Norm är ett riktvärde som får understigas. EKS:en är extremt dåligt och osjälvständigt redigerad. Problemet är inte innehållet utan formen. Har man som jag nästan 50 års erfarenhet av byggnormer förstår man det. Skillnaden mellan en balk i ett fack respektive i två fack över stöd är att man i det senare fallet får en helt annan fördelning av de inre moment som påverkar hållfasthet och nedböjning. Balkskorna är inget primärt problem. Jag tror att en annan design av bärningen med bl.a. fler mindre limträbalkar hade gett ett bättre resultat till i princip samma kostnad. Vanligt konstruktionsvirke begränsas av att det inte finns i högre höjder än 220 mm.
 
  • Gilla
tobbew och 1 till
  • Laddar…
justusandersson:Har samma erfarenhet och tycker lika, dvs annan konstruktion borde ha övervägts.
 
justusandersson skrev:
Jag tror att en annan design av bärningen med bl.a. fler mindre limträbalkar hade gett ett bättre resultat till i princip samma kostnad. Vanligt konstruktionsvirke begränsas av att det inte finns i högre höjder än 220 mm.
Du tänker istället för en balk i mitten och 4 meter långa reglar, så exempelvis tre balkar med 2-meters-reglar, som exempel?

Eller menar du att det skulle varit korsande limträbalkar istället för några av reglarna?

Om du menar första lösningen så hade det tyvärr aldrig gått, eftersom det under är ett dubbelgarage och det går inte att ha bärande pelare mitt i "körfilen" lika väl som det inte går att ha en bärande balk ovanpå garageportsöppningen.
Nu är det en balk i mitten eftersom det precis emellan bilarna gick att ha en pelare, där limträbalkarna skarvas efter 6 meter.


Om du menar den andra lösningen så har tanken aldrig slagit mig. :)
 
Den optimala lösningen kräver ju lite räknande. En variant är att ha limträ 42x225 c/c 600 i stället för konstruktionsvirke 45x220 c/c 300. En annan variant är att ha limträ med något grövre dimension på större c/c och sedan konstruktionsvirke c/c 600 vinkelrätt mot dessa. Man kan räkna med att kostnaden för limträ respektive konstruktionsvirke är proportionellt mot den volym som åtgår av vardera slaget.
En helt annan fråga: Behöver du inte en större massa i huset för att kunna möta passivhuskraven? Vore intressant att få en redovisning av hela projektet.
 
  • Gilla
tobbew
  • Laddar…
Jag tycker inte du behöver fundera så mycket mer på din lösning, cc 300 och kortlingar med skruvlimmad spånskiva kommer ge dig ett stabilt och bra golv. Det finns alltid alternativa lösningar på alla tekniska problem varav många är "rätt". Personligen hade brukar jag köra på 45x220 och kortlingar på spännvidd upp till 4,20 (med skruvlimmad spånskiva). Gör man det noga så är det inga problem att uppfylla kraven på det sättet.
 
  • Gilla
tobbew
  • Laddar…
justusandersson skrev:
En helt annan fråga: Behöver du inte en större massa i huset för att kunna möta passivhuskraven? Vore intressant att få en redovisning av hela projektet.
Jag vet inte om vi klarar av kraven, men vissa delar av huset borde i alla fall bli rätt bra.

Massa i vilken bemärkelse då tänker du? Det är rätt mycket massa i vissa delar i alla fall, tak och väggar. Det är ju dock inte ett stenhus, även om det är rätt mycket sten på nedre plan, garage och källare och gjutna plattor.
Kolla in etthundratolvan på facebook så kan du se alla steg i hela processen och ungefär all konstruktion.
 
H hyggabus skrev:
Visst gör det skillnad!
I princip kan man ju tänka sig att man lägger reglar i båda riktningarna !
nu stämmer inte den principen eftersom vi inte får hela reglar utan korta "kortlingar".
Bifogar en liten skiss som visar hur krafterna går om man "krysskolvar".
Krafterna kommer att sprida sig likartat även om man har hela stycken istället för diagonaler.
- Finessen med diagonalerna istället för kortlingar är troligen att en skicklig snickare kan förspänna dessa .[bild]
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.