att stödja övergången till förnybar energi. Heikki Vepsäläinen, ABB intervjuas av Energy Engineering.”

Sedan kan vi läsa fråga och svar; ; ”Energy Engineering: Vad är en synkronkompensator?"

"Heikki Vepsälänen: En synkronkompensator är en synkron maskin. Men det är inte en motor eftersom den inte driver någonting. Och det är inte en generator eftersom den inte har någonting som driver den. I stället är det en stor, roterande elektrisk maskin som traditionellt har använts för att generera reaktiv effekt och balansera ut stora induktiva laster som elektriska motorer. Typiska användare av synkronkompensatorer var kraftföretag och tung industri som arbetar med transmissions-, distributions- eller industriella kraftnät.”

 

[blackarrow]

Hej blackarrow

Jag använder snarare begreppet ”synkronkompensator” för en synkronmaskin som inkopplad till elnätet och med varierande magnetisering kan reglera den reaktiva effekten.

Synkron kommer då ifrån att (synkron)maskinen roterar synkront med elnätet.

Kondensator kommer (rimligen) ifrån att den kan agera likt en kondensator och tillföra kapacitiv reaktiv effekt till nätet. Men kan naturligtvis förvirra den som inte är förtrogen med synkronmaskinens egenskaper.

Men synkronmaskinen kan även (med ändrad magnetisering) agera som en induktans och uppta reaktiv effekt från elnätet.


Här en artikel från (16 nov, 2021) med rubriken; ”Synkronkompensatorer för nätflexibilitet”
[länk]

I ingressen står; ”Synkronkompensatorer var allmänt förekommande i kraftnäten förr i världen, men denna traditionella teknik gör nu comeback för att stödja övergången till förnybar energi. Heikki Vepsäläinen, ABB intervjuas av Energy Engineering.”

Sedan kan vi läsa fråga och svar; ; ”Energy Engineering: Vad är en synkronkompensator?"

"Heikki Vepsälänen: En synkronkompensator är en synkron maskin. Men det är inte en motor eftersom den inte driver någonting. Och det är inte en generator eftersom den inte har någonting som driver den. I stället är det en stor, roterande elektrisk maskin som traditionellt har använts för att generera reaktiv effekt och balansera ut stora induktiva laster som elektriska motorer. Typiska användare av synkronkompensatorer var kraftföretag och tung industri som arbetar med transmissions-, distributions- eller industriella kraftnät.”

Särskrivningen gör synkron till ett simpelt adverb medan sammanskrivet bildas ett nytt ord synkronkondensator (nåja, rätt gammalt).
Läser man tillräckligt mycket engelsk text kanske man slutar störa sig på särskrivningar.

 

[pacman42]

Särskrivningen gör synkron till ett simpelt adverb medan sammanskrivet bildas ett nytt ord synkronkondensator (nåja, rätt gammalt).
Läser man tillräckligt mycket engelsk text kanske man slutar störa sig på särskrivningar.

I engelskan så undviker man dock att använda särskrivningar som kan tolkas fel. De hade aldrig använt en formulering som "skum tomte" i första läget. Det är detta problem med särskrivningar som irriterar mig. Hjärnan måste tänka ett steg längre varje gång för att jag skall förstå vad de menar, autopiloten för läsning fungerar inte längre.

 

[he-peter]

Bra att det lingvistik blev utredat.

Tanken med inlägget var följande: kritik mot förnybar, vindkraft och solpaneler är, att det saknas "svängmassa" och därför är ju kärnkraft och vattenkraft det bästa. Speciellt Janne B brukar använda just den argumentationen.

Jag tycker man skall säga, att det finns möjligheter att "uppgradera" förnybar med tekniska lösningar.

Jag har gjort liknande inlägg innan.

https://www.byggahus.se/forum/threa...aft-fast-inte-som-vi-tror.549413/post-6218376

https://www.byggahus.se/forum/threa...aft-fast-inte-som-vi-tror.549413/post-6219322

Sen kvarstår kritik mot solpaneler, som tekniska utmaningar i lokala näten (omvänd effektriktning) och prispåverkan speciellt av solel från kontinenten.

 

[karlmb]

Bra att det lingvistik blev utredat.

Tanken med inlägget var följande: kritik mot förnybar, vindkraft och solpaneler är, att det saknas "svängmassa" och därför är ju kärnkraft och vattenkraft det bästa. Speciellt Janne B brukar använda just den argumentationen.

Jag tycker man skall säga, att det finns möjligheter att "uppgradera" förnybar med tekniska lösningar.

Jag har gjort liknande inlägg innan.

[länk]

[länk]

Sen kvarstår kritik mot solpaneler, som tekniska utmaningar i lokala näten (omvänd effektriktning) och prispåverkan speciellt av solel från kontinenten.

Så fort det finns en inverter inblandad så är syntetisk svängmassa bara en fråga om mjukvara. Det betyder att potentiellt nästan samtliga solcellsväxelriktare och vindkraftverk kan leverera svängmassa.
Jag hoppas vi kan slå fast det nu och ta diskussionen till högre nivåer.

