Har väldigt högt vattenstånd under fastigheten vilket är underligt då huset blivit byggt med källare en gång men nuförtiden måste jag ha en pumpgrop som pumpas ur med mellan 2-20 kubikmeter vatten per dag.
Undersökte vad det kan bero på och det visar sig att där är ett täckdike lite högre upp i terrängen som inte längre fungerar. Har genom Länsstyrelsen hittat dokument på dikningsföretaget, det är utfört 1937 men verkar inte ha varit underhållet minst sista 30 åren. Detta får till följd att min fastighet mer eller mindre dränks i vatten..
Bifogar en karta, min fastighet är markerad med blått.
All övrig mark på bilden ägs av samma fastighetsägare, en storgodsägare.
Täckdiket enligt dikningsföretaget är markerat med rött där det är stopp helt. Grönt där det flödar. Brunnar runda och täckdiken med streck.
Nivåskillnad i mark är cirka 10 meter från bildens ovankant till nederkant, det sluttar alltså stadigt neråt. Brunn A är cirka 60 meter norr om min fastighetsgräns och cirka 1 meter högre upp i marknivå. När det mycket vatten ex.vis. vid regn eller vårflod ligger vattennivån vid brunn A över min tomts marknivå (mätt detta med laservattenpass).
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu till mina funderingar
Kan man få reda på om dikningsföretaget finns kvar och har skyldigheter? Det verkar som man mer eller mindre struntat i att underhålla täckdiket vilket orsakar stor vattenbelastning för mig.
Finns inget dikesföretag kvar, kan man ändå ha rätt att kräva åtgärder från fastighetsägaren på vars mark täckdiket går?
Är absolut inte ute efter att "kräva min rätt" och vara jobbig men mest nyfiken på vad man har för möjligheter/rättigheter. Är helt öppen för möjligheten att delbekosta en spolning/undersökning/rensning med den andre fastighetsägaren om det skulle kunna vara en framkomlig väg..
Såvitt jag förstår så är dikningsföretaget ansvarig inför sig själva. Dvs. om din fastighet ingår i företaget så är dikningsföretaget ansvarigt gentemot dig. Och du har då även en del skyldigheter.
Länstyrelsen kan "tvinga" díkningsföretaget att aktivera sig, om det somnat in.
I ditt fall skulle man ju kunna misstänka att din fastighet bildats genom avstyckning, och ev. inte kommit med i dikningsföretaget.
Hej Hempularen, ja det stämmer att min fastighet är en avstyckning utförd 1999 vilket är 62 år efter dikningsföretaget sparkats igång. Så jag är inte med i dikningsföretaget, det glömde jag säga i trådstarten.
Kan jag ändå ha möjlighet att påverka länsstyrelsen eller markägaren med täckdiket att rensa/underhålla?
Ett tillägg; enligt kartmaterial från dikningsföretagets anläggande 1937 så är min fastighet markerad som mark direkt påverkad av dikningen. Det torde påverka ev. bedömning av dikningsföretagets ansvar..
Det borde inneburit att din fastighet borde vara med i dikningsföretaget. Möjligen kan du via länstyrelsen tvinga dig in i samfälligheten, för en dikningsföretag är en samfällighet. Andelstalen sätts i förhållande till vilken nytta man har av företaget. Så risken är ju att du får ett högt andelstal och kommer att få stå för största delen av kostnaden i företaget.
Har inget svar, men tycker det är en intressant fråga och du kanske kan kontakta lantmäteriet och höra om hur det funkar med avstyckning och andelar i dikningsföretag. Annars är det väl länsstyrelsen som har hand om själva dikningsföretagen.
Ringde till Länsstyrelsen imorse och hade ett samtal med en trevlig handläggare där.
Hon hade under sina tre år i tjänst inte varit med om att ett dikningsföretag avvecklats, det var tydligen mycket ovanligt. Så med till visshet angränsande sannolikhet är företaget aktivt juridiskt. Att en fastighet blivit avstyckad var en komplicerande faktor, det kunde hon inte svara på hur det berörde mig. Det hade väl i grund och botten att göra med om jag var direkt berörd av dikningen eller inte. Om det skulle vara så oklart huruvida det eftersatta underhållet drabbar mig eller inte får man "i värsta fall" dra igång en process hos Mark- och miljödomstolen i Växjö sa hon.
Hon hade svårt att på sin GIS-karta se om min fastighet verkligen var berörd (inom det s.k. båtnadsområdet) men på den ursprungliga kartan från 1937 är det utan tvivel tydligt att båtnadsområdet går hela vägen till mina byggnader och således in på min fastighet. (karta längst ner i detta inlägg).
Den möjlighet som länsstyrelsen har är att man öppnar ett tillsynsärende hos dem. I första skedet skickar de ut upplysning till medlemmar i företaget om deras skyldigheter, händer ingenting kan de dra igång med utredning som kan resultera i föreläggande.
Men.. det första och bästa rådet tyckte hon var att jag skulle kontakta fastighetsägaren på vars mark det igenkorkade systemet återfinns. Fick även ett namn till en bra kontaktperson så det blir nu nästa steg, att ringa dit och höra hur de ställer sig i det hela.
