Det viktigaste är att andelstalen och de olika gemensamhetsanläggningarna (verksamhetsgren) är korrekt strukturerade. Sen ser ni noga till att bokföra lånet som en skuld för relevant verksamhetsgren och kostnader och amortering för lånet belastar då de som har andelarna i verksamhetsgrenen enligt 41 § ovan.
Ja, det gör det. Om lånet tas för en GA så gäller det bara för den - ekonomierna är åtskilda. Det är föreningen som står som låntagare men ansvaret för lånet vilar endast på medlemmar i den GA som lånet avser. Banken har ingen direkt säkerhet i alla deltagande fastigheter, varken i hela föreningen eller i den GA:n som "tar lånet", utan kan endast gå på föreningen (finns andra vägar med syssloman om det krisar). Föreningen ska som alltid uttaxera enligt andelstal i aktuell GA och debiteringslängd. Föreningen har dock förmånsrätt för beslutade uttaxeringar enligt lag (Lag (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.M mikewse skrev:
Föreningen får säkerhet i fastigheterna som deltar i berörd GA och banken har en fordran på föreningen. Snabbt skrivet, vet inte om det blev helt lättbegripligt.
Stort tack! I vanlig ordning är ni som engagerar er här på byggahus-forumen helt fantastiska, jag bugar 
Jag ska för ordningens skull ringa REV de närmsta dagarna och återkopplar sedan här om de har några ytterligare kommentarer. Jag känner mig redan trygg med att "lån per GA" blir den bästa lösningen för att så många medlemmar som möjligt ska bli nöjda.
Jag ska för ordningens skull ringa REV de närmsta dagarna och återkopplar sedan här om de har några ytterligare kommentarer. Jag känner mig redan trygg med att "lån per GA" blir den bästa lösningen för att så många medlemmar som möjligt ska bli nöjda.
Som jag ser det så ör enda läget dör andra medlemmar än de som ingår i den berörda GAn skulle kunn bli ansvariga för lånet, om samtliga berörda fastighetsägare avlider, och fastigheterna samtidigt blir värdelösa. Typ att ett flygplan lastat med plutonium kraschar på de berörda fastigheterna. Då finns det plötsligt ingen fysisk person med ansvar för lånet, och det går inte att driva in från dödsbon, fastigheterna är osäljbara.
Jo, om det är föreningen som tar lånet, så är föreningen betalningsskyldig till banken. Så länge det finns någon från den berörda GAn med någon sorts betalningsförmåga, så hamnar betalningsskyldigheten där. Men går det rent fysiskt inte att få något därifrån, så är föreningen fortfarande betalningsskyldig mot banken.H Huruvida skrev:
Men det får betraktas som ganska orimligt att det plötsligt inte finns någon med betalningsförmåga, eller utmätningsbara tillgångar i den berörda delen av föreningen.
Hej allihop, då har jag pratat med REV. Det fanns inga som helst problem med att ta lån riktad mot en specifik GA tyckte experten där, så länge man höll isär bokföringen ordentligt. Han kom istället snabbt in på frågan att man med alla medel skulle undvika att enskilda medlemmar skulle kunna engångsinbetala sina lånedelar istället för att delta i lånet. Senare års i misstag i bokföringen skulle då kunna skapa en värld av smärta som man inte vill hålla på att jobba med, t ex tvång att göra utbetalningar till dessa från föreningen. Men det är ett ämne för en annan tråd .
TACK ALLA IGEN!
.TACK ALLA IGEN!
Bästa svaret
Saken blir enkel om föreningarnas styrelse följt de bestämmelser som gäller. Om vi utgår från att ni har normalstadgar så står det i dem om styrelsens skyldigheter att:
Om förvaltningen omfattar flera samfälligheter eller annars är uppdelad på olika verksamhetsgrenar och medlemmarnas andelar inte är lika stora i alla verksamhetsgrenarna, föra särskild redovisning för varje sådan gren.
I lagen om samfälligheter (1973:1150) står det: 45 § I fall som avses i 41 § andra stycket får medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren icke användas eller utmätas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen.
Medel som nyss sagts får ej heller sammanblandas med andra medel.
Paragraf 41 lyder:
41 § Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.
Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.
