Orangeri förr och nu – konstruktion, placering, inredning

Orangeri eller växthus – idag används orden lite grann som synonymer fast de egentligen har lite olika betydelse. Möjligen beror det på att vi idag gärna använder både orangerier och växthus till annat än de ursprungligen användes till? Och kanske kan det göra det samma vad vi kallar våra glasade trädgårdshus. Inte många har idag ett orangeri för det ursprungliga ändamålet, att övervintra dyrbara och känsliga växter från sydligare breddgrader. Många småhusägare använder sitt växthus som ett extra uterum bara för att miljön i det glasade rummet med krukor, odlingsbäddar och gröna växter känns så härlig. 

Orangeriernas historia går tillbaka till 1500-talet då den tidens status påbjöd överklassen att på sina slott och herresäten hålla sig med samlingar av citrusväxter i trädgårdar och parker. För att övervintra dessa känsliga växter i ett bistert klimat byggdes särskilda växthus som hölls uppvärmda vintertid. Det var dessa som kom att kallas orangerier. Apelsin och citron, men också fikon, myrten och andra sydliga prydnadsväxter odlades i krukor som kunde flyttas in vintertid.

Orangeriets kännetecken

Orangerierna hade i regel en fasad med stora fönster mot söder och en heltäckt baksida. Taket var oftast täckt, men glastak förekom. Tidens arkitekter ritade vackra och överdådiga orangeribyggnader. Viktigast för orangeriets funktion var ett uppvärmningssystem för att hålla växterna vid liv under den kalla årstiden. Sommartid när växterna flyttades ut i parken blev rummet istället tillgängligt för fester och andra sociala sammankomster.

Det är i detta som nu och då smälter samman. Idag är det många som uppskattar den härliga känslan i det gröna, glasade rummet. Växthuset är inte alltid enbart en plats att odla på utan lika mycket ett sällskapsrum eller en plats för kontemplation. Orangeriets sommarfunktion har kommit tillbaka och dessutom blivit uppnåelig för så många fler än för samhällets ekonomiska elit.

Vad är ett orangeri idag? 

Ska man göra någon definitionsmässig skillnad på växthus och orangeri idag handlar det kanske mer om utseendet. Ett växthus tänker vi oss som ett hus med glasväggar och oftast ett enkelt sadeltak av glas. Ett orangeri har kanske en lite mer gammaldags utformning, en mer solid arkitektur och kanske en hel baksida, kanske ett täckt tak? Men några järnhårda skiljelinjer finns knappast.

Det finns ett flertal återförsäljare av växthus och orangeribyggnader och ett otal modeller att välja bland för den hugade spekulanten. Det är förstås också fullt möjligt även idag att anlita en arkitekt som ritar ett orangeri som passar till boningshuset och smälter väl in i trädgården. Eller så är man själv så kreativ att man låter fantasin segla iväg fritt och bygger efter eget huvud.

Vackert och soligt

Visst ska orangeriet stå soligt, men precis som för växthus gäller att de glasade ytorna gör rummet väldigt varmt när solen ligger på. Ett eller annat skuggande äppelträd kan faktiskt vara lite praktiskt. Försök att hitta en vacker del av trädgården där orangeriet får vara huvudattraktionen. Glöm inte heller bort att ytorna runt orangeriet. En stenlagd uteplats framför förstärker känslan och självklart ramas alltihop in av gröna växter som vinbär, hallon eller klättrare som kaprifol, klematis och björnbär.

Gjuten grund och murad fot

Alla hus behöver en stabil grundläggning. Det finns växthusmodeller som kan kvala in för att kallas orangeri. En del växthus som säljs färdiga är avsedda att ha en mur ungefär en halvmeter hög innan de glasade väggarna tar vid. Kompletterar man sedan med att mura norrsidans gavel ökar orangerikänslan. Ett annat knep kan vara att välja ett växthus avsett för att montera mot husfasad och istället mura en baksidesvägg.

Hur omfattande grundarbetet behöver vara bestäms av tomtens förutsättningar. En torr och väldränerad mark kräver lite mindre, men att gräva undan och gjuta en stabil bas för väggarna är alltid en god idé. Frostfritt djup brukar vara standardsvaret för hur djup grundläggningen ska vara, men frostfritt djup är i norra Sverige väldigt djupt. En kompromiss är att lägga markisolering av cellplast i botten och gjuta grundsyllen på den. Ovanför marknivå går det sedan att mura med tegel eller lättklinkerblock (leca) som kan putsas.

Orangeriets golv

När markarbetet görs är det lika bra att förbereda för orangeriets golv. Klassiskt och lättskött är marktegel som kan läggas i fiskbensmönster om man vill vara ambitiös. Enklare är vanliga trädgårdsplattor i betong. Glöm inte att det finns betongplattor i olika färger som kan blandas och läggas i mönster. Tumlad betongsten eller gatsten är också tänkbara golv. 

Ett bra underlag för stengolv är att gräva undan matjorden och lägga en fiberduk under ett lager grus som komprimeras hårt, gärna med markvibrator. Ett lager sättsand eller stenmjöl ger sedan ett jämnt underlag för markstenen.