 

[styren]

Så fort det finns en inverter inblandad så är syntetisk svängmassa bara en fråga om mjukvara. Det betyder att potentiellt nästan samtliga solcellsväxelriktare och vindkraftverk kan leverera svängmassa.
Jag hoppas vi kan slå fast det nu och ta diskussionen till högre nivåer.

utveckla gärna hur solcellsväxelriktare och vindkraftverk kan leverera svängmassa. länka gärna.

Jag vet att Daniel109 varit inne på detta tidigare (!)

 

[Daniel 109]

Vindkraftverk har svängmassa. Genom att ta en del av den energin och mata ut på nätet när frekvensen sjunker så får man motsvarande effekt.

 

[blackarrow]

Så fort det finns en inverter inblandad så är syntetisk svängmassa bara en fråga om mjukvara. Det betyder att potentiellt nästan samtliga solcellsväxelriktare och vindkraftverk kan leverera svängmassa.
Jag hoppas vi kan slå fast det nu och ta diskussionen till högre nivåer.

Nej, det räcker inte med mjukvara.
Det måste finnas energi att plocka ut också. Tex omvandla rotationsenergi till elenergi.

Andra problemet är en elektroniken. Den ska omvandla och leverera energin ut på elnätet.
Iofs en ren dimensioneringsfråga. Elektroniken måste klara extra mycket effekt vilket kräver att switchtransistorer ska klara mer ström och mer värme. Mer kylning krävs. Ska du vid en plötslig frekvensdipp leverera tex 5 ggr mer ström får du ha en omvandlare på 60kW isf 12kW.

Försöker man ta ut mer ström ur solcellspanelerna så sjunker spänningen och därmed sjunker effektuttaget.
Men det problemet kan man lösa med batterier.

Vindkraftverken ligger väl bäst till som har en roterande massa som kan bromsas upp, men då följer ett lägre effektuttag efteråt.
I vindkraftverk med AC/DC->DC/AC omvandlare krävs ”bara lite mjukvara”.
I vindkraftverk med växellåda finns det en roterande generator med en roterande massa, men det är liten massa med litet tröghetsmoment.

Man kan också dra ner på effekten så man har en reservkapacitet att plocka ut vid behov.
Då kan man öka effektuttaget med mjukvara.

 

[blackarrow]

Vindkraftverk har svängmassa. Genom att ta en del av den energin och mata ut på nätet när frekvensen sjunker så får man motsvarande effekt.

Varför nämns inte de gamla Vestasverken med växellåda?
Det har ju roterande massa i rotorbladen och en roterande generator.
Generatorer klarar ju kortvariga höga belastningar bra så länge koppar, isolering mm inte blir för varmt.

 

[Magnus E K]

Ligger dom Baltiska länderna, Litauen före i utvecklingen? Helt utan respekt 😳

Gissar att det kan ha att göra med att de nyligen av politiska skäl medvetet försämrat sitt elnät genom att koppla bort ett stort antal anslutningar till Ryssland och Vitryssland och istället ansluta vid färre ställen till Polen.

 

[he-peter]

Gissar att det kan ha att göra med att de nyligen av politiska skäl medvetet försämrat sitt elnät genom att koppla bort ett stort antal anslutningar till Ryssland och Vitryssland och istället ansluta vid färre ställen till Polen.

Kan det nu synchoninerar sit nät med Ryssland och med EU ? (inte samtidigt förstås, med det har kanske både möjligheter)

I så fall är det ju en förbättring.

 

[Daniel 109]

De körde det självständigt på prov en period. Men nu är det synkront med Centraleuropa. Inget annat.

 

[karlmb]

Nej, det räcker inte med mjukvara.
Det måste finnas energi att plocka ut också. Tex omvandla rotationsenergi till elenergi.

Andra problemet är en elektroniken. Den ska omvandla och leverera energin ut på elnätet.
Iofs en ren dimensioneringsfråga. Elektroniken måste klara extra mycket effekt vilket kräver att switchtransistorer ska klara mer ström och mer värme. Mer kylning krävs. Ska du vid en plötslig frekvensdipp leverera tex 5 ggr mer ström får du ha en omvandlare på 60kW isf 12kW.

Försöker man ta ut mer ström ur solcellspanelerna så sjunker spänningen och därmed sjunker effektuttaget.
Men det problemet kan man lösa med batterier.

Vindkraftverken ligger väl bäst till som har en roterande massa som kan bromsas upp, men då följer ett lägre effektuttag efteråt.
I vindkraftverk med AC/DC->DC/AC omvandlare krävs ”bara lite mjukvara”.
I vindkraftverk med växellåda finns det en roterande generator med en roterande massa, men det är liten massa med litet tröghetsmoment.

Man kan också dra ner på effekten så man har en reservkapacitet att plocka ut vid behov.
Då kan man öka effektuttaget med mjukvara.

Tror du att det inte blir något lägre effektuttag om man utnyttjar fysisk svängmassa?

 

[Daniel 109]

Vad menar du?