Om föreningen skall göra fondsavsättning enligt 19 § andra stycket skall av utgifts- och inkomststaten framgå de belopp som går åt till fondavsättningen. Lag (1989:727).
Lag och stadgar är alltså mycket tydliga: Ekonomin skall skötas som om de olika verksamhetsgrenarna är separata föreningar. Genom formuleringarna i stadgarna och lagen garanteras alltså fastighetsägarna i en verksamhetsgren att inte tvingas att låta sina fastigheter bli säkerhet åt medlemmar i en annan verksamhetsgren.
Som enskild medlem bör man alltså kontrollera att föreningen skötts enligt regelverket. Man bör också läsa igenom stadgarna så att man övertygar sig själv om att stadgarna innehåller punkten om separat ekonomisk redovisning.
Om regelverket inte följts kan detta få allvarliga konsekvenser för föreningen. Föreningen kan nämligen förlora sin förmånsrätt i fordran och det är just den som seriösa banker kräver för att de skall bevilja föreningen lån. Utan lån tvingas föreningens styrelse att uttaxera pengar från de medlemmar som är betalningsskyldiga i den verksamhetsgren saken gäller. Detta är en nackdel om någon medlem måste sälja sin fastighet och flytta. Då stannar de pengar, som den medlemmen betalat in, kvar i föreningen. De kan nämligen inte återbetalas av föreningen. Med ett banklån stannar skulden kvar i föreningen och betalas av den nye fastighetsägaren genom föreningens årsavgifter.
Om förvaltningen omfattar flera samfälligheter eller annars är uppdelad på olika verksamhetsgrenar och medlemmarnas andelar inte är lika stora i alla verksamhetsgrenarna, föra särskild redovisning för varje sådan gren.
I lagen om samfälligheter (1973:1150) står det: 45 § I fall som avses i 41 § andra stycket får medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren icke användas eller utmätas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen.
Medel som nyss sagts får ej heller sammanblandas med andra medel.
Paragraf 41 lyder:
41 § Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.
Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.
Om föreningen skall göra fondsavsättning enligt 19 § andra stycket skall av utgifts- och inkomststaten framgå de belopp som går åt till fondavsättningen. Lag (1989:727).
Lag och stadgar är alltså mycket tydliga: Ekonomin skall skötas som om de olika verksamhetsgrenarna är separata föreningar. Genom formuleringarna i stadgarna och lagen garanteras alltså fastighetsägarna i en verksamhetsgren att inte tvingas att låta sina fastigheter bli säkerhet åt medlemmar i en annan verksamhetsgren.
Som enskild medlem bör man alltså kontrollera att föreningen skötts enligt regelverket. Man bör också läsa igenom stadgarna så att man övertygar sig själv om att stadgarna innehåller punkten om separat ekonomisk redovisning.
Om regelverket inte följts kan detta få allvarliga konsekvenser för föreningen. Föreningen kan nämligen förlora sin förmånsrätt i fordran och det är just den som seriösa banker kräver för att de skall bevilja föreningen lån. Utan lån tvingas föreningens styrelse att uttaxera pengar från de medlemmar som är betalningsskyldiga i den verksamhetsgren saken gäller. Detta är en nackdel om någon medlem måste sälja sin fastighet och flytta. Då stannar de pengar, som den medlemmen betalat in, kvar i föreningen. De kan nämligen inte återbetalas av föreningen. Med ett banklån stannar skulden kvar i föreningen och betalas av den nye fastighetsägaren genom föreningens årsavgifter.
Det antyds i något inlägg att det skulle kunna gå att låta vissa medlemmar betala in det belopp de är skyldiga och ta lån för resten. Jag har sett på nätet att någon förening också gjort så.
I inlägget avråder skribenten från att ha olika finansieringsalternativ för medlemmarna därför att det skulle kunna skapa viss oreda. Faktum är att det är förbjudet att ha olika finansieringsalternativ för medlemmarna. Föreningens styrelse är helt enkelt skyldig att behandla samtliga medlemmar lika.
I inlägget avråder skribenten från att ha olika finansieringsalternativ för medlemmarna därför att det skulle kunna skapa viss oreda. Faktum är att det är förbjudet att ha olika finansieringsalternativ för medlemmarna. Föreningens styrelse är helt enkelt skyldig att behandla samtliga medlemmar lika.