Passivhus i gammal stil

Villa Malmborg och Villa Granbäck är de hittills mest omskrivna exemplen på uppförda passivhus i Sverige. I båda fallen handlar det om driftiga byggherrar som gjort en modig pionjärsatsning, men som samtidigt fått finansiell hjälp från olika materialleverantörer i utbyte mot marknadsföring.

Ett passivhusprojekt som väckt mindre medieintresse och som inte heller sponsrats är Villa Westholm, i utkanten av Falun. Det är ett lösvirkesbyggt trähus på 1,5 plan med en boyta på 145 kvadratmeter. Huset är utformat som ett äldre parhus för att passa in i den omgivande kulturmiljön.

– Tidigare bodde vi i närheten, i en villa som blivit för stor sedan barnen flyttat ut. Vi sökte bygglov för den här tomten och när den gamla villan var såld hade vi resurser att bygga nytt, berättar husägaren Erik Westholm. 

Huset är byggt enligt passivhuskriterierna med 500 mm tjocka väggar, energifönster, mekanisk ventilation med värmeåtervinning (FTX) och solfångare som bidrar med halva varmvattenbehovet. En elpatron används för resterande varmvatten. I ventilationssystemet finns ett mindre värmebatteri som kan användas om huset behöver tillskottsvärme.

Westholms passivhus från baksidan.

Husbygget pågick drygt ett år och färdigställdes 2007.

– Efter att ha bott här i tre år är vi mycket nöjda med boendekomforten och de mycket låga driftkostnaderna, säger Erik Westholm.

Passivhusets täta konstruktion kräver ett noggrant utförande. Väggarna är uppbyggda av skikt med cellplast, gips, fuktspärr och mineralull. Vid ovarsamma ingrepp kan husets isolerförmåga försämras markant och även bana väg för fuktskador.

– Av detta skäl såg vi till att dra ledningssystemet i bottenplattan. Vi var också extremt noggranna med tätningen kring fönstrena, som är ett känsligt område.

Med en utbyggd veranda som vindfång minskar man värmeläckaget vid ytterdörren. Under sommartid ser man till att skärma av solinstrålningen på södersidan för att det inte ska bli för varmt.

– Under sommartid går det naturligtvis bra att vädra, men vintertid försöker vi undvika att släppa in kall luft. Det finns ju ingen termostat som slår på när inomhustemperaturen sjunker, så våra gäster får kliva in och stänga dörren efter sig.

På några punkter avviker huset från ett strikt passivhuskoncept. Fönsterytorna är lite större än vad normen anger och på bottenvåningen finns en braskamin som används för trivsel- och tillskottsvärme.

– Det gångna året har vi haft en elförbrukning på 6000-7000 kWh och använt ungefär 4 kubikmeter ved. Att kombinera ett passivhusboende med lite vedeldning fungerar utmärkt för oss som har skogen inpå knutarna, även om det må strida mot principerna.

Villa Westholm är ritat av Eriks syster, arkitekten Helena Westholm, som också var den som föreslog idén. Hon har gjort ritningar till andra passivhusprojekt, till exempel miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås.

– Det var förstås en stor fördel för oss att vi kunde använda Helenas kunskaper och diskutera projektet med henne, framhåller Erik Westholm.

Helena Westholm själv är mån om att framhålla passivhusets förtjänster. Hon anser att det fortfarande finns ”oförståelig tveksamhet” kring att bygga denna typ av hus.

– Merkostnaden för byggnationen brukar ligga kring 3-8 procent. I en genomsnittlig villa kan du spara uppemot 15 000 kWh per år. På sikt blir det självklart lönsamt, dessutom får du ett hus av mycket bättre kvalitet och hållbarhet än ett traditionellt hus, säger hon.

Bristen på kompetens och erfarenhet är dock ett faktum som kan försvåra ett mer storskaligt passivhusbyggande runt om i landet, menar Helena Westholm.

– Kompetensen behöver generellt förbättras, framför allt hos vissa yrkesgrupper som elektriker och VVS-are.
 
Den sammanlagda notan för Familjen Westholms husbygge uppgick till 3 miljoner kronor. Hur stor merkostnaden blev för energiinvesteringarna vet man inte exakt.

– Som byggherre såg vi till att anlita några välrenommerade, lokala snickare redan i planeringsfasen. Bland annat åkte vi tillsammans ner och studerade ett passivhusbygge i Värnamo.

– När arbetet väl påbörjades valde vi att betala på löpande räkning. Det är naturligtvis ett risktagande, men vi förlitade oss på entreprenören och var sen mycket nöjda med hur jobbet utfördes, säger Erik Westholm.

• Pionjärer inom passivhus