Egen design i egen trädgård

Många kreativa själar bygger alldeles egna glashus av gamla fönster. Det är både klimatsmart och ekonomiskt, men kräver förstås både fantasi och ett visst handlag med verktygen. Design får ofta växa fram utifrån vilka fönster man har lyckats samla på sig. Olika storlekar och olika utformning på fönsterbågarna gör pusslet knepigare, men samtidigt blir resultatet desto personligare. 
Kolla begagnatmarknaden efter material. Fönster går ofta att få gratis eller köpa billigt. Många husägare kör gamla fönster till återvinningsstationen vid fönsterbyten och det är ett bra tillfälle att hålla sig framme och be att få fönstren. Om inte ramarna passar så är ofta glasen utmärkta att skära till och använda. Återanvändning är också klimatsmart.

Stadigt och säkert

För självbyggaren är det viktigt med en stabil bärande konstruktion. Gör en ritning som utgår från de fönster du har. Låt stommen bli tillräckligt bastant nog att klara både snölast och vindar. Glöm inte att stärka sidostabiliteten med snedsträvor eller stag. Takstolar med synliga hanbjälkar passar in i miljön. Lägg gärna lite extra omsorg på utförandet. Under orangeriernas glansdagar var det ofta arkitektritade byggnader med rik ornamentik.

Ett vackert tak

Orangeriets tak kan gärna vara klätt med tegel eller bandplåt, men till stilen hör också glastak som på ett vanligt växthus. Nocken kan ha ornamentik och dekorationer i gjutjärn i för att hindra fåglar att slå sig ner. Nockdekoration går att köpa hos försäljare av växthus om man inte hittar på en egen dekor.

Praktiska saker

Ventilation är viktigt i ett hus med stora glasytor. Det finns automatiska fönsteröppnare för växthus med en vaxpatron som öppnar fönstret vid en viss temperatur och stänger igen när det blir svalare. 

Om orangeriet ska användas till växter kan det vara smart att dra en sommarledning för vatten. Det går att koppla automatisk bevattning som droppvattnar växtbäddar och stora krukor. Elektricitet är heller inte fel för belysning och annat om rummet används för festligare sammankomster på kvällen.

Värme som stämningsskapare

Ett lite större och påkostat orangeri kanske till och med ska ha en värmekälla för att ytterligare förlänga säsongen? En braskamin är ett trevligt inslag som skänker både värme och sprakande mys. Installation av braskamin krävs ofta minst en bygganmälan även om byggnaden är en bygglovsfri friggebod.

Äntligen dags att inreda

Planeringen och bygget av det nya orangeriet i all ära, men dagen när det är dags för inredning och att ta orangeriet i bruk är ändå extra festlig. Inredningen beror förstås på vad orangeriet ska användas till. Att det är en miljö för växter säger sig nästan själv. Kanske tänker du dig den ursprungliga idén med övervintring av känsliga växter och sommartid ett extra festrum i trädgården? Några krukor med växter och kanske någon fast odlingsbädd skapar rätt atmosfär även när övervintrarna flyttat ut.

Möbleringen

Målbilden för många är förmodligen vackra gammaldags trädgårdsmöbler, kanske en rottingfåtölj eller rentav en gammal kökssoffa som får göra sin sista tjänst här. Krukväxter och kandelabrar, kanske fotogenlampor är också självklara ingredienser i en orangeriinspirerad uterumsmiljö. Kanske vill man ibland kunna duka upp till stor fest. Ett tips är hopfällbara bord och långbänkar. Bockar med skivor som går att ställa undan när de inte används är utrymmessnåla.

Ett gott tips är att satsa på tåliga möbler som klarar ett tufft klimat. Även om de står under tak tar fukt och skiftande temperatur hårt på många möbler. Planera också för vinterförvaringen. Ska möblerna stå kvar i orangeriet under vintervilan? Ska det finnas plats även för annat? I så fall är det bra om det går att stapla eller fälla ihop möblerna.

Textilier skapar inte bara atmosfär utan kan också ge nödvändigt solskydd. De stora glasade ytorna kan annars göra huset väldigt varmt. Pinnvävsjalusier passar också in som solavskärmare. Och glöm inte bort att en buske utanför orangeriet kan ge lagom skugga även innanför glasväggarna.

Får jag lov?

Ett orangeri eller ett växthus är en byggnad och kräver därför bygglov för att få uppföras. De så kallade friggebodreglerna medger att bygga en eller flera byggnader om sammanlagt 15 kvm utan vare sig bygglov eller bygganmälan. Taknockshöjden är då maximerad till 3 m och det räcker för ett litet hobbyväxthus, men ger inte tillräcklig volym för ett riktigt bra odlingsklimat eller ett hus med orangerikänsla. Vill du bygga friggebod närmare tomtgränsen än 4,5 m krävs grannens medgivande. Låt alltid grannen lämna skriftligt medgivande så gäller uppgörelsen även om grannfastigheten får ny ägare. 

De så kallade attefallsreglerna är också tillämpbara för att bygga ett orangeri eller växthus. Även om du redan har en friggebod är det tillåtet att utan bygglov uppföra ett hus på 25 kvm och 4 m nockhöjd. För attefallshus krävs dock bygganmälan till kommunen. Precis som för friggebod måste du ha grannes medgivande för att bygga närmare tomtgränsen än 4,5 m. 

Det tillkommer inga administrativa kostnader för friggebod, men för attefallshus tar kommunen ut kostnad startbesked, slutbesked och liknande. Kolla alltid med din kommun vad som gäller.

Det går naturligtvis också att söka bygglov för ett orangeri. Tänker man sig ett lite mer påkostat bygge kan det nog vara värt både kostnaden och den administrativa väntetiden.