Tapeter från 40-, 50-, 60- och 70-talen

Marcus är tapetexpert och jobbar på Tapetorama i Malmö, en butik som har specialiserat sig på gamla tapeter. I butiken har de ett helt arkiv med gamla tapetprover. Idag viar Marcus oss tapeter från olika decennier; från 1940-tal till 70-tal.

– Det går verkligen från beige och försiktigt till drastiskt och via kommunalgrått till färgstarkt 70-tal. Men vi börjar på 40-talet.

– Jag som brukade bära kartonger med tapeter lärde mig tidigt mig att tapeter från krigsperioden under 40-talet var lättare än både 30-tals och 50-talstapeter. Att den blev lättare beror på att papperskvaliteten blev sämre i och med kriget, gramvikten gick ner för att komponenter skulle in i krigsindustrin i stället. Så papperskvaliteten på 40-talstapeter är ofta lite lägre och ofta är också färgerna bleka och försiktiga. Dessutom är det tidstypiskt att växter avbildas i sin helhet och naturalistiskt. Det skulle också vara ”hemvävda” växter, enkla ängsblommor, inga exotiska farliga växter.

På 50-talet händer det saker i tapethistorien och i tapettillverkningen. Den som jobbar med gamla tapeter, kan lägga märke till att många mönsterelement går igen, och upprepas. Går man långt tillbaka kan man hamna i faraonernas Egypten, det klassiska Grekland eller hos Morernas utbredning i södra Europa, en mängd urgamla formelement kommer igen även i moderna tapeter. Men på 50-talet kommer det flera nyheter som aldrig har setts förut i tapetkonsten. 

Markus tar fram ”turisttapeten”. Han visar två tapeter producerade i Tyskland, med en tydlig flirt mot Medelhavet och miljöer där det avbildas hur man sitter och tar sig ett glas bubbel eller vin, det finns parasoller, stränder och Medelhavsarkitektur. En annan i samma stil visar ord som ”Frutti” och ”Gelati” och ”San Sebastian”, ”Rimini”, ”Portofino” och solbadande kvinnor. Det slår igenom på 50-talet och det är en genre som ofta är väldigt charmig och väldigt tidstypisk. 

Dessutom kommer tapeter som ser hypermoderna ut, Markus tar fram en knalligt röd. Kontrasten mellan 40- och 50-tal är så stor den bara kan bli. Det är hypermodernt och inspirerat av molekylstrukturer. Just molekylstrukturer och den framväxande storstaden kommer att prägla 50-talstapeten.

– Den här färgglada tapeten skulle kunna vara gjord på 70-talet, säger Markus, men den har 50-talets strama linjer och är hårt stiliserad med fina färgval i orange och grönt.

Sedan kommer något helt annat. Det blev väldigt vanlig på 60-talet med byggtapeten, som den kallas. Det är ett svenskt fenomen som hör samman med miljonprogrammet, den enorma bygg-boomen i Sverige. Man ville ha tapeter på väggarna som inte stack ut, som inte stötte sig med någon, som gick att kombinera med vad som helst. Då blev det gärna grå-beige tapeter med ett lätt rutmönster. Byggtapeterna kan gå från helt meningslösa till riktigt fina, som den här med rutmönstret. På en vägg skapar den en väldigt stark stämning av en viss epok trots sitt ganska bleka yttre.

Markus visar oss en tapet som är allt annat än blek, från slutet av sextiotalet. Då kom Flower Power, Psykidelia, optisk konst, amerikansk-inspirerad möjligtvis, med väldigt starka mönster som också finns i färgstarka färgställningar.

– En sådan här tapet är ju väldigt krävande för ögat att leva med och man undrar hur man blir i skallen efter några år i ett rum med bara den tapeten, säger Markus. Men dom fungerar väldigt fint som en tidsresa till sent 60-tal. 

En reaktion på den grå miljonprogramsestetiken var 70-talets färgexplosioner, som de flesta har någon slags relation till. Markus visar en ganska typisk grön, Paisley-inspirerad medaljongtapet. Blommor i tidstypiska färgkombinationer var också vanligt.  Även enklare blommönster i olika färgställningar är ymnigt förekommande på 70-talet. Orange och brunt var en både älskad och avskydd färgkombination. Men, det kom andra tapeter på 70-talet som är spännande, med helt annan struktur och material, som Markus tar fram. 

– Vill man skapa en härlig 70-talskänsla men inte gillar medaljong- och färg-explosionerna, så finns det ett par alternativ, till exempel japanska sjögrästapeter, som denna gjord av riktigt sjögräs, importerad till Sverige någon gång under början av 70-talet. En annan variant är den här med grönt sjögräs på svart botten. Och även en papperstapet med sjögräsimitation, också från 70-talet. Den funkar bra på väggen, jag har provat. Som imitation har den ju sina begränsningar, men de passar i många miljöer, de här tapeterna. Vill du satsa på sjögrästapet så får du en taktil skön känsla som är naturlig och stilren. Jag är överraskad att inte fler jobbar med sjögrästapeter.

På 70-talet var även textiltapeten vanlig, även om den nu har ganska dåligt rykte. Markus tar fram en randig variant i guld och grönt som han menar skapar en känsla av rikedom och mjukhet. Olika nyanser av grönt och brunt hör till de vanligaste färgerna på tapeterna på 70-talet.

– En tredje typ av tapet som man kan förknippa med 70-tal eller kanske 60-tal till och med är ju mocka. De ger en härlig mix av ombonat och mjukt men är ändå tjusigt. Här ser du två typer av spansk mockatapet, avslutar Markus.