Dikningsföretaget avser ett betydligt större system med fler fastighetsägare än jag visat på kartbilden tidigare, men resten av dikningen berör inte mig direkt. Däremot berör det den vägförening som jag är medlem i, så egentligen hade jag velat komma i kontakt med dikningsföretaget och förvissa om att det inte har somnat in alldeles. Det kan vara bra att peta på det så man vet vad som ska göras den dagen det snart 80-åriga systemet packar ihop helt.
Hittade det inne på Länsstyrelsen Skånes hemsida, vet inte om alla länsstyrelser har samma tjänst på webben men det borde de ha internt i varje fall. http://www.lansstyrelsen.se/skane/S...vandning/vattenarkivet/Pages/df-pa-karta.aspx
Till höger kan man klicka igång kartan och sen när man zoomat in nånstans och hittat ett intressant dikningsföretag väljer man "Info-verktyget" och klickar på kartan, så får man upp information i högermarginalen och en länk till PDF-fil. Lite krånglig karta men klickar man runt lite fattar man till slut hur de tänkt
Ska bli spännande att följa detta, och du verkar vara en person som ser till att få saker gjorda så detta ska nog gå bra!
En fråga: har du tagit upp denna fråga tidigare? När jag ser bilden och läser om problemet så känns det som att jag sett det förut. Kanske var det bara dags för en nystart på en gammal tråd, vilket jag tycker skulle vara helt ok, men om det inte var du så borde det finnas en annan tråd med liknande problem som du kanske är intresserad av att läsa. Frågan är bara hur man hittar den...
Hmm, när jag tänker efter så kanske det var en annan tråd, då var det nog typ VV (Svevia eller vad de heter nu för tiden) som ställde till problem för någons diken... Kanske kan vara läsvärt ändå (återigen - om man hittar den)
Tack, glömde säga att Länsstyrelsen Skåne har en sida med frågor och svar om dikningsföretag, den är ganska bra men just mina frågor fanns inte riktigt där. Men en bra början för den som har generella frågor.
Det finns en Hovrättsdom som visar på vilka skyldigheter som en intilliggande fastighet har för att undvika skador som uppkommer på grund av förändrade vattenflöden. Nu handlar förvisso det fallet om ett avsiktligt igenlagt dike men som jag ser det så pekar det på att det inte automatiskt är den som tjänar på att vattnet försvinner som är skyldig att genomföra åtgärder om avrinningen minskat.
HD:s dom om det igenlagda diket http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD995720.htm
På slutet har du en ganska bra sammanfattning av vad det gäller så du behöver inte nödvändigtvis läsa igenom hela.
Domen i HD var lite intressant, men slutsatsen där var att fastighetsägare som drabbats negativt erbjöds åtgärd men de nappade inte på det. Med vanligt folkvett är jag benägen att hålla med HD, de får skylla sig själv.
Skriften från Naturvårdsverket var mycket intressant. Under punkt 7.2.4.1 kan man läsa
Det är bara de fastigheter som finns med i kostnadsfördelningslängden som har
ansvar för hanteringen av ett markavvattningsföretag. Om fastighetsstrukturen
ändrats sedan företaget bildades är det därför viktigt att kostnadsfördelningslängden
uppdateras, antingen genom att en överenskommelse träffas som godkänns av
MD eller att domstolen omprövar företaget.
I de fall kostnadsfördelningslängden behöver uppdateras fungerar den plankarta
som upprättats i samband med den ursprungliga förrättningen som underlag till en
ny fördelningslängd. Av kartan framgår vilket område som har fått nytta av markavvattningen.
Den nya kostnadsfördelningslängd bör alltså omfatta de fastigheter
som finns inom nyttoområdet.
Det betyder att man har försummat uppdatering av kostnadsfördelningslängden i samband med avstyckning, eftersom enligt den ursprungliga plankartan visar att min fastighet ligger inom det s.k. båtnadsområdet.
Där stod mycket annat roligt om rensning, underhåll och vad som är betrakta som övergivet. Tusen tack för skriften!
Domen i HD var lite intressant, men slutsatsen där var att fastighetsägare som drabbats negativt erbjöds åtgärd men de nappade inte på det. Med vanligt folkvett är jag benägen att hålla med HD, de får skylla sig själv.
(Nu har jag också hunnit läsa domen, bättre sent än aldrig. ) Njae, HD-domen var alltså att de som lagt igen diket *var* skyldiga att se till att vattenavrinningen fortsatte fungera även efter det att de lagt igen diket. HD fastställer Hovrättens dom. En av ledamöterna i HD var skiljaktig, dvs höll inte med, det är det som står sist, men HD som helhet höll alltså med hovrätten.
Sedan om du läser på mitten så sägs det att åtgärden de erbjöds var att "få slänga ner några rör" biten som var kvar, alltså när diket var nästan fyllt och det låg andra rör tvärs botten av det i den igenfyllda delen. Man erbjöd inte att göra om från början med tillräcklig höjdskillnad. Jag hade nog också tackat nej till det. Skall det göras så måste det ju göras ordentligt, en halvmessyr är ju ingen nytta med. Hovrätten skriver ytterligare att det ju hade medfört ringa kostnad för de som lade igen diket att göra det ordenligt när det var öppet. Att erbjuda grannen att på egen bekostnad få göra om hela arbetet från början är ju inte så generöst som det kan låta om man inte läser hela domen.
