Kondens på insidan av fönster – orsaker och lösningar
Varför bildas det kondens på insidan av fönstren och vad kan man göra åt det? Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och ger förslag på vilka åtgärder som du kan göra.
Kondens på insidan av medlemmen hellohellos takfönster i badrummet. Foto: Medlemmen hellohello
Att få imma eller kondens på fönstren är inte ovanligt så här års. Det uppstår ofta vid väderomslag under hösten och vintern, när kalla nätter följs av mildare dagar. Då värms fönsterglasen upp långsammare än inomhusluften, och fukten i luften kondenserar mot den kalla ytan.
I många fall är detta ett tillfälligt och ofarligt fenomen. Men om kondensen återkommer eller ligger kvar länge finns det skäl att undersöka vad det beror på. Fönster är inte konstruerade för att utsättas för regelbunden fukt på insidan, och långvarig kondens kan skada både karmar, tätningar och intilliggande material. I värsta fall kan problemen utvecklas till mögel eller röta.
I forumet på Byggahus.se pågår flera diskussioner om just kondens på insidan av fönster. En medlem beskriver problem med kondens i ett tillbyggt sovrum, trots att både fönsterventiler har justerats och små fläktar har installerats i rummet – utan resultat.
En annan medlem, som nyligen fått nya fönster installerade i sitt 50-talshus, upplever samma problem i ett flertal rum där det råder normal luftfuktighet.
Bristfällig ventilation vanlig orsak
Enligt Christer Harrysson, professor i byggteknik, beror sådana här kondensproblem i de flesta fall på bristfällig eller obalanserad ventilation. Vilka åtgärder som krävs avgörs av vilket ventilationssystem huset har och hur det har förändrats över tid. I exemplen ovan menar han att det är rimligt att anta att sovrummen har otillräcklig tilluft.
– När man byter från äldre, kopplade fönster till moderna, tätare fönster i ett äldre hus krävs ofta en kompensation för att självdragsventilationen ska fungera.
Ett generellt förhållande är att äldre hus som har tilläggsisolerats och gjorts tätare ofta behöver en förstärkt och mer kontrollerad luftväxling, något som många husägare förbiser.
– Det handlar dels om att öka frånluften i våtutrymmen, till exempel med mindre fläktar, dels om att säkerställa tillräcklig tilluft i torra utrymmen som sovrum och vardagsrum. Detta görs bäst med väggventiler placerade ovanför fönster. Runda eller kvadratiska ventiler fungerar bättre än spaltventiler, som ger högre luftmotstånd och ofta leder till dragproblem. Som riktlinje bör varje sovrum ha minst en väggventil, större sovrum två, och vardagsrum två ventiler.
Kondens på fönster i nyare hus
I nyare hus med mekaniska ventilationssystem behöver man i stället se över hur systemet är injusterat och fungerar i praktiken. Enligt Christer Harrysson är separata system för värme och ventilation att föredra, så att temperatur och luftflöden kan regleras oberoende av varandra.
Traditionella radiatorsystem i kombination med frånluftsventilation och uteluftsdon i yttervägg är mer problemfria än FT- och FTX-system.
– Min erfarenhet är att traditionella radiatorsystem i kombination med frånluftsventilation och uteluftsdon i yttervägg är mer problemfria än FT- och FTX-system. De senare förutsätter en mycket tät klimatskärm och korrekt injustering för att fungera tillfredsställande. Om huset inte är tillräckligt tätt, eller om systemet inte är rätt inställt, kan både luftflöden och tryckbalans bli fel, vilket i sin tur ökar risken för fukt- och kondensproblem.
De bästa förutsättningarna, menar Harrysson, uppnås när värme och ventilation kan regleras oberoende av varandra och anpassas efter varje rum.
– Möjligheten till rumsvis styrning gör det lättare att hålla rätt temperatur och luftomsättning där behovet är som störst, till exempel i sovrum och våtutrymmen. Det gör det också möjligt att spara energi i lika hög grad som med ett FT- eller FTX-system.
