Förvandlar skolan från 1909 till färgsprakande drömhus - Husdrömmar
Folkskolan i Hömb renoveras av Petra och Oliver. Foto: SVT
I det tredje avsnittet av Husdrömmar kastas vi in i Olivers och Petras ambitiösa renovering av den gamla folkskolan i Hömb, i juni 2023 när de redan har börjat med utsidan. Då är taket omlagt, fasaden renoverad och de gamla fönstren bearbetas som bäst i den gedigna skolbyggnaden som för tankarna till en herrgård.
Fakta om huset
Byggherrar: Petra Ström och Oliver Forsgren
Plats: Hömb, nära Tidaholm i Västergötland
Byggnad: Skola, stenhus
Byggår: 1909
Storlek: 400 kvm
Inköpspris: 2,8 miljoner kr
Budget renovering: 8,7 miljoner kr
Totalt: 11,5 miljoner kr
Utfall: 12,5-13 miljoner kr
Värmesystem: Bergvärme
Golv: Ekparkett
Om Petra och Oliver - bakgrund
Petra och Oliver blev ett par för 17 år sedan, medan de fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar. När de flyttade ihop köpte de ett radhus i Tidaholm.

Där kunde de bott kvar, om det inte var för att Petra alltid drömt om att plugga till läkare, så hon drog till Linköping för att gå läkarprogrammet. Oliver flyttade med och utbildade sig till ingenjör. När de pluggat klart flyttade de till lägenhet i Skövde, men drömmen var ju att bo i hus.
Så cyklade Oliver förbi den gamla folkskolan i Hömb en dag, som hade stått obebodd i 8 år. De bestämde sig för att köpa den och förvandla till sitt drömhus.
Folkskolan i Hömb byggd av von Essen och Brahe
När de renoverade sin fasad hittade de inskriptionen “Sanningen är livets väg” och initialerna FVE x AB. Vad kunde det betyda?
Det fick de reda på genom att knacka på hos grannen Carl Fredrik von Essen i Kavlås slott, som sedan 1723 har tillhört släkten von Essen.
Carl visade ett gammalt familjealbum med Fredrik von Essen och Auror född Brahe, som byggde och sedan donerade skolan, eftersom den gamla byskolan hade blivit för liten.
Skolan stod klar samtidigt som makarna firade sin 50-åriga bröllopsdag. Därav inskriptionen FVE (=Fredrik von Essen) x AB (=Auror Brahe).
Skolbyggnaden tjänade sedan som traktens folkskola till slutet av 1950-talet. Efter det har den varit både föreningslokal, bokbinderi och privat sommarbostad
Så planerar de renovera skolbyggnaden
I det första rummet som har varit skolsal för 24 barn ska det bli kök utmed hela väggen. Det ska bli ett färgglatt kök med ekparkett på golvet.
Där läraren bodde planerar de ha sitt vardagsrum. Taket ska putsas om. Bredvid vardagsrummet ska det bli tvättstuga. En trappa leder upp till ett badrum på övervåningen.
Dörröppningen precis bredvid spiraltrappan kommer att stängas igen. I den mindre skolsalen framför tvättstugan ska köket byggas upp. Till vänster om tvättstugan blir det vardagsrum. Den större skolsalen ska inte göras om nu, utan får tjäna som lagerlokal under byggtiden.
På ovanvåningen är det bara bestämt att badrum ska vara där man kommer upp från sprialtrappan. De ska dock sätta upp en vägg bakom trappan för att skapa ett sovrum med utsikt över trädgården.
Gert håller dock inte med om idén att sätta upp en vägg.
– Varför sätta upp en vägg bara för att sova några timmar, är det i sovrummet som livet ska ske? Han tycker det ska vara ett vardagsrum där också istället.
De kommer att anlita hantverkare, men gör så mycket de bara kan och har tid med själva. Men de är småbarnsföräldrar som jobbar heltid.
Så renoverar de huset
Under programmets gång får vi ta del av deras ambitiösa renovering med spännande personliga detaljer. Ingenjören Oliver uppfinner en hel del själv.
Fönstren renoverar de själva, en viktig sak för hela intrycket av huset.
– De får inte bytas ut, det är de som gör hela känslan, säger Oliver.
Petra och Oliver renoverar de gamla fönstren omsorgsfullt. Det är mycket jobb med att skrapa bort gammal färg och Speedheater verkar vara ett flitigt använt verktyg för uppgiften.
De behåller de munblåsta glasen i ytterbågarna och byter till energiglas i innerbågarna. Man ser att vissa är utbytta till valsade glas under tidens gång, särskilt de som sitter längst ner i glasdörrar.
