Handöverfräs - allt du behöver veta om handöverfräsar
Medlemmen Daniel_N alias Daniel Norrstam bjöd in till ett seminarium i sitt snickeri Sliparebackens, där han grundligt och från början gick igenom allt du behöver veta för att göra ett bra jobb med handöverfräsen. Medlemmen Ola C demonstrerar ett par av sina jiggar för tappar, tapphål med mera.
Vad är en handöverfräs?
En handöverfräs ser ut som om man tagit en borrmaskin och satt den på en platta, men en handöverfräs har ett mycket högre varvtal och lagren i maskinen är gjord för att tåla belastning från sidan.
Att sätta fast ett frässtål i en borrmaskin och trycka från sidan kommer inte att gå bra. På en handöverfräs finns många olika ytor att registrera mot, t ex på ett kullager som sitter fast på frässtålet, på fräsens anhåll eller mot sulans botten eller kant. På olika sätt trycker man fräsen mot någonting och får frässpåret precis där man vill.
Är handöverfräs och överhandsfräs samma sak?
Medlemmen Snickarboden skriver:
"Handöverfräsar eller överhandsfräsar är nog samma men det finns två typer och här får man gå till engelska för att förstå. Den vanliga modellen som vi använder i Sverige kallas "plungerouter" och den fjädrar upp och ner, dvs man kan trycka ner den för att gå i och ur ett arbetsstycke. Den andre kallas "fixedbaserouter" och känns igen på dess runda motorkropp som fixeras på ett bestämt djup mycket lätt. Dvs två olika maskiner med olika användningsområden. Inom parentes så har Bosch nu kommit ut med en som kan användas som både och där man byter platta helt enkelt, en klart intressant maskin då de med "fixedbase" tydligen är suveräna för montage i bord.
Sen finns det överfräsar som är tunga stationära maskiner som används på snickerier men det ligger nog lite utanför detta forums intresse precis som vertikalfräsar."
Frässtålets funktion och skötsel
Det finns olika sorters frässtål. De kan ha olika många skär; allt från ett till sex stycken. Det vanligaste är att man har två skär, men har man bara ett skär blir det i teorin bara hälften så många gånger som skäret tuggar i träet per tidsenhet. Skillnaden är i praktiken oftast försumbar.
Specialskären har oftast fler skär, en del kan vara vinklade åt olika håll, som är bra när man ska göra stora falsfrässpår. Det finns också stål med skär i botten, men de är inte nödvändigtvis bra att borra rakt ner i träet för den sakens skull - för det krävs också någon form av spiral som skickar upp spånet. Bottenskär ger dock oftast ett jämnare och finare resultat i frässpåret.
Spiralformade frässtål är användbara när man har en känslig yta, t.ex. fanér, då de ger en skarp och bra kant. Nackdelen är att de är svåra att bryna för hand. Beroende på åt vilket håll spiralerna går, skickar de antingen upp spånet från spåret eller ger en extra bra snittyta. Att få bort spån under fräsningens gång är viktigt, ligger det spån kvar i spåret kan det påverka resultatet negativt.
Utöver ”vanliga” frässtål finns det en mängd specialstål som används för att göra olika dekorationer med, avrundningsstål för att göra rundade kanter, stål med kullager som används när man fräser efter en mall, m.m.
– Det viktigaste för en bra funktion är naturligtvis att frässtålen är vassa, berättar Daniel. Det är inte lönt att byta upp sig till en större fräs eller starkare motor om inte verktyget i sig självt är vasst. Ett frässtål med hårdmetallegering kan vara besvärligt att slipa vasst, men det går att bryna upp dem. Har du däremot fått ett riktigt hack i stålet, köp ett nytt. För att bryna ett hårdmetallskär krävs diamantbryne, som finns i olika storlekar och tjocklek.
Spraya brynet med lite vatten, lägg det plant på bordskanten, sätt till frässtålet och vicka lite för att känna att du kommit rätt, sedan drar du fram och tillbaka. Vänd på stålet och gör likadant på andra sidan. På vissa stål går det bra att ta även på utsidan. Fortsätt med bryne med finare grovlek tills stålet är riktigt vasst.
– Att bryna stålet lönar sig bara om det är för att vässa ett fungerande stål, är det alltför slitet måste du byta ut det.
Frässtålet måste också vara väl rengjort. Lägg ner stålet direkt efter användning i en burk med T-röd, så löses hartsen upp. Borsta av det med en tandborste före användning, så blir det i perfekt skick och all harts är borta. Det är dock viktigt att först ta bort kullagret, man vill inte riskera att lösa upp fettet som finns i det.
