Dimensionering av mellanbjälklaget, vad krävs för en spännvidd på 4,5 meter
Hej,
Ställer frågan, tror att det finns mycket kunskap här i lösvirkes/timmerhus!
Håller på att rita bygglovshandlingar till ett 2-planshus som ska byggas i lösvirke och vi har kommit fram till att vi vill ha en invändig bred på 8.2 meter och då med spännvidderna 3.5 respektive 4,5 meter på mellanbjälklaget.
Min fundering är hur lång spännvidd man kan ha om man utformar det enligt följande:
c24 alt c30 45x220 med cc30, med skruvad och limmad 22mm spånskiva. Och med att man kortlar.
Eller har ni några andra idéer på utformning på "billiga" konstruktioner?
Mvh/ Matz
Ställer frågan, tror att det finns mycket kunskap här i lösvirkes/timmerhus!
Håller på att rita bygglovshandlingar till ett 2-planshus som ska byggas i lösvirke och vi har kommit fram till att vi vill ha en invändig bred på 8.2 meter och då med spännvidderna 3.5 respektive 4,5 meter på mellanbjälklaget.
Min fundering är hur lång spännvidd man kan ha om man utformar det enligt följande:
c24 alt c30 45x220 med cc30, med skruvad och limmad 22mm spånskiva. Och med att man kortlar.
Eller har ni några andra idéer på utformning på "billiga" konstruktioner?
Mvh/ Matz
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
I detta fallet förutsätts att golvregeln är kontinuerlig över stöd, alltså ingen skarv. Räkna ist på en regel på endast två stöd.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Detta är en typisk situation när man kan överväga andra konstruktionssystem, KL-trä, Kertobalkar, masonitbalkar eller limträ. Fördelen med dessa alternativ är att man i princip kan få dem i de längder man önskar. Konstruktionsvirke finns normalt bara upp till 5,4 m längd. Därefter blir det fingerskarvat. Väljer man limträ kan man laborera med större c/c-avstånd och andra typer av undergolv, t.ex. K-plywood, utan att kostnaden blir högre.
Räknade lite på detta och får för 4.5 m spännvidd, med 45x220, c/c 300 och C24, följande:
Böjhållfasthetsförmåga: 45% utnyttjandegrad
Skjuvhållfasthet: 20% utnyttjandegrad
Deformation vid initial utböjning (egentyngd balk + nyttig last) : 8 mm (15 mm motsvarar L/300)
Deformation vid slutlig utböjning (med hänsyn till krypning): 9.76 mm (30 mm motsvarar L/150)
Sviktkontroll: 1.7 mm vid en punktlast på 1kN i mitten på en fritt upplagd balk med 4.5 m, rekommenderad är max 1.5 mm men då har jag inte tagit hänsyn till något undergolv, så det bör inte vara några problem med 0.2 mm övertramp.
Jag har räknat problemet som en fritt upplagd balk med egentyngden av balken samt en nyttig last på 2kN/m2 utan någon reduktion samt säkerhetsklass 3 (den strängast av dem).
Notera dock att jag inte vet vad för andra laster som kommer från övervåningen. Hör av dig ifall du vill ha hjälp med någon annan dimensionering etc.
Böjhållfasthetsförmåga: 45% utnyttjandegrad
Skjuvhållfasthet: 20% utnyttjandegrad
Deformation vid initial utböjning (egentyngd balk + nyttig last) : 8 mm (15 mm motsvarar L/300)
Deformation vid slutlig utböjning (med hänsyn till krypning): 9.76 mm (30 mm motsvarar L/150)
Sviktkontroll: 1.7 mm vid en punktlast på 1kN i mitten på en fritt upplagd balk med 4.5 m, rekommenderad är max 1.5 mm men då har jag inte tagit hänsyn till något undergolv, så det bör inte vara några problem med 0.2 mm övertramp.
Jag har räknat problemet som en fritt upplagd balk med egentyngden av balken samt en nyttig last på 2kN/m2 utan någon reduktion samt säkerhetsklass 3 (den strängast av dem).
Notera dock att jag inte vet vad för andra laster som kommer från övervåningen. Hör av dig ifall du vill ha hjälp med någon annan dimensionering etc.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Räknar du verkligen nedböjningen vid sviktkontrollen med enbart golvregeln? Eller menar du att du inte använt "undergolvet" som samverkande vad gäller styvhet?
Jag får nämligen ~1,9mm nedböjning av 1kN i fält mitt och använder då en 22mm spånskiva som lastfördelande och använder endast regelns böjstyvhet.
Jag får nämligen ~1,9mm nedböjning av 1kN i fält mitt och använder då en 22mm spånskiva som lastfördelande och använder endast regelns böjstyvhet.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Med den limmade golvspånskivan så antas full samverkan mellan skivan och regeln vilket ställer stora krav på att utförandet är perfekt. Som "lekman" skulle jag föreslå att man ser på tabellen för den spikade spånskivan då man inte räknar på någon samverkan. Utöver detta skulle jag inte rekommendera att använda spännvidder över 4m då den metod som används i EC bygger på forskaren Sven Ohlssons dimensioneringsmetoder, dock tar inte EC upp de begränsningar som finns i Sven Ohlssons dimensioneringsmetoder. Exempelvis vid bjälklagslängder över 4m då speciell utredning map på bjälklagets accelerationer.
Jag menar att jag inte har använt mig av samverkande vad gäller styvhet, utan bara balken styvhet i den veka och styva riktningen.B bossespecial skrev:
Som Bosse nämner så bör man vara försiktig med limmad golvspånsskiva. Till moment- och skjuvhållf. sätt är det inte några problem att ha större spännvidd.T Tompafix skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag kan inte se att man kan komma mycket under 2 mm vid sviktkontroll. 4 m är den absoluta gränsen för 45x220 C 24 under normala lastförhållanden enligt min uppfattning.
Jag är långt ifrån expert inom dynamiska beräkningar för bostäder men det måste ändå bero på bland annat antagen lastspridnings, hur samverkan mellan balkar och undergolv samt val av träkonstruktion (KL-trä, konstruktionvirke m.m. ).J justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns flera sätt att klara spännvidder över 4 m i vanliga bostadsutrymmen, KL-trä, limträ, kombinationer av limträ och konstruktionsvirke, sandvichkonstruktioner, kertobalkar, masonitbalkar m.fl.. Valet av undergolv har också stor betydelse. 24 mm K-plywood ger betydligt bättre lastfördelning än 22 mm spånskiva.