Uppvärmningen kan påverka risken för kondens
Förutom ventilationssystemet kan även husets uppvärmningssätt påverka risken för kondens på fönstrens insida. Radiatorer är i detta sammanhang bättre än golvvärme, framhåller Christer Harrysson.
– Golvvärme skapar ingen uppåtgående luftström längs fönstren och tar dessutom tid att reglera. Radiatorer som placeras under fönster värmer däremot luften lokalt, skapar konvektion och bidrar till att hålla glasytan varmare. Denna till synes lilla, men viktiga, luftcirkulation kan vara avgörande för om kondens uppstår eller inte. I hus där luftströmmen saknas, exempelvis efter renoveringar där radiatorer har tagits bort, blir luften kring fönstret lätt stillastående och kyls snabbt ned.
I diskussionerna på Byggahus.se dyker det också upp andra förklaringar till kondensproblem på fönstren. Ett första steg är att se till att luften har fri väg runt fönstret och inte hindras av till exempel mörkläggningsgardiner, breda fönsterbänkar eller möbler som står tätt intill. En annan möjlig orsak är bristfällig drevning runt fönsterkarmen, vilket kan skapa kalla partier som kyls ned snabbare och där kondensen gärna bildas först.
Aluminiumfönster och fönster med traditionella aluminiumlister mellan glasen leder kyla effektivt
Även vissa typer av fönster kan vara mer utsatta för kondensbildning. Aluminiumfönster och fönster med traditionella aluminiumlister mellan glasen leder kyla effektivt och blir därför ofta kallare längs kanterna, där kondens också brukar synas först. Om du planerar att byta fönster finns det modeller med isolerande distanslist, ofta kallad varmkant, som håller kantzonerna varmare och minskar risken för kondens.
Checklista: Kondens på insidan av fönstren
✔︎ När och var uppstår kondensen?
Notera när kondensen syns och i vilka rum den förekommer. Är det främst i sovrum, på morgonen eller under kalla perioder? Mönstret kan säga mycket om orsaken.
✔︎ Fungerar ventilationen som den ska?
Kontrollera att väggventiler i sovrum och vardagsrum är öppna och rena. Se också till att gardiner, möbler eller fönsterbänkar inte hindrar luftens väg runt fönstren.
✔︎ Hur kan jag förbättra tilluften?
Börja med att öppna och rengöra befintliga ventiler. I täta hus kan fler ventiler behövas. Ett enkelt sätt att kontrollera luftflödet är att hålla en pappersbit eller en tändsticka vid ventilen – luften ska dras inåt.
✔︎ Hur förbättrar jag luftcirkulationen vid fönstren?
Luftcirkulationen är särskilt viktig i hus med golvvärme. Håll fönsterbänkar fria, använd tunna gardiner och se till att varm luft kan röra sig upp längs glaset. Vid behov kan låga radiatorer eller konvektorer under fönstren göra stor skillnad.
✔︎ Kan problemet bero på felaktig drevning?
Känn efter kallras runt kanterna och kontrollera drevningen bakom fodren. En värmekamera kan hjälpa till att avslöja köldbryggor.
✔︎ Varför är det bra att mäta och följa upp?
Genom att föra anteckningar om luftfuktighet, utetemperatur och vilka fönster som drabbas blir det lättare att förstå problemet. Tidpunkter med hög fuktbelastning inomhus, till dusch, tvätt och matlagning kan vara ett samband att notera.
✔︎ När bör jag ta in expertis?
Om kondensen återkommer trots åtgärder, om det finns misstanke om köldbryggor, lukt från källaren (eventuellt orsakat av tryckskillnader) eller om huset har renoverats utan att ventilationen anpassats. En professionell flödesmätning eller termografering kan då ge tydliga svar.
Kommentarer
12