Arkitektur

Lusthusens historia

Emanuel Swedenborgs lusthus på Skansen i Stockholm.

Emanuel Swedenborgs lusthus på Skansen i Stockholm. Foto: Wikimedia Commons

Lusthuset - ett onödigt men lyxigt hus för trädgårdsfantasten. Förr hölls där fester. Idag är det för många en trädgårdsdröm. Här är historien om lusthusen.

Lusthus är en företeelse som har funnits i flera hundra år, ett av de allra äldsta i Sverige anses vara Ebba Brahes lusthus. Det är en åttakantig, ljusrosa byggnad placerad mitt i en damm med årtalet 1636 utstansat på vindflöjen.

– Den åttakantiga formen kommer från små, runda tempel i Italien, men vi byggde av trä och satte fönster på, förklarar Hans Mårtensson som är arkitekt samt författare till en rad böcker om bland annat lusthus.

Lusthusen kom hit efter 30-åriga kriget. Alla resor världen över hade fört med sig inspiration och smak när det kom till trädgårdar och arkitektur. Lusthusen har sedan under årens lopp avspeglat de arkitekturtrender och det mode som följde under de följande 200 åren.

 

Snuskulan
Lusthuset Snuskulan i Folkets park, Kalmar. Foto: Kalmar stads hembygdsförening.

– Drar man en tidslinje har lusthuset alltid följt modetrenderna när det gäller arkitektur och man ville gärna förvåna sina gäster lite grand genom att skoja till det. Överraskningar, säger Hans Mårtensson.

Han berättar till exempel om ett lusthus som var omgivet av ett staket med en lång, kinesisk drake på, och från drakhuvudet gick ett snöre som du kunde dra i och då öppnades drakens mun. På så sätt kunde ägaren skrämma och överraska gästerna när de kom på besök och på så vis locka till skratt och förvåning. Detta lusthus heter Lustigkulle och finns vid Godegård.

Inspirationen till lusthusen kom från olika platser i världen, till exempel från tempel i Grekland, från moriska byggnader och via handelsresor till Kina där vi såg pagoderna och hämtade inspiration från dem. Det främmande och exotiska ansågs häftigt.

– Vi gjorde resor till Europa, Italien och Grekland på 1700-talet, Gustav III reste ner tillsammans med ett stort sällskap och de fann Sibyllans marmortempel. Så småningom kom det att ingå i den engelska, romantiska naturparken. Sedan inspirerades man av Kanton i Kina, det var Ostindiska Kompaniet. Vi såg deras pagoder som var som kinesiska lusthus. De hade ofta en liten kinaknick - svängd form på takstolen. Så har vi de moriska lusthusen.

– Och under 1800-talet kommer man in på snickarglädjen. Många grosshandlare hade blivit rika och byggde upp snickarglädjehus, så kallade grosshandlarhus. Det där blev också en trend som influerade på lusthusen, säger Hans.

Lusthuset är en liten svallvåg från allt det här, en variant av ett snickarglädjehus med influenser från hela världen.

Här i Sverige har vi flera vackra exempel på lusthus. Turkiska kiosken från 1838 som är ett tydligt exempel på ett moriskt lusthus, så även Snuskulan i Kalmar med sin kupol. Eller högt belägna lusthuset Fåfängan i Stockholm som är just en så kallad fåfänga. Fåfänga är nämligen smeknamnet på den typen av lusthus som placerades högt upp så att du inte bara fick en vacker utsikt, utan det kunde även skådas av andra.

Turkiska kiosken
Turkiska kiosken i Hagaparken. Foto: Wikimedia Commons.

Lyx och avkoppling
Men vad definierar egentligen ett lusthus? Hans Mårtensson förklarar att det är det lilla onödiga men lyxiga och trendiga huset på tomten. Utseendet är inte definierat, det kan vara runt, sex- eller åttakantigt eller helt enkelt kubiskt. Det är snarare funktionen som definierar det.

– Förr hade vi väldigt många olika småhus på gården och lusthuset var då det onödiga huset. Det var för nöjes skull, det hade ingen praktisk funktion.

Men det kom ändå att fylla flera funktioner berättar Hans:

– Man kunde använda lusthuset som drivhus, som ett krypin eller som förvaring för äpplen. På somrarna satt man där och hade lite kalas. Förr bodde man ganska trångt, då kunde lusthuset vara en plats där man fick vara för sig själv. Därför kallas de ibland eremitage.

Lusthuset fortsatte vara populärt fram tills slutet av 1880-talet, då blev det istället moderiktigt att bygga glasverandor och lusthusen föll lite i glömska. Det finns dock många lusthus som tagits väl om hand under åren, flera av dem har Hans själv fotograferat under sina resor genom Sverige och gett ut i bokform. Ofta har lusthusen bevarats för att de är speciella, eller för att de tillhört någon känd person.

Idag är lusthuset mest en trädgårdsdröm som många har, drömmen om avkoppling i ett trädgårdshus mitt i en prunkande trädgård. Hans Mårtensson är dock inte så förtjust i de prefabricerade lusthus som byggs upp idag, han tycker att de ibland saknar den känsla för proportioner som fanns förr.

– De standardiserade lusthusen är inte så vackra jämfört med de gamla, det kan irritera mig. Förr hade man bättre sinne för proportioner, som avstånd mellan fönster, spröjsning och så vidare, säger Hans.

Han tycker att om man ska bygga lusthus efter gammal förlaga, eller trädgårdshus som han gärna kallar det, ska det göras ordentligt så att du kan njuta av det i många år. Och det ska inte användas som förråd, utan som det lilla, onödiga lyxhus det en gång var.

Läs mer om lusthus och inspireras
Hans Mårtensson har skrivit flera böcker om trädgårdshus och i flera av dessa får just lusthus ta upp stor plats. Vill du läsa mer rekommenderar vi att du tar en titt på:
Lusthus & orangerier
Länge leve lusthusen
Trä ute - snickeri till hus och trädgård
Trädgårdens hus
Små hus att bygga själv
Snickra till tomt och trädgård

Hjalmar Gullbergs dikt om Emanuel Swedenborgs lusthus som återfinns på Skansen i Stockholm

 

Jag är ett lusthus som man går förbi.

Jag stod på Söder i min herres gård.
Hans änglar fyllde mig med harmoni,
och andevärlden trivdes i min värld.

En mäktig forskare, en stor profet
har haft min enkla hydda till sitt hem.
Härinne såg han himlars härlighet,
här skapades ett nytt Jerusalem.

Kring anden som har flytt, var jag ett skal.
Nu står jag övergiven med min sorg.
Men jag var fylld av harpa och cymbal,
när Gud kom på besök hos Swedenborg.