De gjuter nya golv i betong i huset. I badrummet ska de ha en gammal kamin och ett inbyggt badkar.
Uppfinning för att böja trä
Oliver uppfinner en ångkammare för att böja trä. Den behöver han eftersom de har plockat fram ett gammalt välvt tak med pärlspont som de bestämmer sig för att behålla. Det är till detta Pontus behöver böja trä för att göra en snygg, välvd list.
Vi får se när de renoverar en gammal stallampa, målar och snyggar upp. Passar perfekt ovanför ytterdörren!
I oktober 2023 åker de till ett snickeri i grannbyn för att få hjälp med en ny ytterdörr. De vill ha en port, en grönmålad dörr. Nu ska det hålla i 100 år det de sätter in. Snickaren Pontus Wahlström berättar hur man gör en bra dörr.
Gjuter balustrar i 3D-printad gjutform
För att renovera det gamla balusterräcket i betong, behöver Oliver själv gjuta 53 balustrar.

Han har 3D-printat en gjutform för ändamålet.
Om han gjuter en varannan dag så tar det 106 dagar att göra materialet, har han räknat ut.
Fäller in texter i kalkstensgolvet
Oliver och Petra kommer nu istället att fälla in initialerna och året i kalkstensgolvet istället. Han skär också ut en herrgårman som ska sitta vid en lampa för upptaget eller ledigt för toaletten. Dessutom en kalksensplatta med inskriptionen Folkskola 1909.
Oliver passar också på att konstruera en toalettpappershållare som låter som en cykel när man tar toapapper. Massov av speciallösningar i huset.
Familjen växer med tvillingar
I oktober var de på ultraljudsundersökning och då såg de att Ruben ska få två syskon. Därför kan Petra inte hjälpa till lika mycket i fortsättningen.
Parkettens historia
Hantverkare lägger parkett i deras hus, i ett mönster de såg i en tv-serie där tjuvar gjorde inbrott i ett hus med snygg parkett. Oliver tryckte på paus och fotograferade. Gert tycker det är ett utmärkt val.
På 1600-talet började parkett läggas på golvet i de kalla stenslotten, för att behålla värmen och få bekväma golv att gå på. Man började lägga dem i sovrum, sedan såg man att det gick att göra fantastiska mönster med parkett. I och med industrialismen i mitten på 1800-talet började man tillverka parketten i fabriker, nu med inslag av olika träslag i golvet.
När nationalmuseum byggdes på 1860-talet la man in det som var trendigt just då: Parkettgolv som oljas klarar mycket mycket högre slitage än ett lackat. När lacken slits bort, slits golvet. Här har två miljoner fötter gått och det syns knappt. Gert var med och restaurerade 2012.
I april 2024 håller köket på att byggas upp. Tvillingarna Mally och Märta har kommit och det målas för fullt i alla rum. Nu är det inte lång tid till de kan flytta in. Idag ska trappräcket av trä sättas på plats. De gör det själva.
Programledarna avsynar resultatet
I oktober 2024 kommer Anne och Gert dit för att avsyna slutresultatet. Gert blir hänförd av färgerna.
De har målat allt i hela huset själva och med hjälp av släktingar. Även köksluckorna är handmålade. Parketten har kvarnmönster.
– Det här är som att komma in i en våning på Öfvre Östermalm säger Gert.
Det här är färg som hade kunna användas när huset byggdes. Många gånger är man alldeles för försiktig, det här funkar väldigt bra, säger Gert.
Gert tycker att det är en raffinerad balans mellan vad som är ofärgat trä och inte i trappan.
Master bedroom går i blått och grått. De ångrar inte att de satte upp en vägg, allrumet vid trappan är tillräckligt stort.
Det ska upp en glasvägg vid duschen. Du ser nere i tvättstugan om det är upptaget i badrummet där uppe eller ej.
Tvättstugan är ett gammalt kök de har byggt om till tvättstuga.
I groventrén har de satt sina egna initialer i golvet. Här finns också en egendesignad lampa som visar om det är upptaget på toan där uppe eller ej.
Terrassen är dock inte klar, den halkade ner på priolistan när de upptäckte att de skulle få två små barn. På 15 månader har de gjort allt detta. Det finns inget de ångrar. De landade på 1-1,5 miljoner över budget.
– Vi har högst bolån i kommunen i alla fall säger Oliver.
– Sverige framför ett tack för att de har gjort det här skolhuset så fint för generationer framåt, avslutar programledarna.
Kommentarer
49