– Har hartsen fastnat ordentligt och du inte kan få bort det med T-röd, finns det hartslösare att köpa. Var försiktig när du använder starka hartslösare, det är viktigt att du inte får det på huden, varnar Daniel.
Medmatning och motmatning
När du använder din handöverfräs är det viktigt att hålla reda på åt vilket håll frässtålet roterar och hur eggen träffar träet du ska fräsa i. När stålet stöter på motståndet i träet bildas automatiskt en kraft åt motsatt håll, dvs mot dig. Om du drar fräsen mot mig kallas det medmatning, både fräsen och du drar åt samma håll vilket ger sämre kontroll över maskinen, det kan t.o.m. hända att den skenar iväg ut från träet, med risk för skador på både människor och material.
– Det är väldigt viktigt att hålla emot och trycka fräsen från sig för att få bättre kontroll, speciellt för den som inte är van vid att arbeta med en handöverfräs, poängterar Daniel.
Fasning av bordsskiva
Har man en kraftig bordsskiva kan man ge den ett lättare intryck genom att fasa undersidan så attblir tunnare. En jigg behövs då för att hålla handöverfräsen i rätt vinkel. Den består av flera delar, underst en bottenplatta som gör att vinkeln och avståndet blir konstant, sedan anhållet där fräsen trätts på stängerna och ger oss möjlighet att skjuta fräsen fram och tillbaka till det avstånd du vill ha, samt en klack längst ut på anhållets stänger som håller upp jiggen i den vinkel vi önskar fasa bort.
Klacken är rundad undertill vilket gör att den ligger an på ett jämnt och bra sätt mot underlaget. En sådan här jigg fungerar också på runda eller ovala bordsskivor. Det frässtål som är mest lämpligt att använda vid en sådan här fasning har stor diameter och bottenskär. Man skär sedan flera gånger med samma vinkel för att få den bredd på avfasningen man önskar.
Svarva med handöverfräs
En handöverfräs går även att använda för tillverkning av rundstavar, exempelvis till bordsben, om man byggt en svarvfräsjigg. Fördelen med det, jämfört med en svarv där du sätter till ett stämjärn på ämnet, är att med handöverfräsen får du alltid en exakt diameter på staven, frässtålet går på det djup du ställer in. Praktiskt om du behöver flera stavar med samma diameter.
Ämnet sätts mellan en roterande dubb och en drivdubb, precis som i en svarv. Fräsen körs sedan ovanpå, ämnet roterar man från sidan med hjälp av en skruvdragare. Det bästa resultatet när du svarvar får du med ett frässtål med en rund radie utan skarpa kanter, då river det inte ut så mycket spår i ytan.
Handöverfräsen fästs med dubbla anhåll på ömse sidor om jiggen, vilket gör att man kan föra den med en hand. Den andra behöver du till att hålla skruvdragaren som roterar ämnet. Handöverfräsen ska sättas så att stålet hamnar en liten aning vid sidan om mitten. Är stålet centrerat blir fräsningen inte lika effektiv.
För jämnast resultat, ha inte för hög hastighet på skruvdragaren. Roterar ämnet för fort går fräsningen mot fibrerna i träet och ytan blir sämre. Prova dig fram från 100 - 400 rpm.
Filmen
Nedan hittar du en guide till var i filmen du hittar vilket avsnitt. Längre upp på denna sida har vi dokumenterat ett urval av fakta, tips och trix med handöverfräsen från seminariet.
Hoppa till avsnitt
00:00:22 Introduktion
00:03:20 Bryna och underhålla frässtål
00:08:22 Spänn fast frässtålet rätt
00:14:41 Olika frässtål
00:31:57 Hur man använder en handöverfräs
00:43:30 Medmatning och motmatning
00:48:44 Ställa in djupet
01:00:56 Tipprisk
01:06:17 Anhåll till handöverfräs
01:20:18 Fräsa spår/urtag
01:25:12 Fräsa i massivt trä
01:27:20 Försänka hål med handöverfräs
01:42:30 Fasning av bordsskiva
01:49:53 Kopieringar
02:26:02 Bygga jiggar
02:32:52 Fräsa lösa tappfogar
02:45:42 Svarva med handöverfräs
Populära handöverfräsar just nu
Läs Daniels inbjudan här: Välkomna till handöverfräsens dag!
Kommentarer
32