Bygga nytt hus, Energi, Teknik, Vatten & avlopp

Experiment off grid - gick det att skippa sladden?

Målet med ”Hus utan sladd” var att skapa en modern, självförsörjande villa, helt bortkopplad och off grid. Idag fungerar tekniken i stort sett som planerat, men med tillägget att det blivit ett ”plusenergihus med sladd”.

Experimentet har efter åtta år gett svar på vilka tekniker som fungerar inte inte.

Experimentet har efter åtta år gett svar på vilka tekniker som fungerar inte inte. Foto: Wenngarn

Solceller, batterilager, minivindkraftverk, likspänningsnät, biologisk avloppsrening och rymddusch. Det var några av ingredienserna i enplansvillan ”Hus utan sladd”, som invigdes för åtta år sedan i byn Wenngarn i Sigtuna. Bakom projektet stod ett visionärt fastighetsbolag som, tillsammans med ett tjugotal svenska teknikföretag, ville testa möjligheten att skapa ett självförsörjande hus med lågt energibehov och hög boendestandard.

Byggahus besökte huset ett år efter invigningen och träffade projektledaren Jens Johansson som delvis bott där sedan bygget blev klart. Han beskrev boendet som ”ett pågående läroprojekt”. Huset var fullproppat av innovativa lösningar som inte alltid var ekonomiskt försvarbara, men som på sikt skulle kunna bli det när tekniken utvecklas och blir billigare. Ett exempel är solceller och batterier som idag är betydligt mer kommersiellt gångbart än när huset uppfördes.

Läs mer: Experiment - Ett helt självförsörjande hus

Jens Johansson är fortfarande ansvarig för experimenthuset, men det är inte längre ett ”hus utan sladd”, berättar han.

Jens Johansson
Jens Johansson

– Nej, det är anslutet till elnätet. Dels för att det är tryggare under vintertid, men också för att det ger ett så stort energiöverskott från solpanelerna under större delen av året. I jämförelse  med ett off grid-boende är det en uppenbar fördel att bo i ett ”plusenergihus” som kan bidra med förnybar energi i elsystemet och som man dessutom kan få ersättning för.

Off grid fungerar dåligt på vintern

Den främsta utmaningen med att bo off-grid är att säkra elförsörjningen under de mörkaste och kallaste vinterdagarna. Från början var det tänkt att detta skulle lösas med en pelletseldad stirlingmotor, som både kan producera värme och el i huset.

– Vi testade en motor som tyvärr inte fungerade. Leverantören lovade skicka en annan modell, men det drog ut på tiden och till slut gick företaget i konkurs. Vi har tittat på alternativa lösningar för reservkraft, men i nuläget är det smidigare att vara inkopplad på elnätet.

Minivindkraftverk bortforslat men solceller fungerar

Minivindkraftverket som installerades intill huset var inte heller till nytta och är numera bortforslat. Däremot är Jens Johansson nöjd med husets solcellsanläggning (17 kWp) som även inkluderar ett solcellsstaket på baksidan av tomten.

– Staketet har visserligen blåst ner två gånger, men har ändå fungerat anmärkningsvärt bra då det lyckas fånga de låga solstrålarna under vinterhalvåret.

Det är bara under kvava sommarnätter som det kan bli aningen för varmt.

Jens Johansson har inte haft några nämnvärda problem med inomhusklimatet i den extremt välisolerade villan. Värme- och ventilationssystemet, som enbart baseras på värmeåtervinning från varmvattnet och inomhusluften, har visat sig fullt tillräckligt för att hålla huset uppvärmt de flesta dagar på året.

bioreningsverk
Avloppet tar Jens hand om själv med hjälp av ett bioreningsverk. Foto: Alnarp Cleanwater

– Husets klimatskal fungerar som en termos och bidrar till att hålla en stabil inomhustemperatur. Det är bara under kvava sommarnätter som det kan bli aningen för varmt.

För att minska varmvattenbehovet rymmer huset bland annat en ”rymddusch” som renar och återcirkulerar duschvattnet. 

– Det är en rätt avancerad konstruktion jämfört med en vanlig dusch och jag har haft lite strul med styrsystemet. Men nu är det uppgraderat och fungerar utan problem.

Att huset är utrustat med komplex teknik ingår i läroprojektet, konstaterar Jens Johansson. Ett exempel är likspänningsnätet som är tänkt att minska onödiga energiförluster som sker vid omvandling till växelström. En hel del apparatur som belysning, kylskåp, pumpar och fläktar drivs med likström.

– Det är lite mer svårigheter med ett likspänningsnät, då spänningsnivån kan variera en del. Dessutom är utbudet av likströmsapparatur begränsat, så det blir en dyrare investering. Det vore förstås enklare att använda en växelriktare i kombination med vanliga lågenergiprylar, men vi har velat undvika det för att den befintliga växelriktaren drar för mycket effekt. 

Lärdomar efter 8 år i hus utan sladd

Jens Johansson har nu varit ansvarig för huset i åtta år och vi är nyfikna på vilka lärdomar han dragit under denna tid?

– Jag är nöjd med det mesta i huset, till exempel KNX-systemet som gör det enkelt att styra och övervaka apparaturen. Huset är ju också väldigt energieffektivt, utan att man behöver göra avkall på komforten. Samtidigt kan jag ju se baksidor av att bygga in alltför komplex teknik. Det har förvisso varit en del av projektet, men ur ett hållbarhetsperspektiv är det bättre att välja enklare lösningar där det är möjligt. 

Fakta/Tekniska lösningar i plusenergihuset (tidigare ”hus utan sladd”)

Hustyp: Enplansvilla på 140 kvm.
Klimatskal: Huset är byggt enligt passivhusnorm med högisolerade tak och väggar, samt fyrglasfönster. Stommen består av en enhetlig, självbärande konstruktion av prefabricerade sandwichpaneler.
Elförsörjning och internt elsystem: Solceller (totalt 17 kWp) och batterilager (12 kWh). Internt elnät med likström, kombinerat med externt elnät vid behov.
Smarta hem-teknik: KNX-system används för styrning och belysning. Skärmar och andra produkter visar hushållets energianvändning.
VVS: Uppvärmning, varmvatten och ventilation baseras på energiåtervinning.
Vattenbesparande teknik: Snålspolande blandare, samt ”rymddusch” som återcirkulerar och spar varmvatten.
Avlopp: bioreningsverk med kretsloppssystem.
Energianvändning: Husets energibehov är cirka 5000 kWh/år. Husets solcellsanläggning levererar årligen cirka 15 000 kWh el.